Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trädgårdsstad - Trädgårdssångare - Trädgårdsundervisning, Trädgårdsskolor - Trädgårdsvintergröna - Trädgårdsviva - Trädgäss el. Trädgåsfåglar - Trädkrypare - Trädkult, Träddyrkan - Trädlärka - Trädmöss, Klättrarråttor - Trädnymfer - Trädnäbbmöss - Trädormar, Pisk- el. Pisksnärtormar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trädgårdssångare—Trädormar
715
egna hemmet förekommit såsom huvudsaklig
bostadstyp. Sådana anläggningar finnas t. ex.
vid Huskvarna, Åtvidaberg och Jonsered.
Efter svårartade bostadskriser i slutet av
föreg. och i början av innevarande årh. har
stadsförvaltningarnas intresse kommit att
inriktas på framskapandet av
egnahemsanlägg-ningar, vilka i de större städerna självfallet
tagit form av trädgårdsförstäder.
I Stockholm har kommunen tagit hand om
den förstadsbebyggelse, som i dagligt tal
kallas »Stockholms stads trädgårdsstäder» och
vilken fått en betydande omfattning. Den
första av dessa t., Enskede (jfr Stads
byggnadskons t, bild 13), började bebyggas
1908. Sedan ha tillkommit Äppelviken,
Ulvsunda, Smedslätten, Ålsten, Skarpnäck,
Åkes-hov, Nockeby och Stora Ängby. I desamma
finnas (sept. 1933) uppförda 6,465 hus, därav
6,125 enfamiljshus. Inv.-antalet uppgår till
omkr. 40,000 pers.
Litt.: H. Kampffmeyer, »Die
Gartenstadtbe-wegung» (1909; 2:a uppl. 1913) och
»Woh-nungen, Siedlungen und Gartenstädte in
Holland und England» (1926); C. B. Purdom, »The
garden city» (1913) och »The building of
satel-lite towns» (1925); H. Nitot, »Les
cités-jar-dins» (1920); C. Meurling,
»Tomträttsinstitutet tjugufem år» (i Sv. Stadsförbundets
Tidskr. 1933). Ax. Dg.
Trädgårdssångare, se Sångaresläktet.
Trädgårdsundervisning,
Trädgårdssko-1 o r. Undervisningsanstalter för utbildning
av trädgårdsmästare äro i Sverige Alnarps
trädgårdsskola (Åkarp), Adelsnäs
(Åtvidaberg), Lantbruksakad:s (Experimentalfältet),
Norrlands (Söråker) och Bergianska
stiftelsens (Frescati). Vid de fyra förstnämnda,
som åtnjuta statsanslag av 10,000—16,000
kr. årl., bedrives undervisningen under
Lant-bruksstyrelsens överinseende enligt av K.
m:t fastställt reglemente. Skolornas ord.
lärokurs är tvåårig, och i varje kurs antas
högst 12 elever, som ej behöva äga annan
teoretisk underbyggnad än folkskolekurs men
som måste ha deltagit minst tre år i
praktiskt trädgårdsarbete. De erlägga ingen
avgift för undervisning och uppehälle men äro
skyldiga att deltaga i praktiskt arbete i
skolornas trädgårdar. Kortare specialkurser av
olika slag anordnas, mest avsedda för
personer, som ej utöva yrkesmässig
trädgårdsskötsel. För Bergianska stiftelsens
trädgårdsskola, som ej åtnjuter statsunderstöd, gälla i
viss mån avvikande bestämmelser. Kortare
kurser i trädgårdsskötsel för kvinnliga
deltagare anordnas dessutom vid
Fredrika-Bre-mer-förbundets lanthushålls- och
trädgårdsskola (Apelryd, Båstad) samt vid önnestads
folkhögskola (önnestad) och vid några privata
trädgårdar. Utbildning av trädgårdslärarinnor
sker vid Fackskolan för huslig ekonomi i
Uppsala och vid Fredrika-Bremer-förbundets
lanthushållningsskola (Rimforsa). Högre
undervisning i trädgårdsskötsel anordnas från 1
nov. 1933 vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och
trädgårdsinstitut (Åkarp). Kursen, som är
tvåårig, arbetar på två linjer, en för allmän
trädgårdsodling (för utbildning av
trädgårds-konsulenter, lärare etc.), en för
trädgårdsanläggning (för utbildning av
trädgårdsanläg-gare, stadsträdgårdsmästare m. fl.). För
in
716
träde vid kursen fordras realexamen med
vissa betyg el. däremot svarande kunskaper,
genomgång av statlig el. statsunderstödd
trädgårdsskola samt viss praktisk
verksamhet. Sökande, som icke genomgått
trädgårdsskola, kan i vissa fall antagas efter prövning
inför institutets lärare. C. G. D.
Trädgårdsvintergröna, bot., se V i n c a.
Trädgårdsviva, odlade former av gullviva.
Trädgäss el. Trädgåsfåglar, dets. som
sporrgäss (se d. o.).
Trädkrypare, Ce’rthia familiäris, tillhör fam.
t. av tättingarnas ordn. Den är ovan
mörkbrun med ljusa längsstreck, under vit.
Längden är 12—15 cm. Näbben är svagt krökt,
stjärtpennorna styva, fjädrarna för övrigt
sil-kesmjuka. T. förekommer i hela Sverige, där
skog finnes, och lever av insekter, som den
uppsöker, klättrande i spiral uppför träden.
Vintertiden strövar den omkring med
mesflockar. Boet bygges vanl. i hål i träd. T. P.
Trädkult, Träddyrkan, etnol.,
religions-vet., bruk och trosföreställningar, som hos
primitiva folk och hos allmogen anknytas till
träd och växter. En viss helighet torde i
äldre tid ha tillkommit fruktbärande träd,
t. ex. eken, flädern, dadelpalmen och
mandelträdet, men mera framträda individuella
träd, vid vilka på grund av vissa
omständigheter, bl. a. även deras märkliga utseende
(t. ex. det ständigt grönskande trädet vid
Uppsala hednatempel), särskild
uppmärksamhet fästs. Vårdträdet är förbundet med husets
välfärd, livsträdet med en viss människas liv.
I myten får hela världen ett vårdträd, t. ex.
Yggdrasil. En orsak till trädens helighet
torde vara, att gudarna dyrkades i heliga
lundar och gå or till dem upphängdes i
träden. I Orienten hängas ännu klädesplagg o.
dyl. i vissa träd, ibland vid en helgongrav.
Den största utsträckningen har t. fått i bruken
att vid vissa fester kringbära och uppställa
träd och grenar, vilka ibland prydas; i Sverige
avkvistas de ofta utom toppen. Dylika bruk
förekomma hos alla folk och voro vanliga
även i antiken. Till dem höra majstång och
julgran. Då dessa fester ofta åsyfta
fruktbarheten (skördefester, bröllop o. s. v.), förklaras
seden som en överföring av den i trädet
inneboende livskraften. I den animistiska
föreställningen bebos trädet av ett andeväsen,
t. ex. hyllemor, de antika dryaderna (se d. o.).
— Litt.: W. Mannhardt, »Wald- und
Feld-kulte» (2:a uppl., 2 bd, 1904—05); J. G.
Fra-zer, »The golden bough» (3:e uppl., 12 bd,
1911—20; sv. övers, i sammandrag, 2 bd,
1925); U. Holmberg, »Der Baum des Lebens»
(1922). M.PnN-n.
Trädlärka, zool., se Lärkor.
Trädmöss, Klättrarråttor,
Dendro-myinae, till fam. råttdjur hörande små
afrikanska gnagare med smärt kropp och stora
öron. De klättra i träd och bygga där av fina
strån runda, hängande bon. T. P.
Trädnymfer, se D r y a d e r.
Trädnäbbmöss el. Spetsekorrar,
Tu-pai’idae, fam. av däggdjursordn. insektätare.
T. finnas i Sydasien; de erinra till levnadssätt
och utseende om ekorrar. T. P.
Trädormar, P i s k- el. P i s k s n ä r t o
r-m a r, Dry’ophis, till fam. snokar hörande
ormsläkte från Sydasien. Hithörande arter
ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
