Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Turkestan - Turkiet - Naturbeskaffenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
801
Turkiet (Naturbeskaffenhet)
802
lades landet formligen under Kina.
Juetji-stammarna, som av hunnerna drivits västerut
mot Oxus, upprättade där ett nytt välde,
vilket i början a 400-talet bröts av de vita
hunnerna. Pä 500-talet uppstod under
kaga-nerna Bumin och Istämi ett turkiskt
nomadrike från Mongoliet till Svarta havet. Dess
n. del tvingades 630 in under Kinas
överhöghet, dess v. 659. Under islams framträngande
mot ö. kommo de v. områdena av T. efter
vartannat under samaniderna, ghaznaviderna,
Kovaresmien och seldjukväldet samt de ö.
delarna under Kina, Tibet, kanatet Uiguristan
och kejsardömet Kara-Kitaj med
underlydande småriken till början av 1200-talet, då hela
T. med Djingis-kans erövringar underlades
det stora mongolväldet. I östturkestan, där
ett kulturcentrum under buddismens,
mani-keismens och kristendomens hägn uppstått,
kom islam till makten omkr. år 1000, då den
kaschgariske fursten Satuk Bughra kan
antog denna religion. Efter mongolväldets
upplösning på 1400-talet splittrades T. i en mängd
kanat. Det först obetydliga Fergana blev i
början av 1500-talet utgångspunkt för
vidsträckta erövringar i Afganistan och Indien
(jfr B abur). De uzbekiska kanaten Chiva,
Bochara och Kokand samt Turkmeniens fria
stammar bibehöllo sitt oberoende, ända tills
Ryssland i olika etapper 1873—85 underlade
sig hela Västturkestan. En ver paschas försök
1922 att i spetsen för turkiska friskaror, s. k.
basmatji, rövare, lösgöra denna del av T. från
Ryssland misslyckades. Om Västturkestans
uppdelning sedan 1924—25 se ovan. I
östturkestan pågick efter mongolväldets fall en
ständig dragkamp om makten mellan Kina
och olika världsliga och andliga usurpatorer,
tills hela landet 1876—78 gjordes till en
kinesisk provins under namnet Sin-kiang (jfr
Jakub beg). Under våren 1933 har åter
en mot Kina riktad upprorsrörelse gått fram
över östturkestan, men dess verkliga
innebörd är ännu, när detta skrives, ej till fullo
känd. G. Rqt.
Turkiet, turk. Türkiye Cümhuriyeti, f. d.
Osmanska riket, republik, omfattande
hela Anatolien el. Mindre Asien,
större delen av de icke klart avgränsade
områden, som av gammalt kallats Armenien
och Kurdistan, samt ett mindre område
i Europa mellan nedre Marica och
Marmara-sjön; 763,000 kvkm, därav i Europa 24,000
kvkm, 13,660,275 inv., därav i Europa mer
än 1 mill. (1927; 18 inv. per kvkm).
Huvudstad sedan 1923: Ankara (Angöra; 75,000
inv.); största städer äro Istanbul
(Konstan-tinopel; med förorter 700.000 inv.) och Izmir
(Smyrna; 154,000 inv. 1927).
INNEHALL:
Naturbeskaffenhet .. 802
Geologi ............ 803
Klimat............. 803
Växtvärld .......... 804
Djurvärld .......... 804
Befolkning.......... 804
Näringar............ 805
Kommunikationer .... 807
Mynt, mått och vikt ... 808
Statsfinanser och
penningväsen .......... 808
Religion ............ 808
Undervisningsväsen ... 809
Tidningspress ....... 809
Författning och för-
valtning ............ 809
Rättskipning......... 810
Försvarsväsen ....... 810
Flagga............... 811
Historia ............ 811
Litteraturanvisningar.. 818
Bild 1.
Turkiets vapen.
I rött fält en månskära
i nedan och en stjärna,
båda vita.
Naturbeskaffenhet. Europeiska T. hör
till sin byggnad samman med det
trakisx-makedoniska urbergsmassivet och har sina
största höjder i bergsryggarna Istrandja dag
i norr (över 1,000 m
ö. h.) och den yngre
bildningen Tekir dag
i söder vid
Marmara-sjön. Landet mellan
dessa bergpartier
ut-göres av ett
högtlig-gande, av tertiära och
kvartära utfyllnader
upptaget bäcken. Ett
bergigt landskap utgör
också den långsträckta
Gallipolihalvön. Från
Asien skiljes
europeiska T. genom en 300
km lång vattenväg,
Bosporen,
Marmara-sjön och
Dardaneller-na, vilka sistnämnda
på europeiska sidan
uppvisa en brant och kal kust, på den
asiatiska en lägre strand med grönskande
olivlundar. Sunden anses vara erosionsdalar, som
utbildats i ett tertiärt flodsystem, innan de
fylldes av havets vatten i samband med de
tidiga kvartära instörtningar, vilka bidrogo
till uppkomsten av Egeiska havet,
Marmara-sjön och delar av Svarta havet.
Bergarterna i Anatolien äro av
paleo-zoisk och tertiär samt i n. även av
me-sozoisk ålder. På skilda ställen
framträda även äldre och yngre vulkaniska
bergmassor. Det inre höglandet såväl som
pe-neplanartade områden i v. höljas av löst,
vittrat material, och i dalar och sänkor bilda
ofta humushaltiga alluvialsediment en
utomordentligt fruktbar åkerjord. Inre Anatolien
begränsas i n. av de i S-form löpande
Pon-tiska bergen och i s. av de mera oregelbundet
slingrande Tauriska bergsbågarna. Såväl
Pon-tiska som Tauriska bergen bildas av ett
flertal av mäktiga genombrottsdalar sönderskurna
alpina veckningskedjor, som från det
armeni-ska höglandet löpa ut i huvudsaki. v. riktning
genom n. och s. Anatolien och vilkas yttersta
ryggar kunna spåras i Egeiska havets övärld.
Tauriska bergen delas i två huvudbågar, en
yttre, som geologiskt sammanhänger med
Cyperns bergskedjor, och en inre med höjder
upp till 3,500 m och svårtrafikabla pass,
vintertid begravda i snö. I n. och s. falla bergen
ganska brant mot havet el. ned mot
mestadels smala kustslätter, ö. delen av Ciliciens
slätt bildar i detta avseende ett
anmärkningsvärt undantag. Den inre högslätten
sönderfaller i jämna el. svagt kuperade sträckor,
som avbrytas av enstaka bergmassiv el. breda
höjdryggar. Sänkorna hysa vanl. en stad el.
större ort som centrum för landsdelens odling,
handel och samfärdsel, t. ex. Kaisarije (1,070
m), Konia (1.027 m), Angöra (870 m).
Eski-Schehir (810 m).
I ö. övergår Anatolien utan naturlig gräns
i armeniska berglandet och Kurdistan. Det
förra utgöres av yngre veckade kedjor,
uppbyggda av mesozoiska och tertiära sediment,
XIX. 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
