Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uhde, Fritz von - Uhland, Johann Ludwig - Uhlenhuth, Paul - Uhr, Anders Wilhelm - Uhr, Carl David af - U. I. A. A. - Uigurer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1007
Uhland—U igurer
1008
J. L. Uhland. Samtida målning.
galleriet i Berlin). 1886 utställdea
»Nattvarden», 1887 »Bergspredikan» (Budapests
museum) och »Den heliga natten» (tre varianter,
en av dem 1889 i Dresdengalleriet). Under
dessa år tillkommo flera realistiska
barnmålningar. Bland nya bibliska ämnen voro
»Vägen till Betlehem» (1890), »Knektarna spela
tärning om Jesu kläder» (1894; med groteska
typer), »Noli me tangere» (s. å.; Nya
pinako-teket i München), »De vise från österlandet»
(1895; Magdeburgs museum). Hans tidigare
alster inom denna ämneskrets äro nog de
bästa. »Jesus och Nikodemus» (1896) och senare
varianter av »Gravläggningen» äro typiska
för U-.s strävan till monumental verkan. I
»Ateljépaus» (1900) gav U. en ganska
avkylande inblick bakom kulisserna i sin
konstverkstad. Han tycks vid detta lag ha
tröttnat på sitt religiösa måleri. Vid sidan av
detta utförde han figurstudier samt ett och
annat porträtt — W. Liebermann (1892),
självporträtt (1898; Dresdengalleriet),
»Skådespelaren» (1893; Nasjonalgalleriet i Oslo). U.
var en av ledarna för secessionen i München.
Han blev prof, där och 1896 led. av konstakad.
i Berlin. — Monogr. av R. Graul (1893), O. J.
Bierbaum (s. å.), F. v. Ostini (1911) och U.
Rosenhagen (i »Klassiker der Kunst», 1908;
rikt illustrerad). G-g N.*
Uhland [ö’lant], Johann Ludwig, tysk
skald (1787—1862). Vart jur. dr 1810,
studerade medeltidslitteratur i Paris och utgav
1812 »Über das altfranzösische Epos». 1819—
26 och 1832—39 var U. led. av lantdagen
(frisinnad) och 1848 deputerad i
nationalparla-mentet i Frankfurt a. M. 1829—33 var han
prof, i Tübingen i tysk litt. och ägnade sig
från 1850 åt litterära forskningar. 1866—72
utgå vos i 8 bd U:s »Geschichte der altdeutschen
Poesie» samt »Geschichte der deutschen
Dich-tung im 15. und 16. Jahrhundert», »Sagenge-
schichte der germanischen und romanischen
Völker» m. m. Värdefull var samlingen »Alte
hoch- und niederdeutsche Volkslieder» (1844—
45; 3:e uppl., 4 bd, 1893). — U:s egentliga
poetiskt verksamma tid räckte blott till 1&16.
Han kallades »romantikens klassiker»; i visor
och sånger men framför allt i romanser och
ballader (»Taillefer», »Guter Kamerad», »Der
Wirthin Töchter», »Des Sängers Finch» m. fl.)
återgav han med klar, knapp, ren stilkonst
folkligt objektivt en mängd motiv ur saga,
hävd och hembygdsliv. Som politisk skald
var U. en av de tidigaste i Tyskland. Hans
»Gedichte» äro bäst utg. av E. Schmidt och
J. Hartmann i 2 bd 1898, hans »Tagbuch 1810
—20» 1898 och »Briefwechsel» 1911—16 i 4 bd.
Monogr. av H. Schneider (1920). R-n B.
Uhlenhuth [öTonhöt], Paul, tysk biolog och
läkare (f. 1870). Var 1911—18 prof, i hygien
och bakteriologi i Strassburg, sedan dir. för
institutet för experimentell terapi i Marburg
och från 1923 prof, i Freiburg. U., som utfört
teoretiskt och praktiskt värdefulla arbeten om
köttförgiftningar, tyfus, protozosjukdomar
o. s. v., torde ha blivit mest känd genom den
företrädesvis av honom och G. Nuttall (se
d. o.) utbildade metoden att skilja på
män-nisko- och djurblod (jfr Precipitiner);
U. skrev härom »Das biologische Verfahren
zur Erkennung und Unterscheidung von
Men-schen- und Tierblut» (1905). U. har även
infört arsenikbehandlingen av syfilis. J. R-m.
Uhr, Anders Wilhelm, lantbrukare,
politiker (1806—91). 1850—51 och 1859—65
tillhörde U. bondeståndet, 1867—78 Andra
kammaren. Utpräglat liberal, var han en
insiktsfull, orädd och alltid slagfärdig debattör.
För representationsreformen var han en av
bondeståndets ivrigaste förespråkare. 1869
inlämnade han en mycket uppmärksammad
motion om allmän rösträtt till Andra kammaren,
i vilken han anslöt sig till örebromötenas (se
d. o.) program. U. var 1863 och 1865—66 led.
av konstitutionsutskottet samt 1863—69
deputerad i riksbanken. 1868 deltog han i
bildandet av Nyliberala partiet (se d. o.), varför
Lantmannapartiet i hög grad stäckte U:s
politiska karriär genom att ej omvälja honom
till riksdagsutskotten. B. E-r
Uhr, Carl David af, järnmetallurg
(1770—1849), var 1811—38 av Brukssocieteten
vald dir. över tackjärnsblåsningen o h
stång-järnssmidet i riket samt utnämndes 1817 till
adjungerad led. av Bergskollegium. Författade
en mängd avh. rörande järnets metallurgi, de
flesta publicerade i Jernkontorets Annaler,
samt deltog livligt i sin tids näringspolitiska
debatter. Led. av Vet.-akad. (1821). G. H-r.
U. I. A. A., förk. för Union internationale
des associations d’alpinisme, se Al p
fören i n gar, suppl.
Uigürer, fornturkiskt folk i Centralasien,
tillhörande den grupp av turkiska och
mongoliska stammar, som redan i l:a årtusendet f.
Kr. befolkade ö. Centralasien och s. Sibirien.
En medelpunkt hade dessa stammar redan
tidigt kring det senare Karakorum
(Karabal-gassun), och efter 744 behärskade u.
Karako-rumriket. Ett annat centrum uppstod på
400-talet i Karachodja ö. om Turfan. där en yngre
gren av deras härskarhus omkr. 850
grundläde det egentliga uigurriket. Detta ägde be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
