Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uddeholmsverken - Uddén, Olof Wilhelm - Uddevalla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
993
Uddén—Uddevalla
994
bergs, Tabergs och Långbans järngruvor, vilka
tillhöra Filipstads bergslags gemensamma
gruvförvaltning, och ha dessutom stora
andelar i Tuolluvaara malmfält i Norrbotten.
Vid Hagfors finnas 2 blästermasugnar, 5
elektriska masugnar, 4 martinugnar,
besse-merverk, grov-, medium-, bandståls- och
finvalsverk, verktygsstålverk, gjuteri, mek.
verkslad och skruvfabrik, vid Munkfors 2
martinugnar, varm- och kallvalsverk,
fjäderfabrik, tråddrageri m. m., vid Storfors
rörvalsverk, kalldrageri, ångpannetubverkstad,
gjuteri, smedja m. m, samt vid Nykroppa
sintringsverk, 2 blästermasugnar, 3
martinugnar, valsverk, ånghammarsmedja m. m.
Järnverkens produktion utgjorde 1930
36,471 ton tackjärn, 2,222 ton ferromangan,
57.431 ton göt samt 36.062 ton smitt och
valsat järn och stål, avsett för direkt försäljning.
Till U. höra vidare Brattfors bruk med
snickerifabrik, Stjärnfors bruk med kolugnar
för tillverkning av träko] jämte
biprodukter samt Skoghallsverken vid Klarälven i
Hammarö socken, s. v. om Karlstad.
Skoghallsverken omfatta sågverk med hyvleri,
cellulosafabriker, pappersbruk, sulfitspritfabrik
samt elektrokemiska anläggningar; årstillv.
uppgår i medeltal till 24,000 stds trävaror,
72,000 ton sulfit- och sulfatcellulosa, 20.000
ton kraftpapper samt 1,5 mill. 1 sulfitsprit,
varjämte växlande mängder terpentin, harts,
klor, klorkalk, kaustik soda m. fl. kemiska
produkter tillverkas. U. har egna elektriska
vattenkraftstationer i Munkfors, Hagfors,
Forshult, Malta, Knon, Nain, Krakerud och
Stjärnfors el. Stjärn (samtliga i Värmlands
län). Jämväl idkas i stor omfattning
jordbruk, skogshantering, kvarn- och rederirörelse.
Bolagets aktiekap. är (1933) 56 mill. kr.
Tillhopa sysselsatte U. s. å. omkr. 4,730
industriarbetare. Tillverkningarnas sammanlagda
års-värde uppskattas till omkr. 40 mill. kr.
Initiativet till U:s anläggning togs på
1600-talet av landshövdingen Harald Posse.
Egendomarna övergingo från honom till
patron J. G:son Karlström och från dennes son
1720 till bruksägaren B. G. Geijer (se d. o.).
Från denna tidpunkt utvidgades
verksamheten alltmer. 1870 ombildades det Geijerska
släktbolaget till ett a.-b. med namnet
Uddeholms a.-b. Av de nuvarande järnverken
förvärvades Munkfors 1829, Hagfors anlades på
1870-talet. och Storfors samt Nykroppa
inköptes 1918. — Litt.: J. A. Almquist, »U.»
(1899). G. H-r;E. S. B.
Uddén, Olof Wilhelm, tonsättare (1799
—1868), anställd vid tullverket 1821—46. U.,
som grundade ett besökt musikinstitut i
Stockholm, är mest känd genom
manskvartetterna »Hösten är kommen» och »över
fjällarna grå». Han utgav flera häften solosånger
och manskvartetter, en pianoskola m. m. I
Mus. akad:s bibi, förvaras i manuskript större
körverk och en opera (»Narcissus»), U:s
kompositioner utmärka sig för milt behag, ädel
melodik och solid sats. T. N.
Uddevalla, stad i Bohuslän, vid Bäveåns
mynning i Byfjordens innersta vik; 2.680 har,
därav 2,671 har land (305 har
stadsplane-lagda), 15,434 inv. (1933). Omfattar i s. v. även
Gustavsbergs (se d. o.) bad- och brunnsort
Bild 7.
Uddevallas vapen.
T fält av silver en ek
mellan två granar, alla
uppryckta och gröna.
samt en betydande landsbygd. Stadens
kärna. regelbundet planerad efter 1806 års brand,
ligger kring Bäveån och flankeras i n. av
Kål-gå rdsberget (utsiktsberg) och i s. av
Häljute-berget, utmed vilka
friare planerade nyare
stadsdelar utvecklats
(se kartan). Västerut
reser sig Skansberget
med
befästningsläm-ningar och utsikt över
U.; det omges numera
av industritomter och
bangårdar (se kartan),
huvudsaki. på utfylld
mark. Centrum är
Kungstorget, prytt av
en ryttarstaty av Karl
X Gustav med Erik
Dahlbergh vid sin sida
(utförd av T.
Lundberg; rest 1915).
Där-invid ligger rådhuset.
Huvudgator äro de
varandra skärande Kungs- och
Drottninggatorna. Från Kungstorget sträcker sig
Hasselhac-kens plantering (med en 1908 rest minnessten
över Roskildefreden) till Strömbergets
vattenfall och elektricitetsverket. Invid parken
ligger stadens vackra kyrka (uppf. 1711 efter
ritningar av G. Sillén) och på Agnebergets topp
det vida synliga klocktornet (uppf. 1751.
eldhärjat 1806, iståndsatt 1833). Strax n.
därom märkes parken Margretegärde, omgiven
av bl. a. flera skolor, och vid
Kålgårds-bergets fot posthuset (arkitekt E. Torulf).
Mellan broarna äro åns stränder vackert
trädplanterade. Hamn bildas av åmynningen
(kajlängd omkr. 2.000 m, kajdjup 2—6 m i
åmynningen och 8 m på utsidan av den
numera landfasta ön Badö). U. är säte för följ,
rederier: Ångbåts-a.-b. Bohuslänska kusten,
a.-b. J. N. Sanne och Trål-a.-b. Fiskmåsen.
Stadens handelsflotta består av 18 fartyg om
4.262 nettoton. 1931 ankommo och avgingo
i U:s hamn tills. 4,191 fartyg om 328.605
nettoton, därav 165 om 106.243 ton i utrikes
fart. Staden har egen isbrytare. Industrien
räknade 1931 44 arbetsställen med tills. 1.806
arb. De förnämsta företagen äro a.-b.
Schwartz-mann & Nordström (konfektionsfabrik, gr.
1903, aktiekap. 1 mill. kr., 610 arb..
årstillv.-värde 5 mill. kr.), U. tändsticksfabrik (gr.
1873, sedan 1903 tillhörig Jönköpings och
Vulcans tändsticksfabriks-a.-b.), Kampenhofs
a.-b. (bomullsspinneri, väveri, blekeri m. m.,
gr. 1856. aktiekap. 900.000 kr., 260 arb..
års-tillv.-värde 2 mill. kr.) och U.
tunnfabriks-och trävaru-a.-b. (laggkärlsfabrik); vidare
finnas bryggeri, kalkbruk (förädling av
snäckskal), stensliperier, andelssvinslakteri m. m.
Därjämte ha Granit a.-b. C. A. Kullgrens änka
(jfr Kullgren) och Sannes söners a.-b. (se
Töcksfors) i U. sina huvudkontor. U. är
ändpunkt för järnvägarna U.—Vänersborg—•
Herrljunga och U.—Lelången samt passeras
av statsbanelinjen Göteborg—Strömstad. Goda
ångbåts- och omnibusförbindelser. U. har
tullkammare, sjömanshus, sparbank, avd.-kontor
av tre affärsbanker, kraftverk vid
Strömbergets fall i Bäveån (anlagt 1923), gas- och
XIX. 32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
