Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tröskning, Trösk - Tröskverk - Trötthet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
729
Tröskverk—Trötthet
730
(och fortfarande i varma länder) tillgick detta
så, att den utbredda säden trampades av
hästar, eller också slog man kärven mot något
hårt föremål. Ilos folken kring Medelhavet
körde man över den på tröskbottnen utbredda
säden med trösksläde el. tröskvagn,
vilken ännu under 1800-talet hade sin
motsvarighet i den norrländska tröskvälten
el. bulten (bild 1). Denna är numera
fullständigt bortlagd, och detta gäller också
tröskkäppen och i huvudsak även den
intill senaste tid allmänt brukade slagan
(bild 2), med vilken tröskarna taktmässigt
slogo på den på logbottnen utbredda säden.
I regel sker t. med tröskverk. Dessas
huvuddelar äro tunnan, även kallad
trumman el. cylindern, samt skon el.
slagbron, en intill tunnan ställbart fäst mantel.
Därtill komma, alltefter tröskverkets
fullständighet, halmskakare, en el. flera fläktar,
sorterare, elevator m. fl. delar. Man skiljer
mellan slagtröskverk, vilkas
konstruktion i sin enklaste form uppfanns 1785 av
skotten A. Meikle och vilkas tunna har 4—8
upphöjda, släta el. räfflade slaglister (även
skon är försedd med sådana), samt
stifttröskverk, vilka uppfunnos 1831 av
amerikanen N. Turner och ha tunnan och ofta
även skon besatta med framskjutande
järnstift. Hos nutida slagtröskverk utgöres
tunnan oftast, och stundom även hos stiftverken,
ej av en sluten cylinder utan av på en
gemensam axel sittande ringar el. hjul, vid vilka
slaglister el. stift äro fästa. Ett mellanting
mellan slag- och stiftverk äro Thermænius’
universaltröskverk, som ha tunnans
slagor försedda med stift men skon försedd
med veckade slaglister. Man skiljer mellan
1) enkla verk, vilka blott lösgöra
sädeskornen ; 2) tröskverk med
halmskakare, som pläga utgöras av långa, bakom
skon anbragta, på två vevaxlar fästa balkar,
vilka vid sin växelvisa rörelse uppåt och
bakåt föra halmen ut ur tröskverket, under
det att säd, agnar och boss falla genom
deras botten; 3) enkelrensande verk,
som likna de föregående utom i att agnar
och boss nedfalla genom skakverket på ett
fram- och återgående återföringsplan, som
avlämnar dem på ett bossåll och från detta
på en med verket förenad harpa eller
kastmaskin, där säden medelst fläkt och såll
rengöres; 4) dubbelrensande verk,
som äro byggda som föregående men
försedda med elevator, som för säden från
stora harpan upp till ytterligare rensverk,
bestående av körnare, som putsar säden från
hår och spetsar, samt lilla harpan, som
ytterligare rensar, och sorterarcylinder, som
sorterar säden efter grovlek. Därjämte finnas
stundom automatiska mataranordningar,
säkerhetsanordningar, halmpress och elevator.
— Med slaga uttröskade och rengjorde en
man 1 tunna (110 kg) råg om dagen. Ett stort
dubbelrensande tröskverk avverkar ända till
4,000 kg otröskad höstsäd, motsv. 1,000 kg
kärna per m arbetsbredd i tim., av vårsäd
intill hälften mer kärna, beroende på mindre
mängd halm. Enkla tröskverk ha sedan
gammalt ofta drivits med handkraft, större verk
med oxar el. hästar, anspända i vandring (se
d. o.), el. med vattenkraft. Numera drivas
Bild 2. Tröskning med slaga.
särskilt de större verken vanl. med motor
(jfr Elektrifiering, sp. 576). H. J. Dft.
Tröskverk, se Tröskning.
Trötthet. 1. (Fysiol.) Ett tillstånd av
kraftlöshet, vanl. uppkommet efter föreg.
ansträngning. T. åtföljes av nedsatt
prestationsförmåga samt i många fall av typisk
trötthetskänsla. Orsaken till t. torde vara att söka
däri, att den föreg. organverksamheten
medfört en förbrukning av det material, som
omsättes vid verksamhetsprocessen, el. också i en
anhopning av omsättningsprodukter,
trött-hetsgifter, som hindra den typiska
verksamhetsprocessen att utlösas. Särskilt har
man studerat muskeltröttheten (jfr Muskel,
sp. 480) och uppvisat betydelsen av brist på
brännmaterial (socker) och syre samt
anhopningen av mjölksyra för uppkomsten. Även
för nervcentra spelar t. stor roll. Det gäller
för undvikande av t. att vid anordning av
övningar el. olika slags arbete finna en
lämplig växling av verksamhets- och viloperioder.
— Jfr Asten i. (Ljd.)
2. (Lantbr.) Jordens t. består i att
jordens bördighet för en viss växt avtar, då
dennas odling upprepas utan längre uppehåll.
Företeelsen förklaras i vissa fall därigenom,
att då sådana växter, varpå parasiter leva,
ofta återkomma på samma jord, denna blir
Bild 3. Huvuddelarna av ett slagtröskverk. A tunnan,
B skon, O del av halmskakaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
