Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tut-anch-Amon - Tutaryd - Tuticorin - Tutilo - Tutjkov, Nikolaj Aleksejevitj - Tuto - Tutor - Tutrakan - Tutta la forza - Tutte corde - Tutti - Tutti frutti - Tutti quanti - Tutto (tutta, tutti, tutte) - Tutuilaöarna - Tuus - Tuvdun - Tuve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
831
Tutaryd—Tuve
832
trädare till den ryktbare religiöse reformatorn
Amenofis IV (se Egypten, sp. 375 ocb 384),
g. m. en dotter till honom, den omkr. tioåriga
arvprinsessan Anch-s-n-pa-aton (senare
kallad Anch-s-n-amon). Hans regering hör till
de minst kända i Egyptens historia.
Undersökningen av T:s mumie visade, att T. vid
sin död var högst 18 år; genom en inskrift i
graven vet man, att
han regerat minst 9
år och alltså vid
tron-bestigningen var ett
litet barn.
Regeringsansvaret måste
följaktligen ha burits av
hans rådgivare. T.
var uppfostrad i »den
nya läran» och hette
urspr. Tut-anch-Aton.
Första tiden fasthöll
han vid Atonläran och
torde då ha residerat
i Amenofis IV :s
ny
anlagda huvudstad el-Amarna. Inom kort
nödgades han dock av det segrande reaktionära
partiet att flytta residenset till den gamla
huvudstaden Tebe och övergick då officiellt
till den traditionella religionen, varvid hans
namn fick sin senare form. Reliefer i
Luksor-templet och en minnessten i Karnak hugfästa
minnet av dessa händelser.
T:s klippgrav i »Konungarnas dal» uppe i
öknen v. om Tebe upptäcktes i nov. 1922
av Howard Carter (se d. o.), som redan
flera år på uppdrag av 5:e earlen av
Car-narvon (se d. o.) utfört grävningar där.
Ingången »doldes av stenmassor, som lösgjorts
vid utförandet av Ramses VI :s omedelbart
ovanför belägna grift. Härigenom
skyddades T:s grav, ensam av alla egyptiska
kunga-gravar, från plundring. Den har två större
och två mindre rum. Endast
gravkammarens väggar äro dekorerade. I detta
omsorgsfullt igenmurade och förseglade rum stod,
skyddad av fyra förgyllda, rikt dekorerade
tabernakel, den med skulpturer och inskrifter
prydda kungasarkofagen av gulvit kvartsit.
I denna låg liket, omslutet av tre praktfulla,
mumieformiga kistor. Den innersta är utförd
i massivt guld. Mumiens huvud och skuldror
omslötos av en s. k. mumiemask av guld, som
i likhet med kistornas kungahuvuden
por-trättlikt återgav den dödes anletsdrag. I
svepningslagren anträffades en mängd
smycken, amuletter, kungliga insignier m. m. I
den trånga graven hade till bruk för den döde
i livet efter detta instuvats en mängd
föremål ur den kungliga husgerådskammaren och
palatsgemaken, vilka skänka en enastående
överblick av högreståndskulturen i världens
mäktigaste rike för 3,300 år sedan. Massor
av dyrbara, mestadels utomordentligt vackra
möbler, stolar, bord, sängar, kistor, juvelskrin
etc. anträffades. En praktpjäs är den helt
förgyllda, rikt ciselerade s. k. tronstolen (se
Egypten, bild 42). En klädkista med välvt
lock är dekorerad med på stuck utförda
målningar, som tillhöra den egyptiska
konstens skönaste verk (se Egypten, bild
36). De talrika smyckena äro dyrbara och
fint arbetade. Av de många
alabastervaserna äro flera utsökt vackra. Verkliga
konstverk äro de fem förgyllda och
ciselerade vagnar, som demonterade insatts i
graven. Dräkt- och textilhistoriskt intressanta
äro de många gobelängvävda och
guidbrode-rade klädesplaggen. Högt arkeologiskt värde
har en fullständig uppsättning jakt- och
stridsvapen. En dolk med stålliknande
järn-klinga är det äldsta kända egyptiska vapnet
av denna metall, vilken även använts till
några amuletter och verktyg. Mycket
intressanta äro ett 30-tal statyetter av T. och
diverse gudomligheter. I nio år var Carter
sysselsatt med undersökning och konservering av
fynden. Våren 1933 avslutade han deras
uppställning i Kairomuseet, där de samtliga
förvaras. Carter har populärt skildrat
upptäckten och de viktigaste fynden i »The tomb of
Tut-ankh-Amen» (3 bd, 1923—33). Jfr P.
Lugn, »Egypten i fynd och forskning», 2
(1924), och i Ymer 1929. G-d L-n.
Tutaryd, socken i Kronobergs län, Sunnerbo
härad, ö. om Ljungby; 40,23 kvkm, 381 inv.
(1933). Skogs- och mossområde kring Helgeåns
biå Prästbodaån. 391 har åker, 2,191 har
skogsmark. Ingår i Ryssby och T:s pastorat
i Växjö stift, Sunnerbo kontrakt.
Tutico’rin, hamnstad i britt.-ind.
president-skapet Madras, s. ändpunkt för Sydindiska
järnvägen; 44,522 inv. (1921). Modern hamn,
livlig sjöfart; pärlfiskerier m. m.
Tu’tiio, munk i S:t Gallen (d. omkr. 912),
arkitekt, bildhuggare, målare, lärd, skald
och kompositör. Man tillskriver T. bl. a. ett
rikt skulpterat elfenbensdiptykon (i
klosterbiblioteket i S:t Gallen; se Diptykon,
bild på sp. 980).
Tutjkov [totj*kå’f], Nikola j A 1 e k s e j
e-v i t j, rysk fältherre (1761—1812). Deltog som
artillerikapten i 1788—90 års krig mot Sverige,
1805—07 som generallöjtnant i krigen mot
Napoleon och i 1808—09 års krig i Finland
med befäl bl. a. i Savolaks. T. dog av sår,
erhållna i slaget vid Borodino. H. E. P.
Tuto [totå’], seVives y Tutö.
Tütor, lat., förmyndare. I de angelsaxiska
länderna har t. ofta betydelsen informator,
»guvernör». Om (college)tutors i England se
College. — T. betecknar i U. S. A. en
professors biträde (privatdocent). Fr. Sg.
Tutrakan [to’-], se T u r t u c a i a.
Tutta la forza [to’ta la få’rtsa], it., mus.,
med all kraft.
Tutte corde [to’- kå’r-], it., mus., alla
strängar; vid piano: utan pianopedal.
Tutti [to’-], it., mus., alla stämmor, hela
orkestern (i motsats till solo).
Tutti frutti [to’- fro’-], it., »alla slags
frukter», fruktkonserv av plommon, päron och
äpplen; även glasspudding med olika frukter i.
Tutti quanti [to’ti ko>a’nti], it., alla.
Tutto [to’tå] (fem. tutta, plur. tutti,
tutte), it., mus., all, hel, alla.
Tutuklaöarna, ögrupp, den viktigaste av den
U. S. A. tillhöriga delen av Samoaöarna (jfr
d. o.); 7,809 inv. (1930). Kol- och flottstation
på huvudön Tutuila.
Tu’us, lat., »din» (i brevunderskrifter).
Tuvdun, bot., se Ängsull.
Tuve, socken i Göteborgs och Bohus län,
den enda återstående i ö. Hisings härad,
närmast n. om Göteborg; 17,48 kvkm, 872 inv.
(1933). Består av odlade lerslätter, varöver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
