Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trädgård - Skötsel - Historik - Export och import av trädgårdsprodukter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
705
Trädgård
706
art är ej sällan utslagsgivande för odlingens
räntabilitet. I vissa fall (särskilt i växthus)
tillföres vatten på sådant sätt, att luftens
men icke jordens fuktighetshalt ökas, såsom
sker vid s. k. spritning. Snabbt uppskjutande
växter, såväl träd som örter, behöva stödjas
genom att fastbindas vid käppar eller stakar,
men denna uppbindning kan delvis göras
onödig, om man beskär växterna på
ändamålsenligt sätt. Beskärningen avser dock i främsta
rummet att ge växten en bestämd form. I
den moderna trädgårdsskötseln äro
besprut-ningar ofta av stor betydelse, då man genom
sådana åtgärder kan skydda kulturväxterna
mot vissa parasiter och skadedjur. För att
fleråriga växter av sådana arter, som hitförts
från sydligare länder, skola övervintra utan
att skadas av kyla, behöva många av dem
en vintertäckning av ett eller annat slag. Till
skötseln av t. hör även underhållet och putsen
av vägar, gångar, gräsmattor, häckar och
ber-såer. Om skötseln av växthus se d. o.
Historik. Även om t. i egentlig mening
trol. endast funnits i Sverige omkr. 1,000 år,
ha dock vissa trädgårdsväxter varit odlade
tidigare. Den egentliga trädgårdsodlingen
torde dock ha införts till Sverige med
munkarna. Under Vasatiden voro framstegen
mycket påtagliga: utländska trädgårdsmästare
inkallades, parker och fruktträdgårdar
an-lades vid slotten, på 1560-talet uppfördes
det första växthuset (ett orangeri i
Kungsträdgården i Stockholm), och mot 1500-talets
slut odlades de flesta av de nu förefintliga
köksväxterna. Trädgårdsodlingen utvecklades
livligt under storhetstidevarvet, men bristen
på goda svenska trädskolor utgjorde då
liksom under ytterligare något hundratal år en
hämmande faktor. Liksom Olof Rudbeck d. ä.
under senare delen av 1600-talet på ett
kraftigt sätt gynnat svensk trädgårdsodling,
utövade Linné nära 100 år senare ett ej ringa
inflytande till förmån för denna, och hans
lärjunge prof. E. G. Lidbeck hade i Skåne
ett viktigt och tacksamt arbetsfält under
senare hälften av 1700-talet, då även goda
läroböcker utkommo. Bröderna P. J. och
B. Bergius testamenterade sin egendom (B e
r-gianska stiftelsen, se d. o.) till
Vet.-akad. för att möjliggöra utbildning av
dugliga trädgårdsmästare. Lantbruksakad.
(stiftad 1811) gynnade på olika sätt
trädgårdsskötseln, bl. a. genom att anordna en
träd-gårdsavd. vid sitt experimentalfält, där
senare även upprättades en trädgårdsskola. Den
förnämsta läroanstalten för trädgårdsmän var
dock länge den skola, som 1840 grundades
av Svenska trädgårdsföreningen (se Trä
d-gårdsföreningar). Denna förening
började även anordna trädgårdsutställningar,
ar-etade för bildandet av lokala
trädgårdsföreningar, utdelade växter till skolträdgårdar,
utgav värdefulla skrifter o. s. v.
Hushållningssällskapen, som på flera sätt uppmuntrat
fruktträdsplantering och anläggandet av
hus-behovsträdgårdar, började från slutet av
1860-talet att anställa länsträdgårdsmästare
(senare benämnda trädgårdskonsulenter), en
åtgärd, som kraftigare än någon annan tjänat
till att utbreda trädgårdsskötseln på den
svenska landsbygden. De ha också uppmuntrat
bildande av fruktodlar- o. a.
trädgårdsföreningar, premierat välskötta anläggningar,
anordnat populär undervisning vid kurser av
olika slag o. s. v. Mot slutet av 1800-talet
började större handelsträdgårdar växa upp,
och de övertogo efter hand den roll, som
herrgårdsträdgårdarna tidigare spelat i synnerhet
på den svenska landsbygden. Produktionen
av såväl trädskolealster som köksväxter och
blommor kunde nu specialiseras och bedrivas
i större skala. Ännu hastigare har
utvecklingen gått fram efter sekelskiftet.
Förbrukningen av trädgårdsprodukter har stigit
hastigt och säkert. Prydnadsanläggningarna i
många svenska städer kunna tävla med de
bästa utländska förebilder. — Den
sammanlagda arealen av prydnads- och
nyttighets-anläggningar utgjorde 1920 över 50,000 har,
vilket innebär, att den fördubblats på 50
år, och enl. jordbruksräkningen 1927
upp-togo köksväxt- och fruktodlingar 39,000 har.
Sammanlagda antalet fruktträd inom Sverige
uppgick vid samma tid till ung. 7,5 mill.
(varav äppelträden utgjorde 56,6 %,
päronträden 17,3, plommonträden omkr. 12 och
körsbärsträden nära 14 %). Skåne hade ensamt
något mer än 1,5 mill. träd, medan Jämtlands
län hade 672 och Norrbottens län 164
fruktträd. Antalet koloniträdgårdar uppskattas till
över 30,000. Enl. uppgifter, insamlade vid
1920 års folkräkning, utgjorde antalet
»övriga jordägare, trädgårdsodlare» något mer
än 50,000 pers., i vilken summa medräknas
icke blott yrkesträdgårdsmästare utan även
sådana lägenhetsinnehavare, som speciellt
idka trädgårdsodling. De förra uppgå till
omkr. 6,200, vartill komma 8,200 (manliga och
kvinnliga) trädgårdsarbetare.
Export och import av trädgårdsprodmkter.
Trädgårdsprodukter utföras endast i ganska
obetydliga mängder, och ehuru både frukt,
bär, köksväxter, blommor, buskar och träd
dragas upp i landet, fylla de icke på långt
när dess behov. Följ, siffror angiva värdet i
kr. av 1931 importerade trädgårdsvaror:
Blomsterlökar 4,873,765
Konvaljerötter 185,464
Levande växter 1,952,508
Frukter, färska 38,327,319
(därav äpplen
och päron) 15,262,412
D :o, torkade
el. saltade 17,269,849
Druvor 2,173,446
Lök 728,527
Vitkål 21,428
Gurkor 298,905
Blomkål 539,105
Tomater 1,007,232
Friska blommor 713,000
Blomsterlökar införas huvudsaki. från
Holland, friska blommor komma under vintern
mest från italienska Rivieran, delvis även
från Danmark och Holland. Holland är även
en viktig leverantör av träd, buskar och
fleråriga blomsterväxter, men en viss del sådana
importeras från Frankrike (trakten av
Orleans). Från Tyskland (särskilt s. Holstein)
komma stora partier av rosenbuskar och vissa
andra plantskoleartiklar. Från Danmark ha
tidigare importerats stora mängder fruktträd,
men sedan tullen på dessa höjts till 60 öre
per kg, har importen hastigt avtagit.
Fortfarande införas betydande partier av andra
levande växter därifrån. Många krukväxter
(azaleor, palmer m. m.) importeras från
Belgien. Största delen av de införda äpplena
kommer från Nordamerika, men sändningarna
därifrån ersättas på senvåren av sådana från
XIX. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
