Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Turkiet - Näringar - Kommunikationer - Mynt, mått och vikt - Statsfinanser och penningväsen - Religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
807
Turkiet (Kommunikationer—Religion)
808
smörjoljor, kemikalier, papper m. m. Trots
nedgång i produktion och utförsel de senare
åren är tobaken fortfarande T:s främsta
exportartikel (1930 43,o mill. turk, pund, 1931
28,8 mill. turk, pund); vidare exporteras
bomull, ägg, russin, nötter, torkade fikon, olivolja,
opium, ull, korn m. m. Italien, Tyskland,
Storbritannien, Frankrike och U. S. A. komma
f. n. främst i T:s handelsutbyte. Årliga
marknader på skilda platser äro av vikt för
handeln i det inre landet. — Sjöfarten, i hög grad
kustfart, är av mycket stor betydelse. Den
viktigaste hamnstaden är Konstantinopel, bl.
a. transitohamn för handeln på Svarta havet.
Viktiga för sjöfarten äro också Smyrna,
Tra-pezunt, Samsun, Sinop, Zonguldak, Eregli,
Adalia och Mersina. Handelns nedgång på de
ryska Svartahavshamnarna genom
världskriget medförde för Konstantinopel en depression,
från vilken återhämtningen nu synes befinna
sig på god väg. Konstantinopel anlöptes 1910
av fartyg, inkl, dem i transitofart,
representerande ett tontal av 19,15 mill., 1921 2,7 mill.,
1926 10,6 mill., 1930 19,3 mill., 1931 16,2
mill. ton. För Smyrna äro siffrorna 1910
2,5 mill., 1926 1,9 mill., 1930 1,9 mill. ton.
T:s egen handelsflotta, som tidigare till stor
del ägdes och fördes av greker, är obetydlig;
den bestod 1931 av 215 fartyg om 132,700 ton.
Kommunikationer. T. har alltid varit känt
för sina dåliga vägar, och
transportsvårigheterna till lands ha i väsentlig grad hämmat
näringslivets utveckling. De gamla
karavantransporterna, som ännu användas, ställa sig
mycket dyra och äro i hög grad tidsödande.
Det moderna T:s arbete på förbättrandet av
kommunikationerna — särskilt lägga nya
järnvägsanläggningar beslag på en mycket
stor del av landets ekonomiska kraft —
betyder ökade möjligheter för avsättningen och
kommer att stimulera produktionen. T:s äldre
järnvägslinjer äro till största delen resultatet
av franska, engelska och slutligen och mest
tyska kapitalinsatser och tidigare politiska
planer. Nu ha svenskar, danskar, schweizare
m. fl. övertagit rollen som järnvägsbyggare
och leverantörer av rullande materiel (bl. a.
Nydqvist & Holm). Genom europeiska T. står
Konstantinopel i förbindelse med det
europeiska järnvägsnätet. Genom n. v. Anatolien går
banan Haidar Pascha—Ismid—Eski-Schehir,
från vilken senare stad en bana utgår över
Angöra till Kaisarije och en över
Afiun-Kara-hisar, Konia, Eregli, Adana mot Syrien och
vidare mot Nisibin (se B agdadb an an). Från
Smyrna utgå banor åt n. till Panderma, åt ö.
till Afiun-Karahisar och åt s. ö. över Aidin och
genom Menderes’ dalgång till Egerdir. Banan
Samsun—Amasia—Sivas är nu i sin
fortsättning färdig till Kaisarije, och Erzerum står
över Kars i förbindelse med Tiflis och Erivan.
Kortare betydelsefulla järnvägar äro
Muda-nia—Brussa och Adana—Mersina, medan linjen
Angöra—Zonguldak—Eregli (vid Svarta
havet) och en linje från Bagdadbanan nära
Nisibin över Mardin, Diarbekir, Argani (för
exploatering av koppartillgångarna i Argani)
och vidare mot s. v. äro planerade och delvis
under byggnad. T:s järnvägar hade 1927 en
längd av 3,500 km och hade 1931 ökat till
5,745 km. Reguljär flygtrafik är upprättad
mellan Konstantinopel och Paris över Balkan
och Mellaneuropa samt mellan Konstantinopel
och Brindisi över Aten. — De främmande
makternas särskilda postväsen i T. ha avskaffats i
Lausannefreden. 1929 befordrade postverket
59,9 mill. brev och brevkort och 10,9 mill.
tryck-saksförsändelser inom landet samt 2,8 mill.
brev till och från utlandet. Telegraflinjernas
längd s. å. var 31,500 km och antalet
befordrade telegram 2 mill. T:s telefonnät är
i stor utsträckning ett verk av svenska
tekniker G. Rqt.
Mynt, mått och vikt. T. har guldmyntfot
med piaster (kurus) som enhet (sedan 1916). På
det turk, pundet el. liran gå 100 piaster. 1
piaster = 40 para. 100 guldpiaster motsvara
16,4 sv. guldkr. Utom nickelmynt förekomma
i allmän cirkulation endast pappersmynt om
1, 5, 10, 50, 100 och 1,000 pund. Deras
guldvärde är omkr. 1/10 av det nominella. Gamla
viktenheter äro oka (el. hije) = 400 dirhém =
1,28 kg, längdenheter endazé el. pic = 0,68 m
(tygmått) och arschin = 0,757 m (landmått).
Metersystemet i fråga om mått och vikt har
emellertid börjat införas och skall definitivt
tillämpas fr. o. m. 1934. M.
Statsfinanser och penningväsen.
Statsinkomsterna beräknades budgetåret 1932—33
till 169,4 mill. turk, pund, utgifterna till
169,1 mill. turk. pund. Inkomsterna härröra
från direkta och indirekta skatter samt
stats-monopolen; de senare omfatta bl. a. tobak,
spritdrycker, tändstickor, explosiva varor
samt salt. Utgifterna gå främst till
statsskuldens förräntning, försvarsväsendet och
allmänna arbeten (framför allt
järnvägsanläggningar). Statsskulden har enligt
freds-bestämmelserna i Bukarest 1913 och Lausanne
1923 minskats genom att vissa delar
tilldelats de på T:s bekostnad utvidgade el.
nybildade staterna och uppgår f. n. till 87,3 mill.
turk. pund. Turkiska republikens
centralbank, koncessionerad för 30 år, trädde i
verksamhet 1931; bland utländska bankföretag i
T. märkes främst Ottomanska banken i
Konstantinopel, gr. 1863. S. F.
Religion. Under sultantiden stod ortodox
islam (sunnet’, jfr Islam, sp. 767) som
statsreligion i T., men 10 april 1928 antogs i
parlamentet en lag om utmönstring av alla
religiösa uttryckssätt ur författningen och likaså
ur presidentens och de deputerades trohetsed,
varigenom bandet brutits med islam som
statsreligion. Den nominellt nu rådande
religionsfriheten är emellertid ganska kringskuren
till islams förmån. Sålunda får t. ex. en
muhammedansk kvinna icke ingå äktenskap med
en icke muhammedan, och ingen muhammedan
får före fyllda 18 år mottaga undervisning i
el. övergå till annan religion. Vidare måste
nu i ritualen i landets alla moskéer arabiska
språket utbytas mot det turkiska. De icke
muhammedanska men inom staten av ålder
erkända religiösa samfundens dignitärer ha i
den nya statsbildningen förlorat sina
tidigare medgivna administrativa rättigheter, men
deras rent kyrkliga auktoritet kvarstår
obeskuren inom det egna samfundet. Enl.
folkräkningen i okt. 1927 funnos i riket 13,269,606
muhammedaner, 109,905 grekisk-ortodoxa,
81,872 judar, 77,433 armenier, 39,511 romerska
katoliker, 6,658 protestanter, 24,307 andra
kristna och 17,494 bekännare av andra reli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
