Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Befolkning - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
905
Tyskland (Näringar)
906
kunde ges åt hela den växande befolkningen.
Antalet till U. S. A. utvandrade tyskar, som
ej återvänt hem åren 1820—1920, har
uppskattats till omkr. 5 mill. pers. 1 staten New
York bo omxr. 1,300,000, i Illinois omkr.
1,000,000, i Pennsylvania, Ohio och Wisconsin
omkr. 700,000 i vardera staten. Vid 1920 års
folkräkning funnos 294,636 tyskar i Kanada.
I Brasilien leva omkr. 400,000 tyska kolonister,
huvudsaki. i staterna Rio Grande do Sul och
Santa Catharina, i Argentina omkr. 100,000,
i Australien och Oceanien samma antal.
Emigrationen, som 1927 uppgick till 61,379
pers., därav 47,151 till U. S. A., hade 1931
sjunkit till 13.644 pers., därav 8,796 till
U. S. A. Enl. tysk beräkning bo i de tyska
irredentaområdena i v., n. och ö. tills, omkr.
4 mill. tyskspråkiga inv. Härtill komma de
till omkr. 6,5 mill. uppskattade tyskarna i
Österrike, 3,5 mill. i Tjeckoslovakien, 2,750,000
i Schweiz samt omkr. 200,000 i Norditalien
(Sydtyrolen). Många tyskar ha dock
invandrat till T. från Elsass-Lothringen och de nu
polska delarna under senaste årtiondet, ö.; M.
Näringar. Av befolkningen 1925 livnärde
sig 30,5 % av jordbruk och fiske, 41.4 % av
industri och bergsbruk, 16,5 % av handel och
samfärdsel samt 11,6 % av offentlig tjänst
och fria yrken. Motsv. tal voro 1882 42,5,
35.5 och 10 %. Av landets areal voro 1931
43,7 % odlad jord, 17,5 % ängar och
betesmarker och 27,2 % skog. T. är i sin helhet
icke en så utpräglad industristat som
Storbritannien el. Belgien, men
industriprodukterna överväga i exporten, och jordbrukets
produktion förslår ej till T:s självförsörjning.
Jordbruk och boskapsskötsel.
Jordbruket är särskilt i Nordtyskland och
Bayern mest ägnat åt odling av råg (4,4 mill.
har 1931; 6,7 mill. ton), T:s förnämsta
brödsäd. Den största odlingsarealen intaeres
därnäst av havre (3,4 mill. har; 6.2 mill. ton),
potatis (2,8 mill. har; 43,9 mill. ton), vete (2,2
mill. har; 4,2 mill. ton) och korn (1,6 mill. har;
3,1 mill. ton). Vete odlas på bättre jordar och
mest i sydvästra T., där det mognar ända till
800 m ö. h. Potatisodlingen, som är större än
något annat lands, är i synnerhet lokaliserad
till Nordtyska låglandets sandjordar (t. ex.
kring Berlin), den framstående
sockerbetsodlingen (0.4 mill. har; 11 mill. ton) till mell.
Elbe- och Saaleområdets lössjordar.
Fruktodlingen är högt uppdriven, särskilt kring övre
Rhen och i Neckarområdet, men täcker ej
behovet. Vinodlingen är trots den ringa arealen
(71,180 har) av stor vikt för T:s varmare
trakter, mell. och övre Rhendalen med bidalar,
Mo-sel, Nahe, Saar, Ruwer, Main och Neckar, men
bedrives även i mindre omfattning vid Saale,
mell. Elbe och Oder (vid Grünberg). I
vin-odlingsområdena i s. skördas även majs,
persika, aprikos, mandel och äkta kastanje.
Humleodlingen går utanför vinodlingsområdet
men har sin tyngdpunkt i Sydtyskland,
tobaksodlingen har utvidgats och sträcker sig
över nästan hela T. — I Sydtyskland, särskilt
i s. v., äro småegendomar i allm. vanligast, i
n. v. Tyskland de medelstora egendomarna och
i ö. storgodsen. Skördeavkastningen står i
Baden, Württemberg och Bayern trots
gynnsammare klimat och jordmån lån^t efter
Sachsens, Schleswig-Holsteins, Mecklenburgs
och Pommerns. De sydtyska gårdarna äro i
många fall ännu underkastade bytvånget med
ägoblandning.
Nötkreatursbeståndet sjönk från 21 mill.
djur 1913 till 16,5 mill. 1920 men har åter
ökats (19,1 mill. 1932). Boskapsskötseln är
särskilt högt uppdriven i Preussen,
Württemberg, Bayern och Baden. Antalet svin
översteg 1927 förkrigsbeståndet (22,8 mill. 1932).
Antalet får (3,4 mill. 1932) och getter (2,5 mill.
1932) har efter världskriget med jordbrukets
intensifiering sjunkit betydligt liksom
antalet hästar (3,4 mill. 1932) genom
motorise-ringen. Bekanta hästavelscentra finnas i
Ost-och Westpreussen, Oldenburg, Hannover och
Schleswig-Holstein.
Skogsbruket står i T. mönstergillt
högt. Den produktiva skogsarealen uppgick
1927 till 12,7 mill. har, därav 9 mill. har
barrskog (mest tall). Skogstillgången täcker dock
ej industriens behov av råvaror, varför trä
måste införas. Omkr. 4 mill. har äro
stats-skogar, 5 mill. har i enskild ägo och 1,7 mill.
har allmänningsskogar. Särskilt nyplanteras
gran och på sämre jordar även tall. —
Fisket är mest betydande vid
Nordsjökusten (sill, rödspotta, torsk m. m.). Den
viktigaste fiskmarknaden är här Wesermünde.
Fisket bedrives som storsjöfiske ända från
Murmankusten till Marockos kust.
Fiskbehovet kan dock endast till en ringa del täckas
genom egen tillförsel, och i synnerhet införes
salt sill. Odling av karp och sutare bedrives
bl. a. i Schlesien och på Lüneburgheden,
forellfiske i Mellantyska berglandets floder,
laxfiske i Rhen och Elbe. Den totala
fiskfångsten hade 1930 ett värde av 77,4 mill. Rmk.
Bergsbruk och industri. Den tyska
industriens oerhörda utveckling är endast
jämförbar med den engelska industriens.
Stålproduktionen steg före världskriget till 17
mill. ton, passerade Storbritanniens och
närmade sig 2/ä av U. S. A:s. Textilindustriens
framgång var ej mindre snabb, och den
kemiska industrien ryckte fram till första
platsen i världskonkurrensen. Mer än 10 mill.
pers, av båda könen, med sina familjer
representerande 60 % av T:s befolkning, voro
1913 sysselsatta i textil-, maskin- och olika
slag av metallindustri. Vid tiden för världs
krigets utbrott stod T. som Europas
framgångsrikaste industristat. Genom fredssluten
förlorade det en stor del naturtillgångar och
dyrbara industriella anläggningar i
Elsass-Lothringen, Oberschlesien och i Saarområdet.
men trots dessa förluster har den tyska
industrien raskt återvunnit sin kapacitet. En
jämförelse mellan det normala förkrigsåret
1907 och 1925 visar, att
industriarbetarantalet ökats från 10,700,000 till 12,740 000,
varvid dock hänsyn bör tagas till
8-timmars-dacens införande m. m.
Bergsbruk, masugnar och olika slag av
metallhyttor sysselsatte 1925 omkr. 1,285.000
pers. I främsta rummet kommer
kolbrytningen. De viktigaste stenkolsområdena äro:
Aachen-, Ruhr- och Saarområdena,
Erzgebirge-bäckenet (vid Zwickau), Niederschlesiska el.
Waldenburgbäckenet samt Oberschlesiska
bäckenet. Före världskriget kommo i medeltal
60 % av kolnroduktionen från Ruhr, 23 %
från Oberschlesien och 9 % från Saarområdet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
