Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Törneros, Adolf - Törnesfalla - Törnevalla - Törnflycht, släkt - Törngren, ätt - Törngren, Anders - Törngren, Lars Mauritz - Törnquist, Sven Leonhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
985
Törnesfalla—Törnquist
986
betydelse som författare av
»Bref och
dagboksanteckningar» (2 bd, 1840—42, med biogr.
av Atterbom; 3:euppl., »Brev»,
2 bd, 1925, med monogr. av J.
Landquist). Hans brev äro
väsentligen reseskildringar,
intima och åskådliga, framför
allt från hembygden,
Södermanland; subtilt analyserade
han landskapsstämningar och
återgav sin egen rikt
fasetterade känslovärld i suggestiv
tolkning. Han var det inre
livets djupsinnige prosaskald,
en sympatiserande och
klarögd iakttagare, fantasifull och
kvick. Nära vän med
romantikerna i Uppsala, Atterbom,
Gei jer och deras krets, delade
han deras religiöst romantiska
åskådning. 1932 utgavs T:s
»Sommar-odyssé» av N.
Afze-lius. R-n B.
Törnesfalla, se Tö r nsf al 1.
Törnevalla, socken i
Öster
götlands län, Åkerbo härad, på östgötaslätten,
n. ö. om Linköping; 29,58 kvkm, 903 inv.
(1933). 1,822 har åker, 895 har skogsmark.
Egendom: Linghem. Vid Stratomta (se d. o.)
tuberkulossanatorium. Ingår i T., ö.
Skru-keby, Lillkyrka och Gistads pastorat i
Linköpings stift, Domprosteriet.
Törnflycht, svensk släkt. Den rike, 1698
adlade handelsborgmästaren och
storköpmannen i Stockholm kommerserådet Olof
Hansson T. (1640—1713; se släktart.
Törne, von) hade fyra döttrar, som
äktade resp. Carl Piper, A. B. Horn, J.
Lillien-stedt och J. A. Meijerfeldt (d. 1749), se dessa
ord. Av O. H. T-s söner blev landshövdingen
och riksrådet Olof T. (1680—1737) greve
1731; hans son riksrådet greve Carl
Fredrik T. (1711—67) slöt denna gren. Greve
O. T:s bror Michael T. (1683—1738) blev
överste för Livgardet 1717, generalmajor 1719,
landshövding i Nyköpings län 1727, greve
(slöt sin gren) 1731 samt överståthållare i
Stockholm 1732; jfr biogr. av N. von Dardel
i Personhist. Tidskr. 1903. (B. H-d.)
Törngren, finländsk adlig ätt. Arkiatern
Johan Agapetus T. (1772—1859) var
1816—33 prof, i kirurgi och
barnförlossningskonst vid Åbo akad. (sedan Helsingfors univ.)
och generaldir. för medicinalstyrelsen 1829—
33; adlad 1826. Hans son brukspatron
Adolf T. (1824—95) var föregångsman på
det industriella området (grundläggare bl. a.
av linnespinneriet och takfiltsfabriken i
Tammerfors). Dennes son med. och kir. dr J
o-han Adolf T. (f. 1860) deltog ivrigt i det
politiska motståndsarbetet mot Ryssland
(särskilt utlandspropagandan) och var 1906—09
tjänsteman vid statssekretariatet i
Petersburg. Han har bl. a. utgivit »Från våra
dagars Ryssland» (1911), »Med ryska
samhälls-byggare och statsmän» (1929/ och »På
utländsk botten» (1930). H. E P.
Törngren, Anders, se Mörk, J. H.
Törngren, Lars Mauritz, kapten,
gymnastisk pedagog och författare (1839—-1912).
T. blev sekundlöjtnant vid flottan 1859 och
Freskomålning av A. Törneman i Blå rummet i Stockholms stadshus.
lämnade sjövapnet 1882 som kapten. Han
genomgick 1862—64 Gymnastiska
centralinstitutet, där han 1864 blev biträdande och
1874 ord. lärare, 1882—1909 var överlärare
och 1887—1907
föreståndare (med
professors titel). T. var 1881
—1908 inspektör av [-gymnastikundervisningen-]
{+gymnastikundervis-
ningen+} vid rikets
läroanstalter. Genom T.
fördes den Lingska
gymnastiken, i den
iform Hj. Ling givit
den, ut i praktisk
till-lämpning inom hären,
flottan och skolan.
Hans
»Gymnastik-reglemente för kongl.
flot
tan» (1878) blev för lång tid normerande för
gymnastiken ej blott inom krigsmakten utan
även i skolorna. Av T:s övriga arbeten märkas
»Fria lekar» (1879; 2:a, tillökade uppl. 1880),
»Gymnastik och andra kroppsöfningar» (1888),
»Lärobok i gymnastik för folkskollärare- och
folkskollärarinneseminarier» (1905; 4:e uppl.
1916; övers, till ty. och po.). I Tidskrift i
Gymnastik var T. flitig medarb. sedan dess
begynnelse 1874 och tillhörde från 1884 dess
redaktion. — Jfr G. Moberg, »Svenska
gymnastikens märkesmän» (1920). Å. S-n.
Törnquist, Sven Leonhard,
paleonto-log (1840—1920). Fil. dr och docent i Lund
1865, var T. lektor först i Gävle från 1867
och därpå i Lund 1882—1905, sedan 1883
jämväl docent i geologi vid univ. där. Fick 1902
professors n. h. o. v. T. skrev ett stort antal
verk om de svenska kambrosiluriska
avlagringarna; särskilt märkas »öfversigt öfver
bergbygnaden inom Siljansområdet i
Da-larne» (i Sveriges Geol. Undersökning, ser.
C, n:r 57, 1883), »Undersökningar öfver
Sil-jansområdets trilobitfauna» (ibid., n:r 66,
1884) och »Undersökningar öfver
Siljansom-rådets graptoliter» (i Lunds Univ:s Årsskr.
1889—92). E. E. (N. Zn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
