Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tscherning, Anton Frederik - Tscherning, Marius - Tscheschme - Tschi - Tschimkent - Tschirnhausen, Ehrenfried Walter von - Tschirschky und Bögendorff, Heinrich Leonhard - Tschu - Tschuder - Tschudi, Aegidius (Gilg) - Tschudi, Clara - Tschudi, Hugo von - Tschuktscher - Tseng Kuo-fan - Tsentralnyj ispolnitelnyj komitet (Ts I K) - Tseretelli, Iraklij Georgevitj - Tsesarevitj - Tsetseflugan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tscherning, M.—Tsetseflugan
735
Hans efterlämnade papper utkommo i 3 bd
1876—78. P. E-t.
Tsche’rning, Marins, dansk ögonläkare
(f. 1854), med. dr 1882. Var 1883—1910 bosatt
i Paris, där han bl. a. under mänga år var dir.
för Sorbonnes oftalmologiska laboratorium,
1910—25 prof, i oftalmiatrik vid
Köpenhamns univ. T:s huvudarbete är »Optique
physiologique» (1898). Till fr. har T.
översatt och kommenterat Th. Youngs
oftalmologiska arbeten (»Oeuvres ophthalmologiques»,
1894). K. G. P-n.
Tscheschme’, hamnstad i Turkiet, på Mindre
Asiens v. kust, mittemot ön Chios. Vid T.
besegrade 1770 en rysk flotta efter en av
S. K. Greigh (se d. o.) uppgjord plan den
turkiska flottan. Ryska flottans nominelle chef,
A. Orlov (se d. o., släktart.), fick äran av
slaget och tillnamnet Tjesmenskij.
Tsehi, sudanspråk, se A s h a n t i, sp. 247.
Tschimke’nt, se T j i m k e n t.
Tschkrnhausen [-zen], Ehrenfried
Walter von, tysk matematiker och filosof (1651—
1708). Vistades flera år på resor, studerade i
Leiden och Paris och levde sedan som
privat-mari i Tyskland. T. studerade bl. a.
epicyk-loiden och fann, att denna kroklinje
återfinnes som brännlinje för de mot en
cirkelperiferi parallellt infallande och av denna
reflekterade strålarna. T. B.
Tschi’rschky und Bögendorff [-ki ont -dårf],
Heinrich Leonhard, tysk diplomat (1858
—1916). T. var från 1900 en följd av år
utrikesministeriets representant på kejsar
Vilhelms sommarkryssningar och kontrasignerade
i denna egenskap Björköfördraget (se d. o.)
1905. 1906 statssekr. för utrikes ärenden,
avlägsnade han F. v. Holstein (se d. o.) från den
inflytelserika post han länge intagit. 1907
förflyttades T. till Wien som ambassadör och
behöll denna post till sin död. L-ts.
Tschu [tjo], flod, se T j u.
Tschuder, finska folkstammar, se T j u d e r.
Tschudi [tfö’di], Aegidius (G i Ig),
schweizisk historieskrivare (1505—72). Tjänstgjorde
i förvaltningen, adlades 1559, var ivrig katolik
och motarbetade protestantismen. T. var en
flitig historisk forskare och skrev bl. a. det
antikvariska arbetet »Gallia Comata»
(1540-talet; tr. först 1758) och en berömd ehuru i
grunden okritisk »Schweizerchronik» (2 bd,
utg. först 1734—36). Han utgav även en för
sin tid epokgörande schweizisk karta.
Tschudi [tjö’di], C1 a r a, norsk
författarinna (f. 1859). Har i populär form
behandlat historiska personligheter, särskilt
kvinnor: »Eugénie» (1889), »Keiserinde Augusta»
(1892), »Napoleons moder» (1898), »Dronning
Hortense» .(1913) m. fl.; de flesta i sv. övers.
Tschudi [tjö’di], Hugo von, schweizisk
konstforskare och museiman (1851—1911).Blev
1894 prof, i Berlin och 1896 dir. för
national-galleriet där, som under hans ledning nådde
hög utveckling. T. var upphovsman till
100-årsutställningen i Berlin 1906, som »inledde
en omfattande revision av 1800-talets
konsthistoria» i Tyskland. 1909 blev han generaldir.
för de bayerska museerna. T. var medred. för
Repetitorium für Kunstwissenschaft samt
utarbetade flera beskrivande kataloger och
mo-nogr. Hans »Gesammelte Schriften zur
neue-ren Kunst» utg. 1912 (med bibliogr.). G-g N.*
736
Tschuktscher, se T j u k t j e r.
Tseng Kuo-fan [-koå-], kinesisk statsman
(1811—72), organiserade bekämpandet av
tai-pingupproret (se Kina, sp. 711), nedslog
detta tills, m. Li Hung-chang och Charles
Gordon och räddade därmed manchudynastien.
T. var under en lång tid Kinas
inflytelserikaste politiker. B. Kgn.
TsentraTnyj ispolnitelnyj komitet [
palni’-tiljnyj kamitjä’t] (förk. Ts I K), centrala
exekutivkommittén, se Ryssland, sp. 1330.
TsereteTli, I r a k 1 i j Georgevitj, rysk
revolutionär politiker (f. 1882), av georgisk
börd. Som student i Moskva deporterad till
Sibirien, sedan publicist i Tiflis, blev T.
invald i andra riksduman och var där
mensje-vikernas främsta kraft. Tills, m. de övriga
dumasocialisterna beskylld för att ha deltagit
i en komplott mot tsarens liv och
förberedelser till truppmyteri — ett påhitt av den
Sto-lypinska regeringen —, blev T. trots saknaden
av varje bevis 1907 dömd till straffarbete i
Sibirien. Frigiven först vid
februarirevolutionen 1917, blev T. tack vare sitt revolutionära
martyrium och sin framstående talarförmåga
inflytelserik medlem av Petrograds sovjet. I
maj blev han post- och telegrafminister i den
då bildade koalitionsministären och var juli
—aug. inrikesminister. Efter bolsjevikernas
seger begav sig T. till Georgien och var
medlem av den då bildade självständiga georgiska
republikens regering; efter
bolsjevikrevolutio-nen i Georgien 1921 emigrerade han först till
Tyskland, sedan till Frankrike. A. Kgn.
Tsesare’vitj, se Tsar.
Tsetseflugan, ett i tropiska Afrika, särskilt
i Kongoområdet, förekommande flugsläkte,
Glossina, bland vars talrika arter flera äro
fruktade som överförare av farliga sjukdomar.
T. äro stickflugor, vanl. av en husflugas
storlek. De lägga icke ägg, utan larven utvecklas
i moderlivet, där den får sin näring i form av
en mjölkliknande vätska, som avsöndras från
en dorsalt i livmodern belägen papill. De
fullväxta larverna, vilka nästan helt uppfylla
moderns bakkropp, äro baktill försedda med ett
par egendomliga rundade utskott. De födas
en åt gången med någon veckas mellantid och
borra sig omedelbart ned i marken för att
förpuppas. Puppstadiet varar 3—8 veckor. —
De av t. överförda sjukdomarna orsakas alla
av i blod levande protozoer,
trypanoso-m e r, vilka med infekterat blod uppsugas i
flugans tarmkanal. Här föröka de sig hastigt
genom upprepade delningar och börja efter
någon tid vandra framåt för att slutligen
hamna i spottkörtlarna. Då flugan sticker
för att suga blod, gjuter den samtidigt något
av sin saliv i såret och överför därmed också
en del av sina trypanosomer till värddjurets
blod. — Framför allt två arter äro viktiga
smittospridare, näml. G. palpalis och G.
mor-sitans. Den förra överför företrädesvis
Trypanosoma gambiense, som orsakar sömnsjuka
(se d. o.) hos människor, den senare dels
Trypanosoma brucei, som orsakar n a g a n a- el.
tsetsesjuka hos hästar och nötkreatur, dels
ock Trypanosoma rhodesiensis (möjl. identisk
med Trypanosoma brucei), som hos människor
framkallar en om sömnsjukan starkt erinrande
sjukdom. Naganasjukan, vilken även synes
kunna överföras av andra t. (stundom också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
