Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uddevalla - Uddevalla—Lelångens järnväg (U. L. B.) - Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnväg (U. W. H. J.) - Uddevallaån el. Bäveån - Uddgren, Hugo Edvard - Uddjaur - Uddljud - Uddman, Carl Jakob Johan - Uddrim - Udema - Udenodon - Uder el. Udiner - Udet, Ernst - Udine - Udine, Giovanni da - Udiner - Udjda - Udjidji - Udotea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
995
Uddevalla—Lelångens järnväg—Udotea
996
vattenledningsverk, läroverk, kommunal
flickskola, naturhist. museum (gr. 1861),
rundradiostation, länslasarett (vid Elseberg),
epidemisjukhus och tuberkuloshem. Sedan 1913 är U.
förläggningsort för Bohusläns regcte; kaserner
på Stenbacken i stadens ö. utkant. Om
barnhemmet i Gustavsberg se d. o. I staden
utges Bohuslänningen med 6 n:r i veckan samt
Bohus-Posten och Kuriren, båda med 3 n:r i
veckan. Tax.-värdet å fastighet utgjorde 1932
tills. 49.401,400 kr., därav fastighetsskattefri
7,286,000 kr., den tax. inkomsten 17,231,040
kr., stadens tillgångar vid årsskiftet 1931/32
7,315,763 kr. och skulder 4,689,572 kr. I
kyrkligt avseende utgör U. tills, m. Bäve och
Lane-Ryr ett pastorat i Göteborgs stift,
Älv-syssels kontrakt. G. R-ll.
Historia. Den äldsta kända handling, som
berör U. (Oddevald), är konung Hans’
stad-fästelsebrev på dess privilegier, daterat 1498.
Under de svensk-danska krigen blev staden,
som på Skansberget ägde en befästning
(slopades 1719, nu ruiner), ofta belägrad och
härjad (den brändes 1644 samt belägrades 20
juli—2 augusti 1679 av svenskarna, intogs
1659 och 1676 av norrmännen och hölls besatt
av dem 1676—79 och okt.—nov. 1788). Då U.
1658 kom under Sverige, förlorade det sina
stapelrättigheter (för Göteborgs skull) men
återfick dem 1674, varefter staden blev
betydande som exporthamn för järn och timmer
från Värmland. Det stora sillfisket (1747—
1808) ökade U:s blomstring, och vid
1800-talets början ägde staden bl. a. 35 fartyg, till
större delen i utrikes fart, samt omkr. 4,000
inv. (Vs av dåv. Göteborgs). Vid samma tid
började U:s tillbakagång, orsakad främst av
sillfiskets upphörande och Trollhätte kanals
öppnande samt en fullkomligt ödeläggande
eldsvåda 1806. De senaste årtiondena har
stadens utveckling åter varit i stigande. — Jfr
A. E. Thorburn, »U.» (i »Sveriges städer», bd
4,1919). Å. S-n.
Uddevalla—Lelångens järnväg (sign. U. L.
B.), spårvidd 0,891 m, 89,o km, öppnad för
trafik 1895, förbinder Uddevalla med Bäckefors
och Bengtsfors v. station. F. P.
Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga
järnväg (sign. U. W. H. J.), urspr. av 1,217 m
spårvidd, 1900 ombyggd till normalspårig
(1,435 m), 92,o km lång, förbinder Uddevalla
med öxnered, Vänersborg, Vara och
Herrljunga. U. öppnades mellan Herrljunga och
Vara 1866, mellan Vara och Uddevalla 1867.
F. P.
Uddevallaån el. B ä v e å n, se Bohuslän,
sp. 667.
Uddgren, Hugo Edvard, militär,
krigs-historiker (f. 1876 12/e). U., vilken såsom
aktiv officer tillhört Bohusläns reg:te och vid
avskedet befordrades till major i armén, har
som historiker behandlat den karolinska
tiden och Bohusläns reg:te. Bland hans
arbeten märkas monogr. över krigen i
Finland 1713 och 1714 (utg. 1906, resp. 1909) och
över A. L. Lewenhaupt (1919). Wdt.
Uddjaur, den mell. av de stora sjöarna i
Skellefte älvs sjökedja, i Västerbottens
läns-del av Lappland (se kartan vid d. o., mell.
bladet); 190 kvkm. 419 m ö. h., 15 m djup.
U., som h. o. h. ligger inom urbergsområdet,
är rik på steniga holmar och öar och kan
betraktas som översvämmad moränmark. —
Jfr K. Ahlenius, »Sjöforskningar i Lappland»
(i Ymer 1901).
Uddljud, språkv., ett ords begynnelseljud, i
motsats till i n 1 j u d och u t- (el. slut-) ljud.
Ett utljud har i vissa fall blivit u., t. ex. i
sv. ni (se d. o.). A. Lbd.
Uddman, Carl Jakob Johan,
operasångare (1821—78), 1846—77 anställd vid
Kungl. teatern i Stockholm, där han, ehuru
h. o. h. natursångare, med framgång övertog
maktpåliggande
baspartier. Hans naturell
och växande
korpulens hänvisade honom
alltmer till de komiska
gubbarnas fack, och i
detta ansågs han som
Sveriges dittills mest
typiske basbuffo.
Mästerstycken i sitt slag
voro hans Bartolo i
»Figaros bröllop» och
i »Barberaren i
Sevilla», Cornelius i
»Nürnbergerdockan»,
Falstaff i »Muntra fruarna», Jousseaume i
»Advokaten Pathelin», Calchas i »Sköna
Helena» m. fl. (H. G-t.)
Uddrim, metr., se Allitteration.
U’dema, se Skärgårdsfartyg.
Ude’nodon, paleont., se Anomodontia.
Uder el, U d i n e r, folkstam i s. Kaukasus,
i n. delen av republ. Aserbeidjan, en ringa
återstod, omkr. 2,100 pers., av ett fordom
talrikt folk på s. sidan av Kaukasuskedjan. De
betraktas som en s. ö. gren av lesgierna (se
d. o.) och äro muhammedaner. K. F. J.*
Udet [ö’dot], Ernst, tysk konst- och
sport-fljgare, f. d. löjtnant (f. 1896). U. deltog som
stridsflygare i världskriget, under vilket han
nedkämpade sammanlagt 60 fientliga
flygplan. Han har sedermera segrat i talrika
tyska och utländska konstflygningstävlingar
samt även gjort uppmärksammade
prestationer inom segelflygningen. Han är även känd
genom sin medverkan som flygare i en del
filmer (bl. a. »S. O. S. Isberg», 1932). Å. S-n.
Udine [o’dine], huvudstad i it. prov. U.
(7,122 kvkm, 718,245 inv. 1931), landskapet
Venezien, vid kanaler från floderna Torre och
Tagliamento, knutpunkt vid järnvägslinjen
Venezia—Tarvisio; 66.488 inv. U:s
förnämsta byggnadsverk är Palazzo del Comune i
gotisk stil, byggt 1448—56 och restaur. efter
en eldsvåda 1876. Det forna kastellet (1517)
är nu stadsmuseum. Den romansk-gotiska
domen påbörjades 1236. De gamla
stadsmurarna raserades i slutet av 1800-talet.
Bomulls- och metallindustri. Under 1200-talet
var U. huvudstad i hertigdömet Friuli och
kom 1420 till Venezia.
Udine [o’d-], Giovanni da, romersk
målare (1487—1514), lärjunge och medhjälpare
till Rafael. Utförde bl. a. stuckaturerna i
Vatikanens loggior. U. var mästare till de
bästa av de många fantastiska
groteskdekorationer, som utförts av Rafaels skola. H. C-l.
UdTner, folkstam, se Uder.
Udjda. se O u d j d a.
Ud ji’dji, se U j i j i.
Udotèa, bot., se Kalkalger, med bild 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
