Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trötthet - T/s - Tsadkolonien - Tsadsjön, Tchad el. Tschad - Tsai Ao - Tsai-tien - Tsai Yüan-pei - Tsaldaris, Panages - Tsanasjön - Tsang-po - Tsankov (Zankov), Alexander - Tsankov (Zankov), Dragan - Tsaritsyn - Tsar Nikolaus II:s land - Tsarskoje Selo (Detskoje Selo)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
731
T/s—Tsarskoje Selo
732
Parti av huvudfasaden till stora palatset i Tsarskoje
Selo.
alltmer inpyrd med dessa; så bero
korntrötthet el. kornsjuka och bettrötthet på
överhandtagande av nematoder (se d. o.), kornål och
betål, vilka angripa dessa växter, liksom
klövertrötthet kan bero på klöverröta (se d. o.).
Likaså antas, att fortsatt odling av samma
växtart utsuger jorden på vissa
näringsämnen. En tidigare framkastad förklaring på t.,
att jorden förgiftas av rotavsöndringar, vilka
äro giftiga för den växt, som avsöndrat dem,
men ej för andra arter, har i senaste tid
upptagits av amerikanska forskare. T.
motverkas därigenom, att man under längre tid
upphör med odling av den trötthetsalstrande
växten, och genom åtgärder för parasiternas
utrotning. H. J. Dft.
T/s, förk. för eng. turbine ship,
turbindri-vet fartyg.
Tsadkolonien, se Tchad 1.
Tsadsjön, Tchad el. Tschad (»stort
vatten»), arab. Bahr es-Salam, sötvattenssjö i
Tsadbäckenet, mell. Sudan, Nordafrika, på
gränsen mellan franskt territorium (Franska
Ekvatorialafrika) och brittiskt (Nigeria). T.
(240—251 m ö. h.) är en grund svämsjö med
högst oregelbunden utsträckning och
vattenstånd, betingat av Scharis (jfr d. o.), det
största tillflödets, vattenföring. Synliga
avlopp saknas, men enl. Tilho och Nachtigalkan
Soro betraktas som T:s underjordiska
avlopp till Bodelesänkan. Tilho fann 1907 ett
medeldjup i T. av 1,5 m. I s. v.—n. ö.
riktning kan T. nå en längd av 200 km; areal
omkr. 25.000 kvkm. S. och v. kusterna äro
täml. jämna, den n. ö. rikt utbildad med av
vegetationstäekta dyner uppbyggda öar. Det
trots avloppslösheten söta vattnet tyder på
att T. bildats i geologiskt sen tid. — Litt.:
G. Nacbtigal, »Sahara und Südän», 2 (1880);
J. A. M. Tilho i Geographical Journal 1929.
Tsai Ao, se Kina, sp. 717.
Tsai-tien, se K u a n g - s ü.
Tsai Yüan-pei [-jyan-], kinesisk lärd och
politiker (f. 1867). Var under kejsartidens
sista år medlem av den lärda akad. Han-lin
yüan och blev 1912, efter revolutionen,
undervisningsminister. 1917—23 var T. kansler
för National university i Peking men blev
genom sin alltför radikala läggning och sina
intima förbindelser med Sovjetryssland
tvungen att avgå. En av de ledande statsmännen
i kuo-min-tangpartiet, blev han efter dettas
seger 1927 undervisningsminister i den nya
regeringen i Nanking men övergick 1928,
samtidigt som han blev medlem av det härskande
partiets »centrala politiska råd», till att bli
president och ledare av Academia Sinica
(Chung yang yen kiu yüan), en stor
vetenskaplig organisation, omfattande 9 institut
för vetenskaplig forskning. B. Kgn.
Tsalda’ris, P a n a g e s, grekisk politiker (f.
1868). T., som är folkpartiets ledare och som
sådan en kort tid 1922 var chef för en
minoritetsregering, vann i förbund med andra mot
Venizelos’ oppositionella grupper en valseger
mars 1933 och trädde därefter i spetsen för
en koalitionsregering, som fört en mot
Venizelos’ inflytande avvisande politik. L-ts.
Tsanasjön, se Tanasjön.
Tsang-po, se Brahmaputra.
Tsa’nkov (Zankov) [-åf], Alexander,
bulgarisk politiker (f. 1879), prof, i
nationalekonomi vid univ. i Sofia. Ställde sig i spetsen
för den borgerligt nationella sammanslutning,
som i juni 1923 störtade Stamboliiski, och
ledde som konseljpresident Bulgariens politik
under de följande kritiska åren. T. förde
en försiktig utrikespolitik men nedslog med
hård hand kommunisternas våldsamma
angrepp. Till mildrande av de politiska
motsättningarna utbyttes i jan. 1926 hans kabinett
mot en ministär Ljaptjev (se d. o.). H. B-n.
Tsa’nkov (Zankov) [-åf], Dragan,
bulgarisk politiker (1830—1911). Verkade före
Bulgariens frigörelse i Konstantinopel för dess
kyrkligt-nationella strävanden, blev under
furst Alexanders regering ledare för det
ryssvänliga »liberala» partiet, var upprepade
gånger minister (konseljpresident 1880 och 1883—84)
men kom snart i skarp motsats till fursten
och hölls 1882—83 internerad. T. var en
av ledarna för revolutionen mot Alexander
1886 och måste efter dess nedslående gå i
landsflykt. Efter furst Ferdinands försoning
med Ryssland fick han återvända i början av
1895 men spelade sedermera icke någon
ledande roll, fastän namnet »tsankovister»
kvar-levde som beteckning på hans parti. H. B-n.
Tsar (av lat. cäè’sar, äldre sv. form även
czar}, slav., härskare, urspr. den bysantinske
kejsaren (därav T sar grad, kejsarstaden =
Konstantinopel), under medeltiden även titel
på bulgariska och serbiska härskare. Ivan
IV av Ryssland kröntes 1547 till t.; som
officiell titel ersattes t. 1721 av Peter I med
im-perator. T. är även titel för Bulgariens
konung. — Tsar e’v i t j, tsarson, prins. —
Tsar e’v n a, prinsessa. — T s ar i’t s a,
tsarens gemål, drottning. — T s e s a r e’v i t j,
kronprins.
TsarFtsyn, se Stalingrad.
Tsar Nikolaus II:s land, se Nordlandet.
Tsa’rskoje Selo [-skojä silå’] (»tsarbyn»),
nu Detskoje Selo [djä’tskojä-]
(»barnbyn»), stad i Sovjetryssland, 25 km s. ö.
om Leningrad; 14,980 inv. (1926). Från
kejsarinnan Elisabets tid till revolutionen 1917
var T. det ryska hovets och aristokratiens
sommarresidens med praktfulla palats (bl. a.
det av B, Rastrelli uppförda stora palatset)
och villor. Dessa äro nu förvandlade till
museer, skolor, sjukhus och sanatorier för barn
(därav det nuv. namnet). I T. hölls mars—sept.
1917 tsar Nikolaus II med gemål och barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
