Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ugglor - Ugglum - Ugn - Ugriska språk - Uhde, Fritz von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1005
Ugglum—Uhde
1006
barrskogar i övre Norrland och Lappland,
rika sorkår dock även längre söderut. Bor i
träd. Längd 61—68 cm. Strykfågel.
Fjällugglan, Nyctea scandiaca (nyctea), är vit
men mer el. mindre fläckad med mörkbrunt,
vilket särskilt gäller honan. Den är en
daguggla, som finnes i fjällen och häckar på
marken. Längd 61—65 cm. Strykfågel. Om
uven el. berguven se d. o., och om
horn-och jordugglan se
Hornugglesläk-t e t. Av utländska u. må nämnas
Miner-vas uggla, Athene (Carine) noctua, som
blir 21—22 cm lång, är ovan brun- och
vitfläckig, under vit med täta bruna fläckar,
ögonfjäderkretsen är ofullständig. Den förekommer
i s. och mell. Europa men har en gång
skjutits i Skåne. Pr är i eu ggl an, Speotyto
hypogaea, är en daguggla från Nord- och
Sydamerikas stäpptrakter. Lever kolonivis, bebor
av däggdjur, ss. präriehundar och viscachor,
utgrävda hålor och gräver själv gångar i
jorden. Längden är 23 cm. T. P.
Ugglum, socken i Skaraborgs län,
Gudhems härad, n. v. om Falköping, vid foten av
Mösseberg; 12,45 kvkm, 338 inv. (1933).
Tillhör Falbygden (se d. o.). 588 har åker, 121
har skogsmark. Ingår i Gudhems, ö.
Tun-hems och U :s pastorat i Skara stift,
Falköpings kontrakt.
Ugn, ett mer el. mindre slutet rum, i vilket
värme utvecklas och nyttiggöres. Urtypen för
u. torde vara en grop i marken, för stekning
(bland nutida folk särskilt i Söderhavet) el.
smältning av malm. Många primitiva folk
uppföra dock för sistnämnda ändamål
rörfor-miga smältugnar av lera (Afrika). Ofta göres
på ett primitivt stadium ingen skillnad
mellan u. och eldstad (se d. o.). — Om u. för
uppvärmning av rum se Kakelugn och
Kamin. K. G. L.
Tekniska u. användas för många olika
ändamål, t. ex. enbart lindrig uppvärmning,
bränning, glödgning och smältning samt för
att genomföra kemiska processer, t. ex. vid
röstning och vissa smältningar. U. kunna
indelas i större och mindre grupper alltefter form
(schakt-, flarn- och rullugnar),
uppvärmnings-medel (koks-, olje-, gas- och elektriska u.),
rörlighet (fasta u., rullugnar och stjälpbara u.),
ändamål (rost- och smältugnar,
glödgnings-och brännugnar) o. s. v Schaktugnarna ha en
cylindrisk el. prismatisk form med en största
utsträckning i vertikal led. De uppvärmas
antingen medelst med godset blandat el.
växelvis därmed uppsatt fast bränsle, medelst fast
bränsle, olja el. gas, förbränt i en särskild
eldstad, el. medelst elektrisk ström.
Bränslegaserna tränga här igenom godspelaren. (Ex.:
masugn, kupolugn, kalkbränningsugn och
vissa rostugnar.) Flamugnen har sin största
utsträckning i horisontal led. Bränslet (fast,
flytande el. gasformigt) förbrännes i en
eldstad, belägen i u:s ena ända, och
bränslegaserna stryka över godset mellan detta och
u:s valv. (Ex.: martinugn, vällugn,
koppar-skärstens- och kopparraffineringsugn.)
Rull-ugnen består av en liggande cylinder, som
medelst drivskivor, vilka glida mot runt u.
löpande skenor, kan bringas att rotera kring
cylinderaxeln. Godset införes i u:s ena ända
och uttages i den andra. Bränslegaserna gå i
motsatt led. (Ex.: cementugnar, u. för
röst
ning av malm och för genomförande av vissa
kemiska processer.) — I vissa u. med över
varandra liggande bottnar föres godset från
botten till botten uppifrån och nedåt, och
bränslegaserna stryka över det på bottnarna
liggande godset nedifrån och uppåt. —
Bränslegaserna komma i u. i regel i direkt beröring med
godset. Om detta icke är lämpligt, brukas
s. k. muffel- el. degelugnar, där godset
inlägges i för bränslegaserna slutna rum
(muff-lar, kistor el. deglar), vilka omslutas av
bränslegaserna och upphettas av dessa. (Ex.:
de-stillationsugnar, vissa rostugnar, u. för
bränn-stålsberedning, aducering och
degelstålstill-verkning, vissa u. inom porslins- och
glasfabrikation samt eldbegängelseugnar.) — Om
elektrisk ugn se d. o. Se även art. om
de olika metallernas framställning. E. S. B.
Ügriska språk, se Finsk-ugriska språk.
Namnet härleder sig ytterst från ett Ugra,
Jugra, Jugria, vilket i gamla källor
betecknar n. Ural och dess invånare, vogulerna och
ostjakerna. K. B. W.
Uhde [öMe], Fritz von, tysk målare
(1848—1911). Började som kavalleriofficer,
tog avsked 1877. Efter konststudier i
München begav han sig 1879 till Paris, var där
elev av Munkäcsy och
målade bl. a.
»Sångerska» (1880; Nya
pina-koteket i München).
För U. medförde dessa
år ett radikalt
omslag från mörkmåleri
till modernt
luftstudium och ljus
färgskala. Efter en tids
studier i Holland
återvände U. till München
och väckte där
uppseende och diskussion
såväl genom sina
hol
ländska motiv som genom friluftsmålningen
»Trommelübung» (1883; Dresdengalleriet).
1884 framträdde han på ett helt nytt område
med den genom sitt innehåll överraskande
målningen »Låt barnen komma till mig»
(museet i Leipzig; lokalen är en holländsk
skolsal). U. var härmed inne i den motivkrets,
som skulle göra honom omstridd och ryktbar.
1885 följde »Kom, Herre Jesu, bliv vår gäst»
— Jesus inträder i en fattig hantverkares
stuga, då familjen läser bordsbönen (national-
»Kom, herre Jesu, bliv vår gäst.» Målning av Fr. von
Udhe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
