Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Turin - Turinge - Turion - Turistförening - Turisthydda - Turist- och resebyråer - Turiststation - Turiststuga (Turisthydda) - Turisttrafikförbundet - Turisttrafikföreningar - Turistväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
795
Turinge—Turistväsen
796
Turinge kyrka med Dahlberghska gravkoret,
italienska parlamentet, nu naturhist. museum,
och helt nära detta T:s vetenskapsakademis
ståtliga byggnad, urspr. jesuitkollegium, uppf.
av Guarini 1678. Mittemot akad. reser sig San
Filippo Neri, påbörjad 1679. T:s praktfullaste
kyrka, Santi Martiri, vid Via Garibaldi,
restaurerades 1929. Det bäst bevarade
minnesmärket från romartiden är den av två sexkantiga
torn flankerade stadsporten Porta Palatina
(Porta principalis dextra). Av citadellet (uppf.
på 1560-talet) återstår Maschioporttornet, nu
artillerimuseum. Vid Corso Vinzaglio ligger
T:s stadion, med 50,000 sittplatser. Bland T:s
parker är Parco del Valentino på vänstra
Postranden den förnämsta. Här ligga bl. a. bot.
trädgården och Castello del Valentino,
grundlagt 1633, nu lokal för tekn. högskolan och
industrimuseum, ö. om T. ligger 672 m ö. h.
på en av Collina Torineses toppar en
klosteranläggning med basilika, La Superga, ett
mästerverk av Juvara (uppf. 1716—31).
T. är ett av Italiens mest betydande
industricentra. De viktigaste industrierna omfatta
automobiler (Fiat, se d. o., med bild),
maskiner, papper, natur- och konstsiden (största
konstsilketillv. i Venaria Reale nära T.),
bomulls- och yllevävnader, choklad och likör. T.
är utgångspunkt för den viktiga
järnvägslinjen T.—Rom—Neapel och skäres av Mont
Cenis—Triestebanan, spärrad av
Turinbefäst-ningarna. — Bland T:s många läroanstalter
märkas univ. (gr. 1404; 2,049 stud. 1925/26),
tekn. högskola (gr. 1906), veterinärhögskola
(1860), handelshögskola (1906), internationellt
socialpolitiskt institut (1919) och konstakad.
(senare hälften av 1500-talet). E. L-r.
T., de galliska taurinernas huvudstad,
erövrades 218 f. Kr. av Hannibal och blev under
Augustus romersk koloni. Sedan 900-talet var
T. medelpunkt för ett markgrevskap, som
1060 lades under huset Savojen. Under
1500-och 1600-talet erövrades staden upprepade
gånger av fransmännen, och i
revolutionskrigen var den ett huvudmål för de franska
anfallen. Från 1418 var T. (med vissa avbrott)
residens för furstarna av Savojen-Sardinien
och 1861—65 konungariket Italiens huvudstad.
Vid T. vann Eugen av Savojen 7 sept. 1706
en stor seger över marskalk Feuillade. Ä. S-n.
Turinge, socken i Stockholms län, öknebo
härad, v. om Södertälje; 122,36 kvkm, 2,253
inv. (1933). övergår från jordbruksbygd i n.
närmast Mälaren till sjörik skogs- och
bergs
bygd s. om Nykvarn. 2,283 har åker, 6,663
har skogsmark. Pappersbruk vid Nykvarn (se
d. o.). Pastorat i Strängnäs stift, Södertälje
kontrakt. — Kyrkan är medeltida; det
grev-liga Dahlberghska gravkoret i ö. tillbyggdes
omkr. 1700. J. Ekströms beskrivning över T.
1806 utgavs 1930.
Turiön, bot., årsskott, vinterknopp.
Turistförening, se Turistväsen.
Turisthydda, se Turiststuga.
Turist- och resebyråer, se Resebyrå.
Turiststation (i Sverige), större turiststuga
med sovplatser och matservering. Bland t.
märkas Svenska turistföreningens t. i Abisko,
Kebnekaise, Kvikkjokk, Saltoluokta (Salto),
Suorva, Tärna, Sylfjället m. fl. samt
Skid-främjandets stationer vid Riksgränsen,
Storlien, Rämshyttan m. fl. platser. G. Å-k.
Turiststuga (T u r i s t h y d d a), till
turisters tjänst uppförd stuga, försedd med
sovplatser och ofta med sängkläder, kokkärl och
servis men saknande betjäning. T. ha i
Sverige uppförts särskilt i Lappland och
Jämt-land-Härjedalen på viktigare turistplatser av
Sv. turistföreningen, Skidfrämjandet, Sv.
fjällklubben m. fl. Enklare äro de kåtor, som
Turistföreningen uppfört för att underlätta
vandringar i Lapplands högfjäll. G. Ä-k.
Turisttrafikförbundet, se Turistväsen.
Turisttrafikföreningar, se Turistväsen.
Turistväsen. Mot 1800-talets mitt
började särskilda organisationer för turistväsen
att bildas. De närmaste förelöparna till de
moderna turistorganisationerna voro Alpine
club i London (se Alpföreningar) och
den lokala försköningsföreningen i Wiesbaden,
bildad 1843. Ur försköningsföreningarna
fram-gingo turistföreningarna med
uppgift att underlätta turistfärder och draga
främlingar till de områden, för vilka resp,
föreningar intressera sig. Åtskilliga av de
kontinentala turistföreningarna ha grundlagts
som velocipedföreningar.
I de nordiska länderna bildades den första
turistföreningen i Norge 1868 (se nedan). 1885
stiftades Svenska turistföreningen
(se d. o.). Slutet av 1800-talet kännetecknades
av stora förbättringar av de internationella
kommunikationerna. 1902 grundades
Turisttrafikförbundet, vars namn 1921
ändrades till Svenska
trafikförbundet (se d. o.), för befrämjande av den
utländska turisttrafiken på Sverige På sina håll
uppmärksammades främlingstrafiken redan nu
även av statsmyndigheter. Österrike gick i
täten och inrättade 1908 en särskild sektion
av ministeriet för offentliga arbeten.
Utvecklingen gick raskt för höjandet av
resandetrafiken såväl bland ländernas egna inv. som
genom besök av främlingar. I sistnämnda
hänseende intogo Schweiz, Österrike, Tyskland
och Frankrike främsta rummet. Sedan
världskriget avklippt de fredliga förbindelserna, tog
det jämförelsevis lång tid, innan den
internationella turisttrafiken ånyo kom i gång i
nämnvärd utsträckning. Icke ens de
krigförande staterna hade dock lämnat
turistorganisationerna åt deras öde. Under senare delen
av 1920-talet stegrades intresset för reselivet
och särskilt främlingstrafiken i avsevärd grad,
och åtskilliga statsmyndigheter, ss. i Italien,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
