Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tyskland (Näringar)
907
Genom landavträdelserna har
kolproduktionen minskats med omkr. 28 %. 1913 kunde
T. exportera mer än 1/3 av sin
kolproduktion men måste nu även införa kol (mest
från Storbritannien). T:s rika brunkolslager
(nära 60 % av Europas), som ha sin största
utbredning i mell. Tyskland, i
Braunschweig-magdeburgska och thüringsk-sachsiska
områdena, ha fått ökad betydelse (jfr
Brunkol). 1931 brötos 133,8 mill. ton brunkol och
118,6 mill. ton stenkol, mot 87,2 mill. ton
brunkol och 190,1 mill. ton stenkol 1913 (omkr.
1/5 av världsproduktionen 1913). Kolexporten
uppgick 1931 till 23,1 mill. ton, därav 3,7
mill. ton som reparationskontingent,
huvudsaki. till Frankrike och dess kolonier.
Brun-kolsförädlingen har starkt ökats;
brikettfabrikationen (34 mill. ton 1930) har
fördubblats under de senaste femton åren,
Elsass-Lothringens minettmqlmer bidrogo
före världskriget med omkr. 3/4 till T:s
totala järnmalmsbrytning. De nuv.
järnmalmsförekomsterna finnas vid Ruhr, Sieg, Lahn, i
Harz, Sachsen. vid Amberg i Nordbayern och
i Schlesien, flerstädes i fördelaktig närhet till
kolfälten. Järnmalmsbrytningen är nu mindre
än Sveriges och tillgodoser blott omkr. 1/10 av
behovet. Utom från Sverige och Spanien
importeras järnmalm även från Frankrike.
Totalimport: 7 mill. ton 1931, därav 2,8 mill. från
Sverige. T:s tackjärnstillv. (21 % av
världsproduktionen 1913, närmast efter U. S. A:s
40 %) är nu mindre än Frankrikes men större
än Storbritanniens; i fråga om tillv. av stål
(götmetall) står T. något framför Frankrike
(5.7 mill. ton 1932). Zinkmalmsbrytningen,
förr den främsta i Europa, har gått tillbaka
genom förlusten av betydande fyndorter i
Oberschlesien. Kopparmalmsbrytningen
(Mans-feld och Rammelsberg vid Goslar) håller sig
något under förkrigsnivån; kopparmalm måste
jämte andra malmer införas, men i fråga om
framställning av koppar är T. ledande i
Europa (51 mill. kg 1932).
Stensalt (koksalt) finnes i oerhörda mängder
i Nordtyska låglandet (Stassfurt, Merseburg,
Halle); produktionen uppgår till omkr. 1/i0 av
världsproduktionen. Viktigare äro dock
kali-salterna (jfr Stassfurtsalter). T:s
monopolställning inom kaliproduktionen upphörde
genom förlusten av gruvorna i övre Elsass.
Bland andra värdefulla mineral märkas grafit
(till blyertspennor) vid Passau i Bayern,
olje-skiffer i Württemberg, asfaltsten vid
Vor-wohle i Braunschweig, porslinslera (kaolin) i
Sachsen, Schlesien och Rhenlandet samt
lito-grafisk skiffer vid Solnhofen i Bayern.
Bland industriens huvudgrupper intager tillv.
av järn-, stål- o. a. metallvaror en
viktig plats; tills, m. maskin- och varvsindustrien
sysselsatte den 1925 2,230,700 pers. Den tyngre
metallindustrien är särskilt koncentrerad till
Ruhrområdet (Essen, Bochum), Beuthen m. fl.
orter. Huvudcentra för järn- och stålvaror
äro vidare bl. a. Solingen, Remscheid, kretsen
Schmalkalden (knivar, verktyg, klensmide),
Hagen och orter i Erzgebirge, Köln-Mülheim,
Altona (stålkablar och -tråd m. m.), Aachen,
Iserlohn (nålar), Brandenburg, Chemnitz,
Dresden, Berlin (velocipeder), Spandau, Erfurt och
Amberg (automobiler, vapen m. m.).
Maskinfabriker finnas f. ö. i de flesta större städer.
908
Varvsindustrien (57,300 arb. 1925) har sina
främsta centra i Hamburg, Bremerhaven, Kiel,
Elbing och Stettin. Den framstående
elektro-tekniska industrien samt tillv. av finare
mekaniska och optiska instrument sysselsatte
1925 592,520 arb. och är representerad i Berlin
och Nürnberg med omgivning (elektrotekniska
apparater), Jena, Nürnberg, Göttingen,
Wetz-lar, Stuttgart, Berlin m. fl. (vetenskapliga och
kirurgiska instrument), Glashütte s. om
Dresden och Schwarzwald (ur).
Jord- och stenindustrien
sysselsatte 1925 701.662 pers. Porslinsindustrien är
världsberömd och sysselsatte jämte finare
ke-ramisk industri 117,100 pers.
Porslinsfabrikerna ligga huvudsaki. i n. och n. ö. Bayern
(Oberfranken), i mell. och s. Thüringen samt
i Sachsen (Meissenporslin). Glasindustrien
(101,430 pers.) har sitt huvudsäte i Thüringen
och s. Böhmerwald, i Riesengebirge, Baden
och Niederlausitz, optiskt glas tillverkas bl. a.
i Jena och Ratbenow, spegelglas i Fürth.
Tegelbruk ligga spridda i hela Nordtyska
låglandet. Inom stenindustrien märkes brytning
av sandsten i Sachsiska Schweiz och
Ober-bayern, granit i Riesen- och Fichtelgebirge,
takskiffer i Thüringen och marmor i Alperna.
Diamant- och agatsliperier finnas bl. a. i
Hanau och Oberstein, bärnstensindustri
be-drives i Ostpreussen (Palmnicken).
Den kemiska industrien (316,832
pers.) gynnas av tillgång på inhemska
råvaror, ss. kalisalt och stenkolstjära, och är av
utomordentlig vikt. Inom denna
industrigrupp märkas tjärfärgsindustrien vid
Ba-dische Anilin- und Sodafabrik (se d. o.),
ke-misk-farmaceutisk industri och parfymerier i
Berlin, Frankfurt a. M„ Köln m. fl., såp- och
tvålfabriker i Berlin, Barmen, Stettin m. fl.,
gummiindustri i Harburg, Hannover etc.
Världens största företag i sitt slag för tillv.
av kvävegödsel äro fabrikerna i Oppau och
Merseburg (Leunaverken, se d. o.). Den på
stassfurtsalterna (se d. o.) baserade industrien
är även en av T:s viktigaste.
Textilindustrien (1,210,401 pers.) är
högt utvecklad. De förnämsta
textilindustridistrikten ligga i Sachsen och ö.
Thüringen (ull- och bomullsväverier), Schlesien
och Bielefelddistriktet (linnevaror),
Krefeld-distriktet (silke- och sidenvaror) samt
Wup-perdistriktet med Barmen (snörmakerier,
band m. m.). 1928 funnos 10,8 mill.
bomulls-spindlar. Bomullsimporten kommer huvudsaki.
från U. S. A. Här kan också nämnas
beklädnadsindustrien (1,441,181 pers., därav
skofabriker 381,212 pers.) med centra i Berlin,
Stettin, Pirmasens o. a. orter.
Inom livsmedels- och njutning
s-medelsindustrierna (1,319,284 pers.)
sysselsatte bagerierna 370,000 pers.,
slakteriföretagen 258,800, tobaksindustrien 213.447,
maltfabriker och bryggerier 73,234,
chokladfabriker 71,513, vin- och spritfabriker 49,514
och sockerfabriker 29,763 pers. I fråga om
ölproduktion intar T. en ledande ställning (48,6
mill. hl 1931), med stora bryggerier i München,
Nürnberg, Augsburg (o. a. orter i Bayern),
Dortmund, Braunschweig, Berlin, Leipzig m. fl.
Vinproduktionen är störst i Bayern, därnäst i
Preussen, Hessen, Baden och Württemberg,
potatisspritfabrikationen har sitt huvudsäte i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
