Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Träne - Träng - Trängfartyg - Trängslet - Tränjon - Träns - Tränsa - Träsk - Träsket - Träskfolket - Träskonäbb - Träskulptur - Träsliperi - Träslända - Träslöv - Träsnideri - Träsnitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
723
Träng—Träsnitt
724
Träskonäbb, Balaeniceps rex.
44,54 kvkm, 1,323 inv. (1933). 1,978 har åker,
944 har skogsmark. Egendom: Ovesholm (se
d. o.). Ingår i T. och Djurröds pastorat i
Lunds stift, Gärds kontrakt.
Träng (fr. train, eg. gång, tåg, följe), i
vidsträckt bemärkelse alla de fordon med
tillhörande personal, hästar och materiel, med vilka
en armé i fält är utrustad för att fortskaffa
sina förnödenheter och tillgodose sin
underhållst jänst; i inskränktare bemärkelse,
särskilt i Sverige, det särskilda truppförband
(t r ä n g e n), som huvudsakligen avses för de
högre förbandens (fördelningens, arméns)
transport-, underhålls- och sjukvårdstjänst. T.,
vars äldre svenska namn var trossen, delas
i två huvudgrupper, truppträngen samt
fördelnings- och arméträngen. Truppträngen
är fördelad på de olika reg:tena o. s. v. och
omfattar dels i stridsträngen de
förnödenheter, som dessa behöva under strid och efter
dagsarbetets avslutande, således ammunitions-,
kok-, tält- och sjukvårdsträng m. m., dels i
bagageträngen erforderlig pack- och
livsme-delsutrustning. Fördelningsträngen
vid den svenska arméfördelningen består av
en fördelningsträngstab, två
tränggruppsta-ber (en beriden och en motoriserad), en
trafik-avd., ett anspanns- och två bilkompanier, en
bilreparationskader, en
elektricitetsverksko-lonn, en drivmedelsavd., en väghållningsavd.,
en hästkolonn, en skanstygskolonn samt två
motoriserade fältsjukhus och ett fältsjukstall;
arméträngen utgöres av för armén i dess
helhet avsedda formationer av liknande slag.
Under det att ammunitionskolonnerna i
allm. uppsättas av artilleriet, ha
trängtrup-perna i vissa arméer till uppgift att ombesörja
transporttjänsten, medan särskilda
sjukvårds-trupper finnas för sjukvårdens tillgodoseende.
I Sverige omfattar t:s verksamhet såväl
transporttjänst som i viss utsträckning
sjukvårdstjänst. De svenska trängkårerna äro Svea,
Göta och Norrlands trängkår samt Skånska
trängkåren (se dessa ord). Envar av dessa
består av ett träng-, ett bil- och ett
sjukvårds-kompani. — För t:s verksamhet har
motorfordonens införande varit av revolutionerande
betydelse. Uttömmande föreskrifter för de
svenska trängtruppernas verksamhet
återfinnas dels i »Förslag till fälttjänstreglemente»,
III (1930), dels i »Exercisreglemente för träng-
trupperna» (1927). Ehuru genom dessa
officiella föreskrifter nya benämningar för vissa
formationer införts, ha dock fortfarande i
stort de grunder för t:s verksamhet, vilka
innehållas i art.
Krigsförplägnads-t jänst och Sjukvård (se dessa ord),
sin giltighet. Se även
Intendentur-trupper. — Jfr G. A. Smith, »De svenska
trängtrupperna 1885—1927» (1927). M. B-dt.
Trängfartyg, i sjöstyrka ingående
verkstads-, kol-, tank-, lasaretts-, transport-,
dykeri-, isbrytar-, vatten-, ammunitions-,
bärgnings- m. fl. dylika fartyg.
Trängslet, av österdalälven genomfluten,
10 m bred klippravin i Älvdalens socken, n.
Dalarna. Floden sänker sig här i strida forsar
omkr. 9 m på 900 m längd. Turistattraktion.
Tränjon, bot., se T r a n b ä r jämte bild 2
på färgpl. till art. Bär.
Träns, se Betsel.
Tränsa, att ombord i och för klädsel,
pynt-ning m. m. sammandraga tågvirke med
omvirat garn.
Träsk, lågt belägen, i högre el. lägre grad
vattentäckt mark, i allm. utan avlagring av
dy el. torv. — I Norrland, på Gotland samt
i enstaka trakter av mell. Sverige betyder t.
dets. som sjö, ss. Torneträsk.
Träsket, franskt parti, se M a r a i s.
Träskfolket, etnogr., se B a t u a.
Träskonäbb, Balaè’niceps rex, till de
stork-fågelartade fåglarnas ordn. hörande
egendomlig vadarfågel från Vita Nilens källområde.
T. utmärkes av täml. klumpig kropp, tjock
hals, långa ben, långa tår utan simhud och
breda, långa vingar. Huvudet är stort och
näbben ofantligt grov, bred och till formen
erinrande om en träsko. T. blir 140 cm lång,
och vingbredden är 260 cm. Den lever av
fisk, som den fångar vadande. Av
infödingarna kallas den Abu Mar kub. — Jfr B.
Berg, »Abu Marküb» (1924). T. P.
Träskulptur, se T r ä s n i d e r i.
Träsliperi, se Trämassa.
Träslända, se Jönsson, P.
Träslöv, socken i Hallands län, Himle
härad, invid Varberg, på kustslätten; 31,41 kvkm,
1,979 inv. (1933). Genomflytes av Himleån.
2.280 har åker, 19 har skogsmark. Vid
havsstranden ligga T:s betydande fiskläge och
Apelvikens (se d. o.) kustsanatorium.
Pastorat i Göteborgs stift, Varbergs kontr. Talrika
fornlämningar. — Jfr Varberg, historia.
Träsnideri, konsten att skära ornament,
reliefer och fristående plastiska arbeten i trä;
även träskulptur, som dock vanl.
betecknar ett mera konstnärligt bildhuggeri
i trä. E. L-k.
Träsnitt, avtryck av en skiva el. form av
trä, träsnittsstocken, som har en i relief
skuren — alltså upphöjd — bildframställning.
Själva metoden, högtrycksförfarandet (se F
o-tomekaniska reproduktionsför-f ar an den, bild 1), kallas xylografi (av
grek. xy’lon, trä, och gra’féin, inrista) el. t r
ä-snittskonst, inom grafisk konst kanske
den äldsta, i varje fall den mest folkliga
re-produktionsmetoden. Urspr. tecknades bilden
för hand på den av hårt, tätt trä (päron, bok,
björk, buxbom m. fl.) tillverkade stocken, el.
också kalkerades den. Under 1800-talets
senare hälft började man överföra teckningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
