Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tuberkulos - Tuberkulosbacillen - Tuberkulossanatorium - Tuberkulos - Tuberos - Tuberös - Tubeuf, Karl von - Tubinares - Tubipora - Tubkanon - Tublinjal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74»
Tuberkulosbacillen—Tublinjal
746
gande förlopp och är i allm. svår att
konstatera. Djuren kunna vara vid god vigör, ehuru
de redan ha sjukdomen och även kunna vara
smittospridande. I mera framskridet stadium
av t. börja djuren magra, huden blir hård
och torr, hårremmen stripig och glanslös, och
då t. i omkr. 95 % av fallen angriper lungorna,
kännetecknas den även av en kort, torr hosta;
vid t. i tarmarna inställer sig diarré.
En särskild form är
juvertuberku-1 o s, varvid en del av juvret synes förstorat,
kännes fast och hårt men ej ömmande; de
baktill, ovan juvret belägna lymfkörtlarna
svälla. Mjölken synes till en början fullt
normal men kan dock innehålla massor av
tuber-kelbaciller, varför denna form är särskilt
farlig för överförande av smitta; först i ett mera
framskridet stadium blir mjölken vattnig, med
i vasslan simmande flockor.
Förekommer t. i organ, som stå i
direkt förbindelse med yttervärlden, kunna
baciller genom tuberklernas sönderfall
komma ut och spridas till omgivningen
(öppen t.); smittämnet utsöndras då t. ex.
genom näsa och mun, ändtarm, urin, mjölk
och flytning från livmodern, och luften i
ladugården blir därför alltid i en
kreatursbesättning med öppen t. bemängd med
tuber-kelbaciller. Kraftiga djur övervinna ofta t.
genom att i blodet småningom bilda
motgifter. T. motverkas därför bäst, om djurens
motståndskraft höjes genom ett mera
naturligt levnadssätt med utsträckt betesgång,
framför allt under uppväxttiden men även
för de äldre djuren, samt ljusa, väl
ventilerade stallar och daglig motionering i lämplig
rastgård. Den inskränkta betesgången, den
nästan ständiga stallfodringen, strävan efter
att stegra djurens produktionsförmåga till
det yttersta och det alltmer endast på
produktionsförmågan grundade urvalet av
avels-djur ha i väsentlig mån försvagat djurens
motståndskraft och därigenom i betydande
grad bidragit till t:s spridning. — Största
betydelsen har t. för nötkreatursskötseln,
särskilt därigenom, att en mängd av sjukdomen
angripna djur alltför tidigt måste utgallras
och att de utgallrade djurens kött är av sämre
kvalitet och ofta till stor del eller h. o. h.
måste kasseras. Om okokt mjölk och
mejeriavfall från tuberkulösa besättningar nyttjas
till svinföda, smittas även svinen.
Säkraste medlet att diagnostisera t. är
genom undersökning med tuberkulin (se d. o.),
varigenom sjukdomen kan upptäckas även i
ett tidigt stadium och dess bekämpande
underlättas. I Sverige har man därför sedan
1897 sökt bekämpa sjukdomen enl. det s. k.
Bangska systemet, som består i att man
genom tuberkulinundersökning av
besättningarna påvisar de tuberkulösa djuren, som
sedan antingen utgallras eller på betryggande
sätt isoleras från de friska, varefter
ladugården omsorgsfullt desinfekteras; genom
utfodring av kalvarna med mjölk endast från
friska djur och rationell uppfödning av
ungdjuren söker man småningom få fram en frisk
besättning. Enl. k. kung, av 25 febr. 1919
med ändringar av 8 dec. 1922 äga djurägare
rätt att under vissa villkor kostnadsfritt få
sin nötkreatursbesättning undersökt med
tu-berkulin. En annan utrotningsmetod är den
Ostertagska, som avser att genom klinisk och
bakteriologisk undersökning av djuren 1—2
ggr årl. upptäcka och fortast möjligt utgallra
smittospridarna. Även denna metod
understödes av staten enl. Lantbruksstyrelsens kung.
30 dec. 1927. Slutligen är genom k. kung. 1 maj
1903 föreskrivet, att djur, behäftade med
juvertuberkulos, skola på statens bekostnad
omedelbart nedslaktas, och för bemödanden
till t:s bekämpande utdelas av statsmedel
viss ersättning till ägare av smärre
djurbesättningar (k. kung. 20 dec. 1912). — Vid t.
inom fjäderfäbesättningar böra djuren
nedslaktas och desinfektion verkställas. E. T. N.
Tuberkulosbacillen, Baci’llus tuberctilösis, se
Bakterier, sp. 743.
Tuberkulossanatorium, se
Lungtuberkulos, sp. 363, och Sanatorium.
Tuberkulös (fr. tuberculeux), förorsakad av
tuberkler; behäftad med tuberkulos.
Tuberös, bot., se Narcissväxter.
Tuberös (lat. tuberösus), knölig, ojämn.
Jfr Tuber.
Tubeuf [tybö’f], Karl von, frih., tysk
botanist (f. 1862), prof, i München 1902, är
främst växtpatolog och har bl. a. utgivit
»Pflanzenkrankheiten, durch kryptogame
Parasiten verursacht» (1895), »Die Nadelhölzer»
(1897), »Die Schiittekrankheit der Kiefer»
(1901) samt »Monographie der Mistel» (1923).
Sedan 1916 är T. utgivare av Zeitschrift für
Pflanzenkrankheiten. K. A.
Tubinäres, zool., se Stormfåglar.
Tubi’pora, zool., se K o r a 11 d j u r, sp. 1208.
Tubkanön, artill., eldrör av mindre kaliber,
vilket inskruvas i eldröret på en grovkalibrig
kanon, så att övning i skarpskjutning kah
bedrivas med för t. avpassad billigare
ammunition, samtidigt med att exercis och framför
allt riktning utföras med den grövre piäsen.
Jfr S k j u t n i n g. G. af W-dt.
Tublinjal (distanstub).
Tublinjal, ett vid kartläggning nyttjat
instrument, bestående av en linjal och en på
denna fastmonterad tub (Keplers kikare),
vars optiska axel är parallell med
linjalkanten. Kikaren är försedd med ett hårkors, som
har två parallella, horisontella trådar,
placerade på ett sådant inbördes avstånd, att det
mellan dem i kikaren i cm avlästa intervallet
på en graderad mätstång motsvarar avståndet
från tuben till stången i m. Vid utsättandet
av detta avstånd på t:s graderade linjal
reduceras avståndet till horisontalplanet medelst
en s. k. dubbelkil (konstruerad av J. P.
Ljungström). I en nyligen konstruerad t. har
dubbelkilen ersatts med optisk självreduktion.
— En vanligare benämning på t. är
distanstu b. Jfr M ä t b o r d. G. Rbg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
