Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tull - Tull, Jethro - Tullager - Tullangivning - Tullanstalt - Tullberg, Hampus Christoffer - Tullberg, Hasse Werner - Tullberg, Otto Fredrik - Tullberg, Sven Axel Teodor - Tullberg, Tycho Fredrik Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
755
Tull, J.—Tullberg
756
jordbruksprodukter innehöllo de även många
import- och exportförbud; dessa avskaffades
först 1857. De sista exporttullarna borttogos
1863. Efter ett kvartsekel av relativ
frihandel har Sverige från 1888 återgått till
skyddstullsystemet. — Beträffande den svenska
tullförvaltningen se
Generaltullstyrelsen och Tullstaten.
Tullsystemet tjänar i flertalet länder
såväl fiskaliska som skyddspolitiska ändamål.
I många fall äga även skyddstullarna stor
betydelse ur statsfinansiell synpunkt, trots
att naturligtvis deras inkomstgivande
förmåga vanligen minskas, i samma mån deras
skyddsverkan ökas. För Sverige belyses
utvecklingsgången av följande siffror:
I genomsnitt
Verkliga
statsinkomster
Tullar
år mill. kr. mill. kr. %
1861—65 .......... 41,2 13,o 31,5
1891—95 ......... 102,6 37,5 36,5
1911—15 ......... 274,8 61,1 22,s
1926—30 ......... 734,8 147,7 20,1
Största tullinkomsten gåvo 1931 följ, varor:
kaffe 15,8, vin och spritvaror 10,6, spannmål
5,8 mill. kr. K. Å.
Tull [tal], Jet hr o, se Drillkultur.
Tullager, under tullverkets tillsyn stående
upplag, på vilka från utlandet inkommande
varor kunna intagas i avvaktan på
för-tullning m. m. Av t. finnas i Sverige f. n. två
slag, tullnederlag och t r a n s i t(o)u p
p-lag (se dessa ord), om vilka bestämmelser
återfinnas i tullstadgan och tullordningen. —
Andra för importen anordnade upplag äro
frihamn och frilager (se dessa ord). T. J-n.
Tullangivning, tidigare benämning på den
anmälan till tullverket, varigenom
varuhava-re tillkännager vilken behandling i
tullhänseende han vill låta sin vara undergå. Denna
handling, som numera benämnes v a r u
anmäl a n, skall utfärdas på blanketter, som
tillhandahållas av tullverket. T. J-n.
Tullanstalt, under Generaltullstyrelsen
lydande kontor, anordnat på ett flertal orter i
riket för expediering i tullhänseende av
trafiken. T. benämnes alltefter sin organisation
och omfattningen av befogenheten
centraltullkammare, tullkammare,
gränstullkammare, tullstation el. tullexpedition. T. J-n.
Tullberg, Hampus Christoffer, filolog
(1796—1876), av småländsk släkt. Fil. dr 1820,
docent i österländska
språk 1822 i Lund,
kyrkoherde i Stora
och Lilla Slågarp 1840.
T. utgav de
uppskattade »Hebräisk
språklära» (1826—27) och
»Häbräisk läsbok»
(1834). Hans radikala
men besynnerliga
förslag till
stavningsreformer i ȯversigt av
svänska
rättskriv-ningsläran» (1841; ny
uppl., med titeln
»Svänsk rättskrivningslära», 1862) hade
däremot ingen betydelse. — Se A. Noreen, »Vårt
språk», I: 249 (1913). (R-n B.)
Tullberg, Hasse Werner, förläggare
(1844—1929), son till H. Chr. T. Var 1860—82
bokhandlare och sedan till 1909
bokförläggare, först i Linköping och sedan 1888 i
Stockholm, där han uppsatte ett tryckeri, som fick
en betydande omfattning och 1905
ombilda-des till a.-b., för vilket T. t. o. m. 1909 var
verkst. dir. T. utgav bl. a. »Svenskt
porträttgalleri» (se d. o.). Bolaget är anslutet till
a.-b. Sveriges litografiska tryckerier.
Tullberg, Otto Fredrik, orientalist,
musiker (1802—53), bror till H. Chr. T. Blev fil.
mag. i Uppsala 1830, docent i österländska
språk 1832 och e. o. hovpredikant 1837, efter
resor i utlandet prof, i österländska språk
1843. T. var den förste svensk, som
vetenskapligt studerade sanskrit, ehuru han på detta
område icke eg. hann åstadkomma något av
betydenhet. Som sångare och dirigent deltog
han omkr. 1830 ofta i studenternas manskör
och blev den egentlige skaparen av Uppsala
studentsångförening 1830. För
Gustav-Adolfs-festen 6 nov. 1832 skrev han den mycket
kända kören »Hjältar som bedjen». Av hans
andra sånger märkes marschen »Friskt slår vårt
hjärta». — Litt.: G. Kallstenius, »Blad ur
Uppsalasångens historia» (1913). J. Ch-r; T. N.
Tullberg, Sven Axel Teodor,
paleon-tolog (1852—86), blev fil. dr och docent i
geologi i Lund 1880, biträdande geolog vid
Sveriges geologiska undersökning 1879 samt 1881
geolog och paleontolog där. T. ägnade sig
främst åt kambrosiluren och behandlade av
dess fossil särskilt trilobiter och graptoliter;
härvid studerade han fossilen såväl från
pa-leontologisk som från stratigrafisk synpunkt
och använde dem för zonindelning av
lagerserierna, särskilt för Skånes graptolitförande
skiffrar. K. A. G.
Tullberg, Ty c h o Fredrik Hugo,
zoolog (1842 »/io—1920 24/4), son till O. F. T. Prof,
i zoologi i Uppsala 1882—1907. T. bidrog att
göra utvecklingsläran mera känd i Sverige
men omfattade den ej
som dogm utan
skärskådade med kritisk
skärpa dess olika
sidor. Utmärkt
föreläsare och lärare, bidrog
T. kraftigt till en
gynnsam utveckling
av sin vetenskap. Hans
förstlingsarbete rörde
en primitiv myriapod,
Pauropus. Därnäst
utredde han i flera avh.
den morfologiskt
intressanta insektgrup
pen Collembola (podurider el. hoppsvansar).
Genom beskrivningen av den vid västkusten
funna Neomenia (1875) grundläde han
kännedomen om en helt ny molluskgrupp,
Soleno-gastres. Genom en serie andra arbeten
klargjorde T. bildningen av byssus hos
blåmusslan, Mytilus (1877), byggnad och tillväxt av
hummerns pansar och molluskernas skal (1882)
samt byggnad och utveckling av blåvalens
barder (1883). T:s förnämsta arbete är »Ueber
das System der Nagethiere, eine
phylogene-tische Studie» (1899). Under senare år
sysslade T. med fiskarnas jämviktsorgan och skrev
därom »Das Labyrinth der Fische, ein Organ
zur Empfindung der Wasserbewegungen»
(1903). T uppträdde även såsom populärveteu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
