Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ugglas, af, släkt - Ugglas, Carl Gustaf Samuel Ramsell af - Ugglas, Curt Gustaf af - Ugglas, Per Gustaf af - Ugglas, Samuel af - Uggleartade rovfåglar - Ugglepapegoja - Ugglesläktet - Ugglesvalor - Uggleved - Ugglevikskällan - Ugglor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1001
Ugglas, C. G. S. R. af—Ugglor
1002
son Uggla (1600-talets början). Hans
sonsons sonson Samuel Uggla adlades 1772 med
namnet a f U., blev 1796 frih. och 1799 greve
(värdigheten åtföljer äldste sonen); om honom
och hans son P. G. af U. se nedan. Den
sistnämndes son greve Carl Fredrik
Ludvig af U. (1814—80) var överste för
Liv-reg:tets dragonkår 1856—63 och
kabinetts-kammarherre 1850—63. Han gjorde sig
bemärkt som debattör på riddarhuset, ivrade
för representationsreformen och satt 1867—80
i Första kammaren samt därunder i olika
utskott. Om hans sonson C. G. S. R. af U. och
bror C. G. af U. se nedan. B. H-d.
Ugglas, Carl Gustaf Samuel
Ram-se 11 af, frih., konsthistoriker, författare (f.
18 8 4 27/7); jfr släktövers. Blev fil. dr vid
Uppsala univ. 1915, var docent där i
konsthistoria 1915—18, ledare av de arkeologiska
utgrävningarna av Gamla Lödöse 1916—20,
intendent vid Göteborgs museum 1923—26 och
är sedan 1926 antikvarie i Vitt.-akad. U., som
författat noveller och skådespel, har
dessutom skrivit studier i medeltidskonst bl. a.
i samlingsverket »Utställningen av äldre
konst i Strängnäs 1910» (1913; han var en av
denna utställnings anordnare), »Gotlands
medeltida träskulptur» (1915), »Lödöse. Historia
och arkeologi» (1931) samt »Kyrkligt
guld-och silversmide» (1933). G-g N.*
Ugglas, Curt Gustaf af, frih.,
ämbetsman, politiker (1820—95), son till P. G. af U.
Efter en kortare tids statstjänst ägnade han
sig åt förvaltningen av sina vidsträckta
lantegendomar och
började 1850 en långvarig
och betydelsefull
politisk bana. Han
bevistade samtliga
ståndsriksdagar 1850—65
och tillhörde därefter
till 1893 Första
kammaren. Politiskt var
U. närmast moderat
liberal, och i
tullfrågor uppträdde han
alltid som ivrig
frihandlare. 1856—58 var U.
konsultativt statsråd
samt därefter till 1867 landshövding i
Östergötlands län. Som landshövding
utförde U. ett ur många synpunkter
framgångsrikt arbete, bl. a. som ordf, i länets
hushållningssällskap 1859—68. 1867—70 var U.
finansminister i ministären De Geer, 1874—88
överståthållare. I riksdagens utskottsarbete
togs hans stora arbetskapacitet mycket i
anspråk. Han var 1867 och 1871—74 ordf, i
bevillningsutskottet samt blev 1873
riksgälds-fullmäktiges ordf. 1873 var U. led. av
kyrkomötet och utsågs 1879 till förste ordf, i
Stockholms högskolas styrelse. Hedersled, av
Lant-bruksakad. 1882. B. E-r.
Ugglas. Per Gustaf af, greve, politiker
(1784—1853), son till S. af U. Deltog som
löjtnant vid Livgardet till häst med
utmärkelse i kriget 1808—09, blev 1812
överstelöjtnant i armén samt 1815 överste i armén och
generaladjutant. På riddarhuset gjorde sig U.
känd som god talare i moderat konservativ
riktning och var bl. a. ordf, i 1820 års
statsrevision. Som statsråd 1828—31 gjorde sig U.
SPA
föga gällande. 1843 utnämndes han till en
av rikets herrar. B. E-r.
Ugglas, Samuel af, greve (1799),
ämbetsman (1750—1812); jfr släktart. U. inträdde
tidigt i ämbetsverken och blev 1772 sekr. i
lagkommissionen. Han var en av den
gustavianska tidens mest
insiktsfulla och
dugande ämbetsmän och stod
högt i gunst såväl hos
Gustav 111 som hos
Gustav IV Adolf. 1785
revisionssekr. och 1788
landshövding i
Stockholms län, blev U. 1797
t. f. och 1800 ord.
överståthållare; ehuru han
avgick s. å.,
förvaltade han vissa delar av
ämbetet till 1809. U.
var bl. a. dir. i Gene-
raldiskontkontoret 1787—1803. 1802 blev han
president i Kammarkollegium och ordf, i
Tull-arrendesocieteten samt 1808 en av rikets
herrar. Både som landshövding och
överståthållare vann U. stor och berättigad popularitet,
men under hans sista år avtog dock denna
betydligt, beroende dels på U :s egenskap av
gustavian, dels på Grevesmöhlens (se d. o.)
våldsamma angrepp. B. E-r.
Uggleartade rovfåglar, zool., se Ugglor.
Ugglepapegoja, zool., se P a p e g o j o r, sp.
620 och bild 11 på färgpl.
Ugglesläktet, zool., se Ugglor.
Ugglesvalor, Poda’rgidae, blåkråkartade
fåglar med långsträckt kropp, kort hals, brett,
platt huvud, täml. korta vingar och lång
stjärt. Näbben är platt, bred och i spetsen
hakböjd. Den täta fjäderdräkten är spräcklig
i grått, svart och brunt. U. förekomma i
skogar i Sydasien och Australien (ett släkte även
i Sydamerika) och leva av insekter. J ä 11
e-ugglesvalan, Podargus strigoides, på
Nya Guinea och i Nordaustralien, kan bli stor
som en kråka (än större arter finnas). T. P.
Uggleved, populär benämning på ved, som
är genomväxt av diskomyceten Chlorosplenium
aeruginosum och därigenom ärggrönt färgad
samt svagt fosforescerande. Th. Lfs.
Ugglevikskällan, källa på N. Djurgården,
Stockholm. Var en s. k. trefaldighetskälla (se
K ä 11 k u 11), som även efter reformationen
drog till sig folk, särskilt på
trefaldighets-afton. I början av 1800-talet gjordes ett
misslyckat försök att där upprätta en kurort. J. C.*
Ugglor, Stri’gidae, fam. inom ordn.
blåkråkartade fåglar, i den äldre systematiken
under namnet nattrovfåglar sammanförd med
ordn. dagrovfåglar till ordn. rovfåglar. U. ha
kort, kraftig, starkt böjd näbb, stort huvud,
klätt av yviga fjädrar, breda vingar och
mjuk, yvig fjäderdräkt, som tillåter en
fullkomligt ljudlös flykt, ögonen äro stora,
framåtriktade och omgivna av en krets av
strål formigt anordnade fjädrar, ögonkrets.
Denna är hos vissa u., de s. k. d a g
ugglor n a, upptill avbruten men hos
nattugglorna fullständig, öronöppningarna äro
stora och hos nattugglorna försedda med en
rörlig hudklaff. Klorna äro krökta och
mycket vassa. Alla u. äro glupska rovfåglar, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
