Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tsetseflugan - T. S. F. - Tshaka - Tsï-chou - Tsien - Tsï-hi - Tsimshian - Tsi-nan - Tsindynastien - Tsingdynastien - Tsing-tau, Tsing-tao - Tsing-tu - Tsin-ling-shan - Tsin-pu-tang - Tsin Shï-huang-ti - Tsintsarer - Tsj- - Tsjcheidze, Tjcheidze, Nikolaj Semenovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
737
T. S. F.—Tsjcheidze
738
av andra flugarter), ss. G. palpalis och G.
bre-vipalpis, omöjliggör användningen al hästar
och nötkreatur, där den förekommer, och har
därför gjort stora delar av det tropiska Afrika
obeboeliga för de vita. Den yttrar sig bl. a.
i oregelbunden feber, avmagring och
utmattning samt leder i regel inom ett år
till döden. Energiska åtgärder ha vidtagits
för dess bekämpande ehuru hittills
synbarligen med ringa framgång. Problemet
kompliceras f. ö. därigenom, att ett flertal
trypano-somer, däribland naganasjukans, förekommer
hos antiloper o. a., vilka dock ej synas taga
skada därav men från vilka de överföras till
tamdjuren. Vissa på senare år framställda
kemiska preparat, vilka visat sig verksamma
mot andra av trypanosomer framkallade
sjukdomar, synas kunna med framgång användas
även mot naganasjukan. O. A-g.
T. S. F., se Radioteknik, sp. 405.
Tshaka [tja-], se S u 1 u e r.
Tsi-chou [tsi-tjåo], se Kinesisk konst,
sp. 749.
Tsien, mynt och vikt, se Kin a, sp. 696.
Tsi-hi, kinesisk kejsarinna (1835—1908),
hette urspr. Y e h o n a 1 a, av en
manchufa-milj med samma namn. Bihustru till kejsar
Hien-feng och moder till tronarvingen,
till-vällade hon sig vid kejsarens död 1861 genom
en kupp regeringsmakten, som hon behöll
under sonen Tung-chis minderårighet (till 1873)
och efter dennes död 1875 under den späde
efterföljaren Kuang-sü, som hon själv satte
på tronen (myndig 1889). När Kuang-sü 1898
försökte genomföra radikala reformer, grep
T. genom en statskupp åter regeringsmakten
och behöll den till sin död. T. var en kraftfull
och intelligent regent, vars främsta
förtjänst var att åt den försumpade
manchu-dynastien återvinna prestige och stöd av en
rad dugliga dignitärer. De utrikespolitiska
problem, som uppstodo genom kontakten med
Europa, förmådde hon dock ej fatta och blev
så riket till stor olycka genom sitt motstånd
mot reformer och fiendskap mot utlandet. —
Jfr Kina, sp. 712—713. B. Kgn.
Tsimshian, se Nordvästindianer.
Tsi-nan, eng. Chinan, huvudstad i kin. prov.
Shan-tung (jfr d. o.), nära Huang-ho; omkr.
250,000 inv. (1926); 250 amerikaner och
européer, 15,000 infödda muhammedaner. Viktig
handelsstad vid Shan-tungbanan och dellinje
till Tsing-tau. Katolsk kyrka; säte för
Shan-tung Christian university (gr. 1904). Industrien
(statlig vapenfabrik, elektricitetsverk,
kvarnar, oljepresserier m. m.) är betydande. T.
öppnades för européer 1904.
Tsindynastien, se Kina, sp. 705.
Tsingdynastien, se Kina, sp. 710, och
Kinesisk konst, sp. 750.
Tsing-tau, Tsing-tao, hamnstad i prov.
Shan-tung, Kina, på n. ö. kusten av
Kiao-chouviken; omkr. 74,000 inv. (1926), därav
60,000 kineser, 13,344 japaner, 380 ryssar och
220 tyskar. Järnväg till Tsi-nan. Den utmärkt
planerade staden, förr ett fiskläge, började
byggas och befästas av tyskarna 1898 och var
t. o. m. 1914 huvudstad i tyska
förpaktnings-området Kiautschou (se d. o.). T. har
sedermera utvidgats av japanerna, som nu huvud-
Tsi-hi.
sakl. representera handeln och industrien i T.
(oljepresserier, bomullsspinnerier m. m.).
Livlig sjöfart; badort. — Jfr
Kolonialstriderna under världskriget, sp. 988.
Tsing-tu, sekt, se Kina, sp. 700.
Tsin-ling-shan [-Jan], bergskedjor i v. Kina,
Kun-luns (jfr d. o.) ö. fortsättning, bilda
Wei-hodalens s. rand och utgöra en naturlig gräns
mellan lössområdet i n. och Yang-tsi-kiangs
dalgång. T. nå mer än 3,000 m ö. h.
Tsin-pu-tang, parti, se Kina, sp. 716.
Tsin Shi-huang-ti, kejsare, se Kina, sp. 705.
Tsintsärer, se Kutso-vlacher.
Tsitsichar, Tsitsikar, huvudstad i
man-churiska provinsen Hei-lung-kiang, vid den
här segelbara floden Nonni och vid bibana
från östkinesiska järnvägen; omkr. 30,000
inv. Viktig marknadsplats
(jordbruksprodukter, pälsvaror och fisk) för n. Manchuriet.
Tsj-, i transkription för slaviska namn, se
under T j-.
Tsjcheidze [tj^e’i-], Tjcheidze, Nikolaj
Semenovitj, rysk-georgisk politiker (1863
—1926). Var verksam
den socialistiska
rörelsen i Kaukasien kring
sekelskiftet, slöt sig
vid det ryska
socialdemokratiska partiets
sprängning 1903 till
mensjevikgruppen,
invaldes i tredje duman
och var i den fjärde
mensjevikfraktionens
ledare och den
yttersta dumavänsterns
främste talesman.
Efter marsrevolutionen
XIX. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
