Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trädgård - Export och import av trädgårdsprodukter - Trädgårdens skadedjur - Trädgårdsanemon - Trädgårdsarkitekt - Trädgårdsbalsamin - Trädgårdsborre - Trädgårdsböna - Trädgårdsfilosoferna - Trädgårdsflyn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trädgårdens skadedjur—Trädgårdsflyn
707
Kaplandet och Australien. Päron komma till
största delen från Tjeckoslovakien och Italien
(Tyrolen), delvis också från Tyskland. Även
plommon och körsbär komma först från
Italien, senare från Tyskland, torkade plommon
och vissa andra frukter mest från Kalifornien.
Lök kan erhållas från olika håll, ej så litet
(1.000,000 kg) från Egypten, mest dock från
Holland, som under vissa årstider även förser
Sverige med gurkor, tomater och blomkål.
Mer än hälften av den sistnämnda varan
införes emellertid från Italien. Druvor införas
under sommaren mest från Holland och
Belgien, på senhösten från Spanien.
Köksväxt-frön odlas i Tyskland, Ungern, Danmark,
Frankrike och Holland. — Om zoologiska
t r ä d g å r d a r se d. o. C. G. D.
Trädgårdens skadedjur utgöras — bortsett
från en del däggdjur, ss. sorkar och
mullvadar, samt vissa fåglar — uteslutande av
rygg-radslösa djur, i främsta rummet insekter men
även åtskilliga kvalster och sniglar samt
vissa myriapoder och nematoder (se dessa ord).
— Vissa skadedjur äro utpräglat polyfaga och
angripa utan märkbar åtskillnad en mängd
vitt skilda växtslag. Bland dem märkas
framför allt trädgårdsflyn, bladlöss (se
dessa ord), en mängd sniglar, vilka
förtära blad och lätt åtkomliga mjuka frukter,
ävensom vissa myriapoder, ss. arter av
släktena Blaniulus och Polydesmus, och
larverna av en del knappare och jordflyn,
vilka leva i jorden och företrädesvis angripa
växternas underjordiska delar. — De flesta
skadedjur äro emellertid bundna vid ett visst
slag av växter el. stundom t. o. m. vid en
enda växt. På fruktträden finnes en mängd
skadedjur, som tillhöra denna kategori, t. ex.
pärongallmyggan, päron- och
plommongall-kvalstret (jfr Fruktträdens
skadeinsekter), rönnbärsmalen (se d. o.). Clercks
minerarmal, Lyonetia clerckella, vars larv gör
slingrande gångar i bladen (se bild vid art.
Minerareinsekter), lever utom på de
egentliga fruktträden även på vissa
närbesläktade trädslag, t. ex. rönn och oxel. Bland
bärväxterna träffar man på hallon den lilla
hallonskalbaggen (se d. o.). I hallonbuskarnas
jordstammar och i basen av fjolårsskotten
lever den gulvita larven av hallonglasvingen,
Bembecia hylaeiformis, som bringar de
angripna skotten att vissna. Hallonblomviveln,
Anthonomus rubi, skadar på säreget sätt
blomknopparna på hallon och jordgubbar.
Sedan den borrat in sitt ägg i knoppen, börjar
den ett stycke nedanför denna bita igenom
skaftet, tills detta knäckes, så att knoppen
blir hängande och först efter någon tid faller
av. En annan art av samma släkte,
äppel-blomviveln, A. pomorum, lägger sina ägg i
blomknopparna på äppelträd men gör ingen
åverkan på skaftet, utan knoppen kvarsitter
och vissnar i sin normala ställning. På
krusbärsbuskar uppträda bl. a. stora
krusbärsste-keln (se K r u s b ä r s s t e k e 1 n), Pteronidea
ribesii, och lilla krusbärsstekeln, Pristiphora
pallipes, vilkas larver förtära bladen.
Liknande skadegörelse göra larverna av
krus-bärsmätaren (se d. o.). På vinbärsbuskar lever
bl. a. vinbärsgallkvalstret, Eriophyes ribis,
som bringar knopparna att svälla upp till
ärtstora, runda bildningar, vilka vissna utan
708
att utveckla vare sig blad el. blommor. Bland
prydnadsväxterna ha bl. a. rosenbuskarna en
mängd egna skadedjur, t. ex.
rosenskottste-keln (se d. o.). På krysantemum träffas bl. a.
larverna av större krysantemumflugan,
Pho-rellia artemisiae, vilka göra stora blåsformiga
håligheter i bladen, som snart vissna och bli
bruna. Liknande skador åstadkommas på
syren av syrenmalen, Xanthospilapteryx
syrin-gella. I köksträdgården ha särskilt
kålväxterna en hel mängd egna skadedjur, ss.
kålfjärilen (jfr Kålfjärilsläktet),
Pie-ris brassicae, vars larver förtära bladen och
stundom alldeles kaläta kållanden, samt större
kålflugan (se K å 1 f 1 u g a). På morötter
orsaka morotbladloppan, Trioza viridula, och dess
larver genom sina sugningar den s. k.
krussjukan, som igenkännes därpå, att blasten
blir krusig och hoprullad och stannar i
växten, vilket menligt inverkar på skördeutbytet.
Vanliga skadedjur på baljväxter äro t. ex.
ärtviveln, Sitona lineatus, som förtär de unga
groddplantorna och gör karakteristiska runda
inskärningar i de äldre bladens kanter, samt
ärttripsen, Kakothrips robustus, och dess små,
gula larver, vilka suga på baljorna, så att
dessa bli förkrympta, missbildade och
överdragna av s. k. korkrost. Bland potatisens
skadedjur må särskilt nämnas
potatisnema-toden, Ileterodera rostochiensis, som lever i
potatis- och tomatplantornas rötter och
förstör dem, så att plantorna försvagas och ge
ringa el. ingen skörd. Detta skadedjur torde
under senaste tid ha inkommit med utländsk
sättpotatis och har hastigt fått så stor
spridning, särskilt inom koloniträdgårdarna, där
potatis ofta år efter år odlas på samma jord,
att särskilda lagbestämmelser beträffande
dess bekämpande visat sig nödvändiga. —
Till t. torde väl även böra räknas de, som
uppträda i drivbänkar och växthus. Dessa
äro dels samma arter, som uppträda i det
fria, dels åter arter, som åtm. i Sverige
aldrig påträffas utomhus. Bland dem må
nämnas vita flygaren, Trialeurodes
vaporario-rum, och bandade växthustripsen,
Partheno-thrips dracaenae, vilka genom sina sugningar
förstöra bladverket på en mängd olika växter,
samt rotnematoden (rotålen), Ileterodera
ra-dicicola, som framkallar talrika knöliga
ansvällningar på rötterna av tomatplantor,
gurkväxter m. fl. O. A-g.
Trädgårdsanemon [-än], se bild 12—13 på
färgpl. till art. Ranunk el växter.
Trädgårdsarkitekt, person, som utbildats i
trädgårdsanläggningens teori och teknik samt
utövar konstnärlig verksamhet som anläggare
av trädgårdar. C. G. D.
Tr"dgårdsba!samin, bot., se I m p a t i e n s.
Trädgårdsborre, zool., se Ollonborrar.
Trädgårdsböna, bot., se Bönsläktet,
med bilder.
Tr:’dgårdsfilosoferna, stundom använd
beteckning för kretsen av filosofer omkring
Epikuros (se d. o.).
Trädgårdsflyn, vissa stinkflyn av släktena
Lygus, Calocoris m. fl., vilka uppträda som
skadedjur i trädgårdarna. Deras första
generation lever i början av sommaren på träd
och buskar. Bladen, särskilt vid basen, få
därvid talrika, ofta sammanflytande små hål med
oregelbundna, trasiga och missfärgade kanter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
