Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Träsnitt - Träsnittskonst - Träsocker el. Xylos - Träsprit - Trässberg - Trästeklar - Trästena - Trästick - Träsvamp - Träsyra - Trätjära - Trätjärebeck - Trätugg - Trätälja, Olof - Träull - Trävaror - Trävaru-a.-b. Dalarne - Trävaru-a.-b. Norrköpings exporthyfleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Träsnittskonst—Trävaru-a.-b. Norrköpings exporthyfleri
725
på stocken på fotografisk väg, f o t o x y 1
o-g r a f i. Sedan stocken på ena el. andra sättet
försetts med teckning, utföres skärningen av
xylografen. En annan träsnittsteknik,
trä-sticket, uppfanns i slutet på 1700-talet av
engelsmannen Th. Bewick (se d. o.). Han
graverade trästocken ung. som en kopparplåt för
kopparstick, alltså bildens linjer och punkter
i djupet, ett djuptrycksförfarande. Ur denna
metod utvecklades tonsticket
(tonsnittet, tonträsnittet), som genom mera
komplicerade streckteckningar närmade sig
måleriets effekter. — Ang. den europeiska
träsnittskonstens historia samt prov på t. se
Grafisk konst, sp. 911 ff. samt bild 1
och 4. E. L-k.
Träsnittskonst, se Träsnitt.
Träsocker el. X y 1 ö s, se Sockerarter,
sp. 46.
Träsprit, kem., se Alkohol, sp. 528, och
Metylalkohol.
Trässberg, socken i Skaraborgs län, Skånings
härad, på slättbygden ö. om Skara, närmast
s. om Flians inflöde i Lidan; 20,os kvkm, 612
inv. (1933). 1,582 har åker, 61 har
skogsmark. Ingår i Saleby, T:s och Härjevads
pastorat i Skara stift, Barne kontrakt.
Trästeklar, zool., se Vedsteklar.
Trästena. 1. Socken i Skaraborgs län,
Vadsbo härad, s. ö. om Mariestad, mellan Tidan
och sjön Ymsen; 32,so kvkm, 553 inv. (1933).
Slättbygd med berg, skog och mossar. 1,130
har åker, 1,135 har skogsmark. Egendomar:
Säckestad och Hallandsberg. Ingår i Fägre och
T. pastorat i Skara stift, S. Vadsbo kontrakt.
2. T. el. T r e s t e n a, egendom i Bjärka
socken, Skaraborgs län, 8 km s. om Skara;
1.190 har, därav 196 har åker; tax.-värde
177,600 kr. (1931). Ägdes 1615 av E. Soop,
sedan av bl. a. släkterna Gyllenhaal och Fock
och gjordes av G. V. Fock 1794 till
fideikommiss för äldsta döttrarna i rakt nedstigande
led. Med K. m:ts tillstånd såldes T. 1916.
Trästick, grafisk metod för mångfaldigande
av en teckning, då bilden ristas i ytan efter
samma princip som vid kopparstick (jfr
Träsnitt). (E. L-k.)
Träsvamp, bot., se Timmersvampar.
Träsyra, se Trädestillation.
Trätjära. 1. (Kem., tekn.) Mer el. mindre
tjockflytande destillat, som bildas vid
torr-destillering av trä i ett slags milor, s. k.
tjärdalar (se Tjärbränning), el. i slutna
ugnar, retorter. S. k. dalbränd trätjära
(se Tjärbränning) är gulbrun och oftast
mera tjockflytande än den ugnsbrända
tjäran, vilken vanl. framställes ur kådfattigt
trä. Spec. v. är i medeltal för dalbränd t.
1,067, för ugnsbränd t. 1,111. Båda slagen t.
innehålla alltid något vatten (permavatten),
som reagerar surt på grund av sin halt av
ättiksyra. Dalbränd t. är mycket fattigare på
fenoler men rikare på hartssyror än
kolugns-tjära; den kan ibland t. o. m. vara grynig av
utkristalliserade hartssyror. Ugnstjäran
innehåller ofta fritt kol och har en mera frän
lukt än dalbränd t. — Innan tjäran
utsläp-pes i handeln, »vräkes» den. Detta tillgår så,
att t. uppsamlas på större, för export
lämpliga platser (s. k. t j ä r h o v), där den
sorteras och, om så erfordras, skiljes från
medföljande vatten av edsvurna »vräkare». 1880
726
exporterades från Sverige 9,434,000 kg t., 1929
6,814,000 kg. Största delen exporteras
numera från olika Norrlandshamnar.
T. nyttjas som bestrykningsmedel, för
im-pregnering av trä och inom repslageriet. Vid
destillation av t. erhållas dels lätta, dels
tunga träoljor och träbeck, en konstgjord
asfalt, som användes som skeppsbeck och
sko-makarbeck. Träoljorna äro rika på högre
fenoler. En blandning av lättare sådana går
under namnet kreosot (se d. o.). I. B.
2. (Med.) Den medicinskt använda t.,
Pyro-leum pini, fås mest genom torrdestillation av
ved av tall och gran såväl i n. Sverige och
Finland som i Ryssland. T. är brunsvart,
tjockflytande, seg och klibbig med stark,
egendomlig lukt, skarp, aromatisk smak och sur
reaktion. Den löses blott till ringa del i vatten,
ofullständigt i sprit, fullständigt i eter,
kol-svavla, bensol, feta och flyktiga oljor. T.
ut-göres av en mycket komplicerad blandning.
Av syror märkas ättiksyra, myrsyra o. a.
fettsyror; vidare finnas m e t y 1 a1 k o h o 1,
fenoler, kolväten, hartsartade
kroppar m. m. Outspädd t. verkar starkt
retande, t. »o. m. etsande även på huden, än
mer på slemhinnor; tillika nedsätta fenolerna
känseln. Blandad med sprit eller fet olja,
inmängd i salva eller såpa, anbringas t. som
medel mot diverse kroniska hudsjukdomar,
bl. a. sådana, som bero på parasiter (skabb,
svampbildningar) på och i hudens ytliga lager.
T. verkar härvid parasitdödande
(antiseptiskt), befordrar epidermis’ avfjällning och
förnyelse samt lindrar klåda. Särskilt för
behandling av skabb brukas skabbsalva (se
d. o.). Jfr Kreosot och Pyroleum. C. G. S.
Trätjärebeck, kem. tekn., se Beck.
Trätugg, träv. Vid tillverkning av
cellulosa samt även av åtskilliga andra produkter
av trä (t. ex. masonit) måste virket före
förädlingsprocessens början finfördelas. Detta
sker genom dess söndertuggande i
specialmaskiner till flis av 2—3 cm tjocklek och
något växlande längd. Denna produkt kallas
t. Den brukas stundom även för
bränsleändamål. Under krigsårens bränslebrist
upptuggades i särskilda transportabla maskiner
grenar och ris samt klenare virke till s. k.
ris-hack, vilket nyttjades till bränsle. S-r.
Trätälja, Olof, se Olof, sp. 226.
Träull, en trasselliknande produkt, som
framställes genom sönderdelning av trä (furu
el. gran) till smala, jämntjocka trådar. T.
brukas mest till förpackning av ömtåliga
varor; de finaste kvaliteterna nyttjas till
emballage vid transport av färsk frukt. G. H-r.
Trävaror, se Sågat virke och Trä
Trävaru-a.-b. Dalarne, Vansbro, omfattar
sågverk, hyvleri och lådfabrik i Vansbro och
träsliperi vid Eldforsen, båda i Järna socken,
Kopparbergs län. Bolaget, gr. 1892, äges av
Korsnäs sågverks a.-b., Gävle; 350 arb.,
års-tillv. 9,000 stds trävaror och 6,000 ton torr
mek. trämassa.
Trävaru-a.-b. Norrköpings exporthyfleri,
Norrköping, omfattar sågverk och hyvleri i
Blankaholm (Kalmar län) samt hyvleri i
Norrköping. A.-b. gr. 1903, aktiekap. 350,000 kr.,
300 arb., årstillv. 18,000 stds sågade och
hyvlade trävaror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
