Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trälleborg - Trälleborg—Rydsgårds järnväg (T. R. J.) - Trälleborg—Sassnitzlinjen - Trämassa - Trämjöl - Trämosaik - Trämärr (Trähäst, Bock) - Träna - Tränagel - Träne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
721
Trälleborg—Rydsgårds järnväg—Träne
722
Bild 9.
Trälleborgs vapen.
I blått fält en krenelerad
borg med krenelerad
kärna och på denna ett
mindre torn med spetsig huv;
borgen har på de båda
yttersta tinnarna
utåtblå-sande flaggor och är
åtföljd till höger av en
måne i ny och till vänster
av en stjärna, allt av si’
ver.
A. Ebbe) 1926 rests över där jordade
invalider, som avlidit under världskrigets
invalidtransporter. Industrien räknade 1931 51
arbetsställen med tills. 1,470 arb. De förnämsta
företagen äro
Svenska sockerfabriks-a.-b:s råsockerfabrik,
Trelleborgs ångkvarn
(anlagd 1896, nuv.
a.-b. gr. 1923,
ak-tiekap. 2,4 mili. kr.,
70 arb., tillv.-värde 12
mill. kr. per år),
Trelleborgs gummifabriks
a.-b. (gr. 1896,
aktie-kap. 3,6 mill. kr., 500
arb.), Trelleborgs
glasindustri (90 arb.), J. C.
Petersens mek.
verkstad (anlagd 1867,
a.-b. 1921, aktiekap.
500,000 kr., 210 arb.,
tillv.-värde 1,9 mill.
kr.), T. bryggeri-a.-b.
(gr. 1894), a.-b.
Phy-latterion (kem.-tekn.
fabrik) samt
Färg-och fernissfabriks-a.-b.
Standard. Sjöfarten
är betydande. 1931 an-
kommo ocb avgingo tills. 4,737 fartyg om
4,305,032 nettoton, därav 3,686 fartyg om
4,076,657 ton i utrikes fart (huvudparten på
Trälleborg—Sassnitzlinjen, se d. o.);
ångfärje-trafiken har under 1932 nedgått. T. har 5
egna rederier (tills. 30 fartyg om 44,347
nettoton) och är säte för Nordisk transport och
speditions huvudkontor. Tulluppbörden
uppgick 1931/32 till 3,915,400 kr. Från T. utgå
den 1909 av S. J. för kontinentaltrafiken
övertagna järnvägen Malmö—T. samt de enskilda
järnvägarna Malmö—T., T.—Rydsgård och
Landskrona—Lund—T. I staden finnas tre
sparbanker, avd.-kontor av tre affärsbanker,
samrealskoia, länslasarett och epidemisjukhus
samt utgivas Trelleborgs Allehanda och
Trelleborgs Tidningen, båda med 6 n:r i
veckan. Tax.-värdet å fastighet utgjorde 1932
54,223,900 kr., därav å skattefri 7,758,200 kr.,
den tax. inkomsten 15,214,380 kr., stadens
tillgångar vid årsskiftet 1931/32 7,286,335 kr.
och skulder 5,390,672 kr. Tills, m. Maglarps
församl. utgör T. ett pastorat i Lunds stift,
Skytts kontrakt. G. R-ll.
T. omtalas vid 1200-talets slut; dess
uppkomst står trol. i samband med sillfisket. T:s
medeltida handel behärskades av hanseaterna.
Plundrat under nordiska sjuårskriget och 1617
härjat av eld, miste T. 1619 sina
stadsprivile-gier och nedsjönk sedan till en obetydlig by,
tills det 1844 blev köping (med omkr. 1,800
inv.) och 1 juli 1867 stapelstad. Vid T.
anla-des 1716 ett retranchemang, och 1717 byggdes
en stark skans till hamnens skydd, vilka
befästningar dock sedan fingo förfalla. 1 maj
1897 öppnades postångfartygsförbindelse
mellan T. och Sassnitz och 6 juli 1909
ångfärje-trafiken. — Jfr K. Enghoff, »T. i forn tid och
ny tid» (1917), och F. Carlsson, »Den gamla
goda tiden» (1929). Å. S-n.
Trälleborg—Rydsgårds järnväg (sign. T. R.
J.), spårvidd 1,435 m, 33,7 km lång, förbinder
Trälleborgs nedre station med Klagstorp och
Rydsgård (Malmö—Ystads järnväg).
Förstnämnda förbindelse öppnades 1890, den övriga
delen 1895. T. samförvaltas i vissa avseenden
med Malmö—Trälleborgs järnväg samt med
Malmö—Simrishamns och Vällinge—Skanör—
Falsterbo järnvägar. F. P.
Trälleborg—Sassnitzlinjen, den 1 juli 1909
öppnade ångfärjeförbindelsen mellan
Trälleborg och Sassnitz, upprätthålles dels av de
svenska ångfärjorna »Konung Gustaf V» (se
Färja, bild 4) och »Drottning Victoria»
samt den 1930 tillkomna isbrytande
motordrivna färjan »Starke», dels av två preussiska
ångfärjor (»Deutschland» och »Preussen»). T.
var före färjförbindelsens öppnande namn på
ångbåtsförbindelsen (sedan 1897) på samma
route. Redan 1824 hade reguljär
ångbåtstrafik öppnats mellan Ystad och Stralsund, 1865
upprättades förbindelse (under seglationstiden
dagligen) mellan Malmö och Stralsund (1866
—68 förlagd till linjen Ystad—Stralsund,
därefter åter till Malmö—Stralsund). Dessutom
hade från 1863 reguljära förbindelser
uppehållits mellan Malmö och Lybeck. F. P.
Trämassa, se
Pappersmassetillverk-ning. — T. ingår i s. k. papier-maché (se
d. o.). På senare tid har man börjat
framställa ett nytt slags t., som brukas till
förfärdigande av träfiberplattor (eng.
wall-board) för isoleringsändamål och som
ersättning för trävirke, plywood o. dyl. i
byggnader. Sådana plattor förekomma i
handeln under flera benämningar, t. ex.
masonit (se d. o.), jonit, jonitex, treetex. Vid
tillv. utgår man från sågverksavfall, som
finhackas och behandlas antingen genom
målning i särskilda maskiner (defibrörer)
eller genom att i slutna behållare mättas med
ånga under högt tryck, som därefter
plötsligt reduceras till atmosfärtryck, varvid
vedens cellvävnad explosionsartat brister. Den
sålunda kraftigt sönderdelade (defibrerade)
vedmassan pressas med hydrauliskt tryck till
lösare eller hårdare plattor. Tillverkningens
betydelse för trävaruindustrien ligger i den
nyttiga användningen av sågverksavfallet i
fabrikationsenheter av relativt små
dimensioner. G. It-r.
Trämjöl, ett på kvarnmaskiner malt, fint
mjöl, som framställes av sågspån, kutterspån
o. dyl. träavfall samt nyttjas som
fyllnadsmaterial i linoleum, vid tillv. av vissa
sprängämnen, i bagerier i st. f. strömjöl för att
hindra degen att fastna vid underlag, redskap
och maskindelar. G. H-r.
Trämosaik, dets. som intarsia (se d. o.).
Trämärr, vanl. Trähäst, Bock,
skamstraff, särskilt för åkardrängar, som farit
vårdslöst fram. På en t. med höga ben
och skarp »rygg» fick den skyldige sitta,
vanl. 2 tim. G. O. G.
Träna, eg. uppfostra, utbilda; uppöva,
dressera, genom systematisk härdning och övning
utbilda, särskilt i sport och idrott. — Subst.:
Träning.
Tränagel, skpsb., kortare el. längre rund
stång av trä, använd för att på träfartyg
fästa bordläggningen till spanten m. m. T.
tillverkas av seg ek el. utvald furu. Ax. L.
Träne, socken i Kristianstads län, Gärds
härad, i v. utkanten av Kristianstadsslätten;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
