Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Klimat - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
903
Tyskland (Växtvärld—Befolkning)
904
Alperna och i Schwarzwald, där nederbörden
på sina håll överstiger 2,000 mm om året;
obetydligt mindre är nederbörden i Harz med
årsmängder upp till 1,700 mm. Områden med
mindre årsnederbörd än 500 mm finnas bl. a.
kring nedre Oder, kring Magdeburg och nedre
Saale samt s. v. om Mainz. Oberoende av
höjdförhållanden visar västra T. genomgående
en något högre nederbörd än det östra. Snö
faller överallt i T., men snötäcke av längre
varaktighet förekommer eg. endast i landets
ö. delar samt i bergstrakterna. E. P.
Växtvärld. T. har fordom till allra största
delen täckts av skog, och ännu är omkr.
av landet skogsmark. Den lövskog, som förr
intog den nordtyska slättens bördiga
lermar-ker, har nästan helt ersatts av åker, och de
kvarvarande av dessa skogar bestå av ek,
bok, avenbok, björk m. fl. el. av enbart bok.
I Ostpreussen saknas boken. De flesta
nordtyska skogarna äro barrskogar, som mest växa
på torr, sandig mark och delvis planterats i
st. f. lövskog. Stora, urspr. skogklädda
arealer i n. ö. ha tidigare övergått till hed, men
denna är nu mestadels åter uppodlad eller
planterad med skog. Södra och mellersta T.
har mycken lövskog. Eken dominerar på
flodslätterna. I Rhendalen finnes även
kastanjen. På sluttningarna tillkomma boken
och ädelgranen. Det finnes även rätt mycket
tallskog. Närmast trädgränsen dominerar
granen, men även boken och ädelgranen gå
högt upp. På bayerska höglandet täcka
mossar stor areal. Endast Schwarzwald,
Sude-terna och Böhmerwald nå ovan den
klimatiska skogsgränsen, aom ligger omkring 1.300
m ö. h. K. A.
Djurvärld. Alldeles utrotade äro bl. a.
lodjur, björn och vildoxar. Vargen är nu
blott tillfällig invandrare. Kraftig jaktvård
och senare även naturskydd ha dock bevarat
faunan ganska bra. Helt fridlysta äro älg (i
Ostpreussen), flodiller, vildkatt och bäver (vid
Elbe). Jakten på kronhjort, rådjur, dovhjort
(införd), mård och jaktbara fåglar är strängt
reglerad. Vildsvin, som flerstädes
förekomma, åtnjuta ej lagskydd. Fälthare och
vildkanin äro talrika, av smärre gnagare finnas
flera arter sorkar samt den för jordbruket
ännu skadligare hamstern. Två arter sälar
förekomma vid T:s kuster. Nästan alla
fåglar, även flertalet rovfåglar samt ugglor och
korp, åtnjuta skydd. Vissa större fåglar, ss.
stortrapp, svart stork, tjäder och orre,
förekomma mera lokalt. Småfågelsfaunan är rik,
av vissa arter finnas olika raser av resp,
östligt el. västligt ursprung, t. ex. näktergal,
trädkrypare, nötväcka och mesar.
Alpområdet i södra T. har vissa säregna djur, ss.
gems, murmeldjur, alpkråka, stensparv och
murlöpare. Under flyttningen besökes T. av
stora mängder fåglar såväl från ö. som från
n. En del övervintra särskilt i västra T.
Kräldjuren äro få, omkr. ett dussin arter,
bland dem eskulaporm och ö. om Elbe
kärrsköldpadda, Emys orbicularis (fridlyst).
Amfi-hiearterna äro 18; bland dem märkas
acku-schörsgroda, Alytes, och två arter
landsala-mandrar. Sötvattensfiskarna äro något
talrikare än i Sverige med bl. a. åtskilliga
släkten av karpfamiljen, t. ex. Barbus och
Chond-rostoma, samt talrika sikraser. Lönnb.
Befolkning. T. hade vid folkräkningen 16
juni 1933 66,309,125 inv. (139 per kvkm) enl.
följ, fördelning:
Stater Areal i kvkm Folkmängd
Preussen .................. 292,764 39,958,073
Bayern ..................... 75,996 7,703,997
Sachsen .................... 14,986 5,196,381
Württemberg ................ 19,508 3,713,150
Baden ...................... 15,071 2,429,977
Thüringen .................. 11,761 1,676,759
Hessen ...................... 7,692 1,426,830
Hamburg ....................... 415 1,184,548
Mecklenburg-Schwerinli . 13,127 708,077
Mecklenburg-Strelitz.../ 2,929 112,809
Oldenburg ................... 6,424 581,296
Braunschweig ................ 3,672 518,7°6
Anhalt ...................... 2,314 365,824
Bremen ........................ 258 366,425
Lippe ....................... 1,215 179,305
Lybeck ........................ 298 136,469
Schaumburg-Lippe ...... 340 50,469
Tyskland .................. 468,770 66,309,125
1 Sammanslagna 13 okt. 1933.
T:s befolkningstäthet överträffas endast av
Belgiens, Nederländernas och Storbritanniens.
Mycket tätt befolkade (mer än 200 inv. per
kvkm) äro storstädernas omgivningar samt
Rhen-westfaliska industridistriktet, Mains
och Neckars mynningsområden, sachsiska och
oberschlesiska industriområdena m. fl.
Fristaten Sachsen är Europas tätast befolkade land
med 347 inv. per kvkm (mot 266 i Belgien).
Den minsta befolkningstätheten uppvisa
alptrakterna, Lüneburgheden, delar av Baltiska
höjdryggen, Mecklenburg, Pommern och
Ostpreussen o. a. mindre industrialiserade
områden. Stadsbefolkningens andel av
totalbefolkningen har stigit från 36,i % 1871 till
62.5 % 1919. Storstädernas antal har 1871—
1925 mer än femdubblats.
Födelseöverskottet var före världskriget
mycket stort, efter 1860 över 1 % om året,
högst 1902 med 902,243, utgörande 1,56 %
av befolkningen. Under världskriget var
födda
Antalet
döda
[-Födelseöverskott,-]
{+Födelse-
överskott,+}
resp,
-underskott
1914 ........... 1,818,596 1,291,310 J-527.286
1915 ........... 1,382,546 1,450,420 — 67,874
1916 ........... 1,029,484 1,298,054 —268,570
1917>Ej Elsass-/ 912,109 1,345,424 —433,315
1918/Lothringen\ 926,813 1,606,475 —679,662
Huvuddelen av befolkningen i T. utgöres
av tyskar. Enär de vid världskrigets slut
avträdda områdena till stor del beboddes
av icke tysktalande, är T. numera i
språkligt avseende en av Europas enhetligaste
stater — omkr. 98 % äro tysktalande. Av
den icke tyska delen av statsmedborgarna
uppgåvos 1925 såsom talande (som enda
språk) polska 214,115 pers., masuriska 49,926,
sorbiska 62,462, tjeckiska 10,795, danska
5,222 och litauiska 2,751 pers. Judarnas antal
uppgick enl. religionsstatistiken s. å. till
564,379 pers. Av i T. 1925 bosatta 921.000
utländska medborgare voro 259.804
polacker, 222,521 tjeckoslovaker, 128,859
österrikare, 82,278 holländare, 47,173 ryssar och
42,432 schweizare. Emigrationen var ganska
stark omkring revolutionsåren vid 1840-talets
slut och 1850-talets början, därefter vidtog
en stark utvandringsström omkring krigsåren
1866 och 1870—71 samt på 1880-talet. Från
1892 var emigrationen utan betydelse, då
genom industriens hastiga utveckling arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
