Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tugan-Baranovskij, Michail Ivanovitj - Tugboat - Tugela - Tugendbund - Tuggare - Tuggkåda, Spännkåda - Tuggning - Tuggtobal - Tuggummi - Tuglas, T. - Tuhundra - Tuilerierna - Tuisto - Tuja - Tukanen - Tukaner - Tukaram(a) - Tukholma - Tukthus - Tukulti-apal-Ešarra - Tukumpalm - Tukydides - Tula - Tularemi (Tularaemi, Tularämi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
749
Tugboat—Tularemi
750
nens pioniärer i Ryssland. Bland hans
skrifter märkas monogr. på ry. om Prudhon (1891)
och Stuart Mill (1892) samt »Studien zur
Theorie und Geschichte der Handelskrisen in
England» (1900).
Tugboat [ta’gbåut], se T u g.
Tugéla, flod i Sydafrika, Natals huvudflod,
upprinner i Drakbergen, bildar gräns
mellan Natal och Sululand samt mynnar i
Indiska oceanen. Längd omkr. 400 km. Under
sulukriget 1878—79 och boerkriget 1899—
1902 utkämpades vid T. åtskilliga strider.
Tugendbund [tö’gentbont], ty.,
»dygdeför-bundet», tyskt hemligt sällskap, bildat 1808
med uppgift att verka för Tysklands politiska
oberoende. T., vars flesta medlemmar voro
yngre akademiker, förberedde frihetskampen
mot Napoleon, upplöstes på dennes begäran
1809 men fortsatte sin verksamhet i det tysta
till omkr. 1815. — Jfr P. Stettiner, »Der
Tugendbund» (1904). B. E-r.
Tuggare, tekn., se K r o s s v e r k, sp. 183.
Tuggkåda, Spännkåda, till tuggning
använt, av grankåda bestående njutningsmedel.
T. har en mild, ihållande terpentinsmak men
obehaglig lukt.
Tuggning, se M a t s m ä 11 n i n g.
Tuggtobak, se Tobak, sp. 406.
Tuggummi (eng. chewing gum), beredes av
chiclegummi (mjölksaften av Achras sapota),
socker, pepparmyntolja o. a. aromatiska
ämnen. T. har särskilt i U. S. A. blivit ett
mycket använt njutningsmedel. I. B.
Tuglas [to’-], T., se Estniska språket
och litteraturen, sp. 1092.
Tuhundra, härad i Västmanlands län, vid
Mälaren, v. om Västerås; 161,51 kvkm, 2,802
inv. (1933). Socknar: Västerås-Barkarö,
Ding-tuna och Lillhärad. Tillhör h.
TUHUNDRA Hd
Skala 1:500 000
bruksbygd. Kommunikationsleder: se kartan
vid Västmanland. Tillhör Västerås
fögderi och Västmanlands mell. domsaga. Till
häradet hörde före 1918 även Lundby församl.
och S:t Ilians församlings v. del.
Tuilerlerna, se L o u v r e.
Tui’sto, se M a n n u s.
Tu’ja, bot., se T h u j a samt bild 25 på pl.
till art. Barrträd.
Tukänen (lat. Tucäna), stjärnbild på s.
him-melshalvklotet, belägen mellan
rektascensio-nerna 22 och 1,5 tim. samt deklinationerna
— 57° och —75°. T., vars ljusstarkaste
stjärna är av storleken 2?9i, är märklig därför,
att den innehåller det mindre av de
Magal-häesska molnen (se K a p m o 1 n e n) samt den
vackra stjärnhopen 104 £ Tucanae, synlig för
blotta ögat som en nebulös stjärna av
storleken 4,5. K. Lmk.
Tukäner, zool., se Pepparätare.
Tukäräm(a), se M a r ä t h i.
Tukholma [to’k-], fi. namnet på Stockholm.
Tukthus, i äldre tid namn på
arbetsanstal-ter, där svårare brottslingar undergingo straff
men även lösdrivare och vanartig ungdom
sammanfördes för att under sträng »tukt»
hållas till nyttig sysselsättning. Det första
t. i Sverige anlades under Gustav II Adolfs
regering i Stockholm. Under frihetstiden
till-kommo flera liknande. T. i Sverige,
sedermera benämnda »korrektionsinrättningar»,
förbehöllos till en början lösdrivare, tiggare
o. dyl. av olika åldrar samt kvinnliga
straff-fångar men togos med tiden i användning
även för manliga straffångar, sedan
fästningarna ej längre nyttjades för dem. T:s
uppgifter ha numera i Sverige övertagits av
centralfängelser, tvångsarbetsanstalter samt (för
ungdom) allmänna uppfostringsanstalter och
skyddshem. Jfr Fängelse. V. A-t.
Tukulti-apal-Esarra, se Assy r i en, sp. 351.
Tukumpalm, Astroca’ryum, central- och
sydamerikanskt palmsläkte med stora,
fjäder-formiga blad och långa, nålvassa taggar,
särskilt på bladskaft och slidor. Bladen av flera
arter användas till finare flätverk, frukterna
hos några äro ätbara. G. M-e.
Tukydides, se T h u k y d i d e s.
Tula [to’la], stad i Moskvaregionen (jfr d. o.),
Sovjetryssland, vid floden Upa och dess
förening med Tulitsa och flera järnvägslinjer;
191,209 inv. (1931). T. är ett betydande
metallindustricentrum, bekant för sina gevär,
samovarer, lås och nielloprodukter (T u 1
a-ar beten). Industrien gynnas av
närbelägna järnmalms- och kolgruvor. Det första
gevärsfaktoriet anlades här 1632 av en
holländare, och 1712 grundade Peter I den
statliga vapenfabriken. Denna tillverkar nu även
textilmaskiner, instrument m. m.;
vapenmuseum (gr. 1873). Samovarfabrikationen
bedri-ves även som hemindustri. I förstaden
Za-retsjie stora sockerraffinaderier. T.
omnäm-nes 1146. Dess Kreml (från 1500-talet), med
nio torn, är bevarat i restaurerat skick. M.
Tularemi (Tularaemi, Tularäml), akut
infektionssjukdom hos människa och vissa
djur, orsakad av Bacterium tularense. Denna
mikroorganism påvisades 1911 hos jordekorrar,
angripna av en pestliknande sjukdom, i Tulare
county i Kalifornien. Under följ, år
konstaterades infektionen i Förenta staterna även hos
människa och fick benämningen t. (av T
u-1 a r e och grek. hai’ma, blod). Som
smittokälla spårades olika djurarter, främst gnagare,
ss. hare, vildkanin, jordekorre, olika råttarter,
opossum och möss. Hos dessa djur har
infektionen alltid dödligt förlopp, varvid talrika
knappnålshuvudstora, gråvita härdar iakttagas
särskilt i den förstorade mjälten men även i lever
och lungor. Även får och vissa fåglar, ss. vaktel,
rapphöns och järpe, angripas av sjukdomen.
Smittoöverföringen till människa sker
antingen genom beröring av infekterade djur,
varvid bakterierna t. o. m. kunna passera
oskadad hud, el. genom förmedling av löss,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
