Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tularemi (Tularaemi, Tularämi) - Tularesjön - Tulasi Dasa - Tulasne, Louis René - Tulcea - Tule - Tulenheimo, Antti Agaton - Tulit - Tulium - Tulkört - Tull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
751
Tularesjön—Tull
752
flugor, bromsar el. fästingar. Under senare
år ha sjukdomsfall iakttagits även i Japan,
Ryssland, Norge och 1931 också i Sverige. Här
är infektionen påvisad vid enstaka tillfällen
hos harar och i ett 30-tal fall hos människa.
Sjukdomen uppträder hos människa under
fyra olika former; för dem gemensamt är ett
akut insjuknande med frysningar och hög
feber efter en inkubationstid av omkr. 3 dygn.
Vanligast är den ulcero-glandulära formen,
som karakteriseras av ett litet, svårläkt sår,
där bakterierna passerat huden, samt
inflammation av motsv. lymfkörtelgrupp, förenad
med svullnad och ofta även varig smältning.
Den glandulära formen är av samma typ men
saknar sårbildning. Inträdesporten förblir
symtomfri. Den okulo-glandulära formen
företer en inflammation av ögats bindehinna
(kon-junktivit) med ansvällning av regionära
lymfkörtlar. Den tyfoida formen slutligen saknar
varje lokalsymtom och manifesterar sig endast
som en täml. långvarig febersjukdom.
Sjukdomstiden för samtliga former varierar mellan
2 och 4 veckor, och dödligheten beräknas till
3 %. Diagnosen ställes efter serologisk
undersökning (agglutination) el. genom
påvisandet av bakterierna i blod, sårsekret el. var
från angripna lymfkörtlar. Specifikt verkande
läkemedel finnes icke, varför behandlingen är
uteslutande symtomatisk. Till förebyggande
av sjukdomsfall bör stor försiktighet
iakttagas vid hantering av sådana djur av
ovannämnda slag, som påträffas döda el. annars
kunna misstänkas vapr behäftade med t. G. O-n.
Tularesjön [töläo’- el. tolä’ri-], avloppslös
sjö i Kalifornien, U. S. A. (121 m ö. h.), bildar
ett samlingsbäcken för tillflöden från s. Sierra
Nevada. Omkr. 1,800 kvkm. T:s
sumpmarker stå under särskilt våta år i förbindelse
med San Joaquin.
Tulasl Däsa, se Tulsi Das.
Tulasne [tylä’n], Louis René, fransk
botanist, mykolog (1815—85), jur. dr. Blev
särskilt berömd för sina banbrytande
utveck-lingshistoriska undersökningar över
svamparna. särskilt rost-, brand- och s. k. hypogeiska
(underjordiska) svampar, vilkas anatomi och
utvecklingshistoria beskrevos i flera arbeten,
med praktfulla teckningar av brodern Charles
T. Led. av sv. Vet.-akad. (1872). N. S-s.
Tulcea [toJtJa], ty. Tultscha, stad i övre
Donaudeltat, Dobrudscha, Rumänien, vid
Donaus s. mynningsarm; 20,108 inv. (1930).
Flodhamn; betydande fiskhandel.
Tule, se T h u 1 e.
Tulenhéimo [to’- -må], Antti Agaton,
finländsk jurist och politiker (f. 1879). Blev 1911
docent och var 1919—31 prof, i straffrätt vid
Helsingfors univ.
(rektor 1926—31). T. har
flitigt anlitats i
offentliga och
administrativa värv; han var
led. av enkammaren
1914, 1922—23 och
1930—33, mars—nov.
1917 senator och chef
för
justitieexpeditio-nen, 1918—19
landshövding i Tavastehus
län och mars—dec.
1925 statsminister.
Han var ordf, i Helsingfors
stadsfullmäktige 1926—28 och är stadsdirektör där från
1931. H. E. P.
Tullt, miner., se Z o i s i t.
Tülium, kem., se Sällsynta
jordarts-metaller, tabell sp. 1175—76.
Tulkört, Cyna’nchum vinceto’xicum, en till
fam. Asclepiadaceae hörande, upprätt, omkr.
4 dm hög flerårig ört med äggrunda,
spetsiga blad, små, vitaktiga blommor i flocklika
ställningar och med vit hårpensel försedda
frön. Växer täml. allmänt på klippor och
steniga backar i ö. Sverige, från Skåne till
Uppland. G. M-e.
Tull (ty. Zoll, eng. toll, da. told, av lat.
telönium, vulgärlat. tolöneum, grek, telönion,
av te’los, avgift), numera beteckning för en
skatt, som upptas på varor, vilka föras över
gränsen mellan två områden, vanl. två stater.
Man skiljer på införsel- el. import- och
utförsel- el. exporttull, allteftersom
t. upptas för införda el. utförda varor.
Exporttullarna, vilka förr voro vanliga, ha på
senare tid kommit alltmer ur bruk. Tidigare
förekommo även transiteringstullar,
d. v. s. tullar på varor, som blott fördes
igenom ett land.
Benämningen t. brukades förr även om
avgifter för varor, som inom ett land fördes
till städer och marknadsplatser eller passerade
vissa orter vid floder eller vägar (marknads-,
flod-, vägtullar). På de flesta håll äro dessa inre
varuavgifter för länge sedan avskaffade; dock
förekomma ännu stadstullar i vissa länder,
bl. a. i Frankrike, där de kallas octrois. I
Sverige infördes 1622 den s. k. 1 i 11 a
tullen el. landtullen, en avgift på
inhemska »ätliga och förnötliga varor», som fördes
till torgs el. marknad i riket; den
utsträcktes senare till alla varor, som från landet
infördes till städerna, samt avskaffades först
1810. 1625 infördes även den s. k.
kvarntullen, en avgift av »all den säd, som föres
till kvarn att malas», vilken dock som allmän
avgift avskaffades redan 1634 och ersattes av
de ännu bestående mantalspenningarna. Den
återupplivades 1655 för de större städerna och
upphävdes 1810 samtidigt med landtullen.
T:s syfte var urspr. rent fiskaliskt, d. v. s.
att skaffa inkomster åt den, som ägde
tullbeskattningsrätten. Senare lärde man sig även
att utnyttja t. som medel för uppnående av
bestämda näringspolitiska syften: för att leda
handeln i viss riktning eller för att främja
det egna landets näringsliv. Fortfarande
tjäna t. båda dessa ändamål. Man skiljer därför
på finanstullar, som avse att bereda en
stat inkomster och vanl. påläggas införseln av
större förbrukningsvaror, väsentligen sådana,
som icke frambringas inom landet
(understundom också utförseln av varor, varpå ett
land har stor överskottsproduktion, t. ex.
salpeter i Chile, kaffe i Brasilien), samt
skyddstullar (se d. o.), vilkas syfte är att befordra
ett lands produktion genom att försvåra och
fördyra införseln av varor, som kunna
frambringas inom landet, resp, att försvåra
utförseln av för produktionen viktiga råvaror.
Skyddstullar ha i synnerhet förr också
brukats i sjöfartspolitiskt syfte. — En t. å viss
vara, vilken utgår med olika belopp, beroende
på från vilket land den kommer el.
nationali
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
