Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trädgårdsmålla - Trädgårdsnunnan - Trädgårdsranunkel - Trädgårdssax - Trädgårdsskolor - Trädgårdsskötsel - Trädgårdssnäcka - Trädgårdssovare - Trädgårdsstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
713 Trädgårdsmålla—Trädgårdsstad 714
Utsikt över en del av Stockholms trädgårdsstäder i Bromma församling. I förgrunden Nockeby, längre bort
Ålsten.
Trädgårdsmålla, bot., seGråmållsläktet.
Trädgårdsnunnan, zool., se
Lövskogs-nunnan.
Trädgårdsranunkel, se bild 7—8 på färgpl.
till art. R a n un kelväxter.
Trädgårdssax, se S e k a t ö r.
Trädgårdsskolor, se Trädgårdsunde
r-visning.
Trädgårdsskötsel, se Trädgård och
Trädgårdskonst.
Trädgårdssnäcka, zool., se H e 1 i x.
Trädgårdssovare, Eli’omys quercinus, till
fam. sovmöss hörande gnagare med 14 cm
lång kropp, vartill kommer den 9 cm långa
svansen. Den är ovan rödaktigt gulbrun,
under vit och har runt ögat en svart ring.
Den förekommer i mell. och s. Europa, bygger
bo i träd, lever dels av växtföda, dels av
smärre djur och fågelägg och är känd som ett
skadedjur. Vintern tillbringas i dvala. T. P.
Trädgårdsstad (eng. garden-city, fr.
cité-jardin), en samhällstyp, kännetecknad av
låga, i regel för en familj avsedda hus på
tomter med utrymme för trädgårdars
anordnande. T. leder sitt ursprung från England,
där enfamiljshuset sedan gammalt är den
dominerande bostadsformen ej blott på
landsbygden utan även i städerna.
T. i modern mening har också i detta land
tidigt tillämpats. Redan i början av
1800-talet framlade den engelske
samhällsreformatorn R. Owen förslag till en sådan
samhällsbildning. Idén upptogs av framsynta
industri-idkare. Så lät sir Titus Salt, ägare av stora
textilfabriker i närheten av Bradford, 1853
för sina arbetares räkning uppföra 800
bostadshus inom för ändamålet planlagt och
ordnat område. Då chokladfirman Cadbury
i Birmingham förläde sina fabriker till
Bourn-ville i grannskapet av nämnda stad, lät
firman bygga enfamiljshus åt sina arbetare.
Denna bostadsanläggning har senare
utvidgats och är nu ett mönsterstadssamhälle. Av
samma typ är också det av tvålfirman Lever
Brothers skapade Port Sunlight vid Liverpool.
Förslag om t. i allmängiltig och
systematiserad form framfördes 1898 av
tidningsmannen E. Howard i boken »Garden-cities of
to-morrow». I t. skulle enl. Howard beredas
möjlighet att erhålla såväl arbete som
bostad. För undvikande av spekulation bör
tomtmarken i densamma vara i samhällets
ägo el. gemensam egendom. Den bör vara
tillräckligt stor, för att ett samhälleligt rikt
liv skall kunna utvecklas, men storleken bör
vara begränsad. Howards idé upptogs av den
1899 bildade sammanslutningen Garden-city
association, vilken tog initiativet till
uppbyggandet av Letchworth, en t. enl. Howards
principer. Denna, »den första t.», avsedd för
35,000 inv., påbörjades 1903. 1920 startades
Welwyn garden-city, även den en
mönsterträdgårdsstad. Den senare är avsedd för 50.000
inv. Båda äro belägna i närheten av London.
En annan typ av t. representeras av de
egna-hemsbildningar, som kommit till i främst de
engelska storstädernas utkanter. En krans
av dylika t. {garden suburbs) omger t. ex.
London. En känd sådan är Hampstead,
påbörjad 1907. T., såväl självständiga
samhällsbildningar som av förstadsnatur, ha ofta nog
under anglosaxiskt inflytande tillkommit även
på kontinenten. Sådana finnas i Belgien,
Frankrike och Tyskland. Särskilt har det
senare landet att uppvisa många väl planlagda
och utförda t. Trädgårdsförstäder förekomma
i betydande omfattning vid Berlin,
Karls-ruhe, Leipzig, Magdeburg m. fl. städer, och
Hellerau utanför Dresden är en väl känd t.
Även i Sverige har t. blivit en uppskattad
samhällsbildning. Att så blivit fallet finner
sin förklaring däri, att enfamiljshuset är en
t:s bärande idé och att bruket av
enfamiljshuset såsom bostadsform väl
överensstämmer med svenskens vanor. Den svenska
småstaden var ännu vid 1800-talets mitt av
utpräglad trädgårdsstadstyp. I likhet med vad
fallet varit i England ha i Sverige
framstående industriidkare av omsorg för sina
arbetare tillskapat bostadsanläggningar, där det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
