Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tryffel - Tryffelsvampar - Trygg - Trygger, Ernst - Trygonidae - Trym - Trymskvida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
691
Tryffelsvampar—Trymskvida
692
Mest ansedd är Périgordtryffeln (Tuber
mela-nosporum), uppkallad efter fr. landskapet
Péri-gord, där den förekommer särskilt rikligt;
den finnes utom i Frankrike, där årsskörden
har ett värde av flera mill. frcs, i Italien. T.
magnatum och T. aestivum samt Terfezia
Leo-nis äro andra värdefulla arter. I Sverige
finnes rikligare blott en, Stjärnhovstryffeln
(Choiromyces venosus), på vissa områden,
särskilt vid sjön Båven. Den är vitaktig,
oregelbundet rundad, inuti marmorerad och kan
uppnå ett barnhuvuds storlek. Den sprider en
stark och egendomlig lukt. Som matkrydda
kan den ej tävla med Périgordtryffeln. —
Namnet t. brukas även för andra svampar,
som till utseende och växtsätt likna de
egentliga t., t. ex. hartryffel och rottryffel (se G a
s-teromyceter) samt hjorttryffel (se E 1
a-phomyces). Th. Lfs.
Tryffelsvampar, avd. Tuberlneae av
asko-myceterna. Fruktkropparna äro dolda i
jorden, knölformiga, fasta och köttiga samt
genomdragna av slingrande, smala gångar,
vilkas väggar beklädas av ett av asci och
para-fyser bestående hymenium. Gångarna mynna
hos fam. Tuberaceae på ytan; hos
Balsamia-ceae äro de slutna. Viktigaste släktet är
Tuber, varav en art är funnen i Sverige;
dessutom förekommer Stjärnhovstryffel (jfr
Tryffel). _ Th. Lfs.
Trygg, ömsesidig livförsäkringsanstalt med
av särskilt förlags-a.-b. tillhandahållet
garantikapital, gr. 1899, driver livförsäkring
(huvudsaki. s. k. folkförsäkring, se d. o.).
Genom det 1907 gr. dotterbolaget Atlas
drives återförsäkring i livförsäkring och ett
flertal andra branscher. Sedan 1928 äro
försäk-rings-a.-b. Fylgia (se d. o.) och Valkyrian
associerade med T. och Atlas. Den totala
an-svarssumman för kapitalförsäkring för dödsfall
i T. uppgick 1932 till 457,6 mill. kr., den
totala premieinkomsten till 16,4 mill. kr. G. P-e.
Trygger, Ernst, rättslärd, politiker (f.
185 7 27/io)- Blev efter studier i Sverige och
utlandet 1884 docent i allmän svensk
lagfa-renhet, romersk rätt och rättshistoria, 1885
jur. dr och 1889 prof,
i processrätt, allt vid
Uppsala univ., vars
prorektor han var 1901
—05. Efter att 1905
—07 ha varit
justitie-råd har T. ägnat sig
åt ekonomisk
verksamhet och åt
politiken. Från 1926 är han
kansler för rikets
universitet.
Sin första politiska
insats gjorde han som
led. av 1895 års
uni
onskommitté, inom vilken han jämte O. Alin
skarpast förfäktade de svenska synpunkterna
och kraven. Invald i Första kammaren 1898,
blev han såsom smidig och slagfärdig debattör
snart en av de mest framträdande inom
kammarens majoritetsparti, vars ordf, han blev
1910 för att 1913 bli ordf, för Första
kammarens nationella parti (se d. o.). I denna
egenskap har han med energi och ståndaktighet
kämpat för konservatismens idéer i en för dessa
ogynnsam epok. Han har bekämpat radikala
förändringar i samhällsskicket, ss. 1918 års
för-fattningsreform, då han särskilt opponerade
sig mot att sambandet mellan
skattebetal-ningsplikt och rösträtt skulle uppges. Genom
vidsträckta intressen inom företagsvärlden
nära förtrogen med svenskt näringsliv, har T.
lagt stor vikt vid de ekonomiska och
statsfi-nansiella synpunkterna under betonande av
näringslivets frihet och den personliga
företagsamheten som oumbärliga förutsättningar
för framåtskridandet. Inom socialpolitiken har
han hävdat nödvändigheten av ett varsamt
framgående under hänsynstagande till
landets bärkraft och så, att den enskildes
självansvar icke slappades. I de olika faserna av
striden om försvaret har T. varit en
verksam deltagare. När frågan 1923 ånyo blev
aktuell, blev han statsminister med
huvudsaklig uppgift att åstadkomma dess lösning.
Ministären, vilken kom att bestå av
företrädesvis högermän men utan mera utpräglat
partipolitisk ståndpunkt, sökte denna lösning
i samförståndets och det ömsesidiga
tillmötesgåendets tecken men misslyckades (1924)
och avgick efter valen hösten 1924. I
Lindmans ministär 1928—30 var T.
utrikesminister. Han har som Sveriges ombud deltagit
i flera av Nationernas förbunds församlingar.
T., som under sina tidigaste riksdagsår
omväxlande tillhörde lagutskottet och
konstitutionsutskottet, var 1905 och 1908—10 ordf, i
lagutskottet och 1911 i konstitutionsutskottet.
Han har varit led. av ett flertal särskilda
utskott, senast av krishjälpsutskottet 1933.
Under krigsåren tillhörde han hemliga
utskottet och har varit led. av
utrikesnämn-den alltifrån dess tillkomst 1921 med
undantag för de tider, då han suttit i regeringen.
— 1917—21 var T. ordf, i Allmänna
valmans-förbundet för Stockholm. B. P.
Bland T:s rättsvetenskapliga arbeten
märkas »Om fullmakt såsom civilrättsligt
institut» (1884), »Om skriftliga bevis» (1887), »Om
sakkunniga» (Nytt Juridiskt Arkiv, 14, 1889),
»Ett och annat om syn» (ibid. 1892),
»Lagsökning för gäld» (i Uppsala Univ:s Ärsskr. 1893),
»Skiljeaftal och skiljemannaförfarande enligt
svensk rätt» (i Tidsskrift for Retsvidenskap
1895) samt kommentarer till utsökningslagen
(1897—1904, h. 1 i 2:a uppl. 1916), till lag
ang. ändrad lydelse av rättegångsbalken kap.
11 (1900), till lag om handräckning åt
utländsk domstol (1901) och till lag om ändring
i vissa delar av rättegångsbalken 14 juni
1901 (h. 1 1902). F. ö. har han bl. a. utgivit
»Flaggfrågan» (1899), »De ungas uppgift i
svensk politik» (1916) och politiska tal m. m.
— Litt.: D. Pettersson (pseud. för E.
Thyse-lius), »Våra herrar i Första kammaren» (1908);
E. Nathorst-Böös, »E. T.» (1916; i serien
»Männen för dagen»); V. Spångberg, »Stora
män och mindre», 1 (1917). Ths.*
Trygönidae, zool., se R o c k o r, sp. 943.
Trym (isl. Prymr), jätte, se Trymskvida.
Trymskvida, eddadikt med mytologiskt
ämne, även kallad »Hammarhämtningen».
Medan Tor sov, blev hans hammare Mjollner (se
d. o.) stulen av jätten Trym. Denne vägrade
att återlämna den, om han ej finge Fröja till
maka. Förklädd till brud och med den listige
Loke som tärna beger sig då Tor till
jättevärlden. Då vigseln skall ske, bäres hammaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
