Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Turkiet - Religion - Undervisningsväsen - Tidningspress - Författning och förvaltning - Rättskipning - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
809 Turkiet (Undervisningsväsen—Försvarsväsen) 810
gioner förutom en del, för vilka uppgift om
bekännelse saknas.
Undervisningsväsen. Den nya tiden i T. har
medfört omläggning av folkundervisningen.
De gamla moské- och byskolorna (mektep),
som underhöllos av kommunala, enskilda el.
donerade medel, ha alldeles förbigåtts av
statens skolor efter europeiska mönster. Den
moderna skolordningens första banbrytare i
T. voro de kristna missionärerna, vilka
alltjämt leda ett antal bildningsanstalter, ehuru
många av deras tidigare skolor nu äro stängda
el. övertagna av staten. Redan 1913 infördes
obligatorisk skolgång för alla barn, flickor
som gossar, mellan 7 och 16 år, men reformen
kunde icke genomföras i nämnvärd
utsträckning förrän 1927 och därefter. Ännu
sistnämnda år funnos i T. endast 1,111,496
läs-kunniga pers. Utgifterna för
undervisningsväsendet uppgingo 1930—31 till 23,310,300 turk,
pund, men med den då uppnådda
stabiliseringen kunde kostnaden för det följ, läsåret
begränsas till 0,593,749 turk. pund. Läsåret
1930—31 undervisades i 6,629 bottenskolor
320,371 gossar och 177,059 flickor, i 148
läroverk, d. v. s. skolor med fortsatt förberedelse
för högre undervisningsanstalter, 23,996
gossar och 8,840 flickor, i 23 yrkesskolor 1,176
manliga och 105 kvinnliga elever, i 19 lyceer
3,705 manliga och 724 kvinnliga lärjungar
samt i en konstakad. 139 manliga och 54
kvinnliga studerande. Vidare har staten ett
lärar- och ett lärarinneseminarium samt två
dövstumskolof. I det vid sekelskiftet
grundade och 1918 rekonstruerade univ. i
Konstan-tinopel (Istanbul) voro 1931 1.805 manliga
och 507 kvinnliga studenter inskrivna. Efter
ytterligare ny omläggning för att till fullo
motsvara de högsta krav har univ. på nytt
invigts 2 aug. 1933. Alla läroanstalter i riket,
såväl statens egna som privata, vare sig dessa
stå under inhemsk eller utländsk ledning, äro
underkastade undervisningsministeriets
kontroll. — Det latinska alfabetet med vissa
modifikationer infördes med laga tvång 3 nov.
1928 för turkiska språket, och från 1 jan. 1929
har boktryck i arabiska typer varit förbjudet.
Vuxna personer, som vilja lära sig läsa, ha
rätt till kostnadsfri undervisning.
Tidningspress. T:s första tidning, Le
Mo-niteur Ottoman, utkom 1831 och följ, år som
bilaga till denna Takvimi Vakayi på
turkiska. Efter tryckfrihetens införande 1909
kom ett starkt uppsving, men med
statsskickets omläggning följde en svår kris. 1930
utkommo åter 153 turkiska, 11 armeniska, 9
franska, 6 spanioliska och 5 grekiska
tidningar och tidskr. Regeringsorganet
Haki-miyeti-Milliye utkommer i Angöra med en
daglig uppl. på omkr. 9,000 ex. G. Rqt.
Författning och förvaltning. Det
republikanska T:s nuv. författning är av 1924;
ändringar ha beslutats vid flera tillfällen, senast
1931. Den lagstiftande makten tillhör en
nationalförsamling, som väljes för fyra år med
rösträtt för alla män över tjuguett års ålder.
Församlingen väljer bland sina medl. en
president, vars ämbetstid sammanfaller med
le-gislaturperioden. Presidenten utnämner
konseljpresident och ministrar, men ministären
är parlamentariskt ansvarig inför
församlingen. Presidenten äger allmänna exekutiva
be
fogenheter; han kan inlägga veto mot
na-tionalförsamlingsbeslut i lagstiftningsfrågor,
men detta veto brytes genom majoritetsbeslut
av församlingen. För beslut om
författningsändringar kräves två tredjedels majoritet
inom församlingen. I realiteten är den
turkiska regimen en diktatur; det
allenahärskan-de partiet är folkpartiet, och diktator är
presidenten Kemal. Vid de senaste valen har
t. o. m. Kemal av folkpartiets ledning fått i
uppdrag att designera partiets kandidater vid
valen, varför det stora flertalet medlemmar
av nationalförsamlingen faktiskt utses av
presidenten.
I administrativt hänseende indelas T. i
63 vilajet (generalguvernement), som styras
av en generalguvernör och ett valt råd;
sedan 1930 äga kvinnor valrätt och valbarhet
i de kommunala valen. Även inom
primärkommunerna (nahiyes) förekommer ett visst
mått av folklig självstyrelse.
Rättskipning. Den nu gällande ordningen
är i huvudsak fastställd genom en 1924
beslutad lagstiftning. Den lägsta instansen
ut-göres i mindre civila och kriminella mål av
fredsdomare inom kommunerna. 1 större
civilmål döma underdomstolar, som bestå av en
president och två bisittare; grövre brottmål
handläggas av domstolar med en president
och fyra bisittare. En central
kassationsdom-stol kan undanröja av underdomstolarna
meddelade utslag. Lagstiftningen har
omgestaltats efter västerländskt mönster; så är
civillagen utformad efter schweizisk, strafflagen
efter italiensk och handelslagen efter tysk
förebild. H. T-n.
Försvarsväsen. över försvarskrafterna för
statspresidenten högsta befälet.
Försvarsvä-sendets ärenden handläggas i försvarsdep.
under försvarsministern. I spetsen för
försvarskrafterna står chefen för
generalstaben. Armén består av 9 armékårer och
3 kav.-fördeln. Sammanlagda antalet
truppförband utgör: 60 inf.-reg:ten, 20 kav.-reg:ten,
27 art.-reg:ten, 9 ingenjörbataljoner samt
träng- och sjukvårdstrupper. Armén
rekryteras på grund av allmän värnplikt, som räcker
från 21 till 46 års ålder. Aktiva
tjänstgöringstiden är U/2 år för infanteriet, 2 år för
övriga truppslag. Friköpning från
genomgående av full tjänstgöring förekommer.
Rekrytkontingenten är 175.000 man. Av finansiella
skäl hålles icke större styrka än 150,000
under vapen. M. B-dt.
Det fasta försvaret. Om fasta
försvaret av Konstantinopel se d. o., sp. 1130,
och om försvaret av Dardanellerna och
Bosporen enl. Lausannefreden 1923 se nedan, sp. 818.
— I Asien har T. fått fästningen Kars, som
under den ryska tiden förstärkts. Erzerum
förstärktes under kriget men är dock, liksom
Van, av mindre betydelse. Smyrna är befäst
mot sjösidan. L. af P.
Flottan var vid världskrigets utbrott
stadd i livlig utveckling under ledning av
brittiska sjöofficerare; de i England och
Frankrike beställda örlogsfartygen blevo dock
ej levererade, örlogsfartygsbeståndet utgöres
1933 av 1 slagkryssare (f. d. tysk) om 23,000
tons deplacement, 2 kryssare om vardera
omkr. 3,500 tons deplacement, 9 jagare, 4 un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
