Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Turistväsen - Turkar - Turkestan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
799
Turkar—Turkestan
800
cia (Levanten) och Sevilla (Andalusien,
Kanarieöarna och Marocko). Lokala organisationer finnas
bl. a. i Barcelona.
Storbritannien: Först under senare tid har man
inom Storbritannien börjat intressera sig för
turistpropaganda i andra länder, förnämligast genom The
travel and industrial development association of
Great Britain and Ireland, men i övrigt finnes en
mängd sällskap för resor, ss. Cyclisfs touring club,
London, Cruising association, London, o. s. v.
Tjeckoslovakien: Huvudorganisationen är ett 1929
upprättat centralråd för främlingstrafiken under
ledning av handelsministern och med
statsinstitutioner och turistkorporationer m. fl. som medl.
Formellt fristående med representanter^ för
handels-ministeriet m. fl. statsinstitutioner är Oeskoslovenské
üstredi cizinského ruchu (Office tchécoslovaque du
tourisme), Prag, med de lokala turisttrafikförbunden,
sportföreningar m. m. som medl. Bland andra
organisationer märkes Klub ceskoslovenskych turistu,
Prag.
Tyskland: Bund deutscher Verkehrsverbände
(tidigare Bund deutscher Verkehrsvereine),
Magde-burg, gr. 1902, har ett synnerligen omfattande
program. Anmärkningsvärt är kommunernas intresse
för de lokala organisationerna. Reichsbahnzentrale
für den deutschen Reiseverkehr, G. m. b. H. (R.
D.V.), gr. som bolag 1928 med riksjärnvägarna
som innehavare av samtliga aktier, arbetar i främsta
rummet på utlandet. 1927 grundades
Reichsarbeits-gemeinschaft für deutsche Verkehrsförderung E. V.
med huvudsakligen stora trafikföretag som medl. och
1929 Reichsausschuss für den Fremdenverkehr med
flera riksministerier, representanter för handel och
industri, riksjärnvägarna, stadsförbunden m. fl. som
medl. Bland övriga synnerligen talrika turistiska
organisationer märkes Deutscher Touring Club, München.
Österrike: De centrala turistorganisationerna äro
Fremdenverkehrsrat der österreichischen
Bundes-länder, gr. 1927, och Ausschuss für
Fremdenverkehrs-angelegenheiten, båda under ordförandeskap av
för-bundsministern för handel och trafik. En enskild
förening är Österreichischer Touring Club, Wien.
Statistiska uppgifter. Den svenska
turiststatistiken över resande utlänningar utarbetas
av Järnvägsstyrelsens statistiska kontor
under medverkan av Svenska trafikförbundet
och föreligger fr. o. m. 1927. 1930 var ett
rekordår i trafiken av turister (3 % högre än
1929 och 22% högre än 1931), beroende på
förmånlig väderlek, Stockholmsutställningen
m. m. Här nedan jämföras därför åren 1929
och 1931, då bl. a. valutakrisen inträffade i
Tyskland och den svåra ekonomiska krisen i
U. S. A. inbröt, samt år 1932.
1929 1931 1932
Antal affärsmän ........ 37,336 28,922 27,725
» genomresande .......... 4,943 4,627 4,549
» turister ............. 54,232 56,787 60,495
I dessa siffror äro icke resande med
turistångare inräknade (1932 omkr. 4,100).
Penningtillförseln genom turister beräknades 1928
—32 till resp. omkr. 26,3, 25,9, 31,3, 24,8 och
26,5 mill. kr. 1932 beräknades
penningtillförseln genom utländska affärsresor till 8,6
mill. kr. (mot 11,8 1931 och 11.2 1930).
Huvudparten av utlänningar anländer under
juni, juli och aug. 1932 anlände från Norge
9,213 turister, Danmark 27,037 (utom
endags-resande), Finland 2,240, Tyskland 7,781,
England 3,119, Tjeckoslovakien, Österrike, Schweiz,
Holland, Belgien och Frankrike tills. 2,240,
övriga Europa 1,207, U. S. A. 3,828 med
svenska namn och 3,396 med utländska namn,
övriga länder 434. G. Ä-k.
Turkar, folknamn, i vidsträckt mening alla
turko-tatariska folk men i en vanl. inskränkt
betydelse endast det folkelement i Mindre
Asien, Trakien, Bulgarien och Dobrudscha,
vars huvudpart (12—13 mill.) behärskar den
turkiska republiken. Namnet förekommer
först på 500-talet e. Kr. i kinesiska annaler
under formen tu-kiu. Dessa folks
ursprungs-hem var Centralasien, varifrån de gruppvis
utvandrade. Ehuru de först under medeltiden
med seldjuker och osmaner (jfr Turkiet,
historia) göra sig gällande i Västerlandet,
måste turkisktalande folk redan långt före
vår tideräknings början ha funnits v. om Ural.
Om äldre turkfolk i Europa se K u m a n e r
och Petjeneger. Rasen, urspr.
mongolisk, har småningom uppblandats med
element från underkuvade och närboende folk.
T. leva av jordbruk, boskapsskötsel och
köpenskap, varjämte olika slag av konstslöjd
förekomma, mattvävnad, broderier, konstsmide
o. s. v. I Turkiet och ryska Asien drives
numera även fabriksmässig tillv. av i synnerhet
tobaks-, bomulls- och sidenvaror. Blott vissa
nomadstammar använda ännu de kupformade
mongoltälten till bostäder. Mansdräkten, vida
benkläder, skjorta, ofta helt öppen
framtill, väst och lång rock, stövlar el. läderpjäxor
med galoscher, liten broderad mössa, pälsmössa
el. turban, har mer el. mindre moderniserats och
i västligare trakter helt övergått till europeisk
dräkt. Samma är förhållandet med
kvinnodräkten med undantag av huvudbonaden, som
i Turkiet f. ö. ersättes av en i hattimitation
draperad duk. Sedan slöjan förbjudits i den
nya republiken, har denna reform börjat göra
sig gällande även i andra delar av den
turkiska världen. I familjelivet råder ännu ofta
gammal patriarkalisk ordning. Till
religionen äro t. med några undantag ortodoxa
muhammedaner av den s. k. hanifaskolan.
Vissa stammar i Sibirien hålla alltjämt fast
vid schamanismen. G. Rqt.
Turkestan, pers., »turkarnas land», område
i Centralasien, omfattar två genom Pamirs
och v. Tien-shans bergskedjor skilda
områden: det kinesiska östturkestan (se d. o.) och
det ryska Västturkestan (se d. o.),
östturkestan omfattar den kin. prov. Sin-kiang;
Västturkestan ingår sedan 1924—25 som
huvuddel i Kazakska ASSR och är f. ö.
uppdelat i Karakalpakska och
Bergsbadaksjan-ska autonoma områdena, Turkmeniska SSR,
Uzbekiska SSR, Tadjikiska SSR samt
Kir-gisiska ASSR (se karta till art.
Ryssland vid sp. 1316). T. omfattade det förra
ryska generalguv. T. samt lydstaterna
Bo-chara och Chiva. M.
Historia. T:s äldre historia är ofullständigt
och till stora delar icke alls känd. Den första
historiska uppgiften från dessa trakter går
tillbaka till 2698 f. Kr., då enl. en kinesisk
källa människor hade kommit därifrån och
undervisat kineserna i konst och vetenskap.
Ehuru öst- och Västturkestan tidtals haft en
gemensam historisk utveckling, har dock
samhörigheten gång efter annan brutits, så att
de båda landsändarna ofta gått skilda vägar.
Under århundradena närmast f. Kr.
sammanföll s. v. Västturkestans historia i huvudsak
med Persiens (se d. o.), och det lydde därvid
under akemeniderna, Alexander och
grekisk-baktriska riket. I östturkestan härskade vid
ung. samma tid vissa indoskytiska stammar,
juetji och saka, och efter dem hunner och
uigurer (se d. o.)., vilka underkuvades av
kineserna 60—61 f. Kr., men först 83 e. Kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
