Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ulpianus, Domitius - Ulricehamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1027
Ulricehamn
1028
Bild 1. Ulricehamn (Bogesund) under senare delen av 1600-talet. Kopparstick i »Suecia antiqua et bodierna».
Bild 2.
Ulricehamns vapen.
I med klöverblad av guld
bestrött blått fält ett med
sluten krona krönt U av
guld.
ten voro »Ad edictum» (framställde
pretorial-rätten, i 83 böcker) och »Ad Sabinum»
(civilrätten, i 51 böcker), utmärkta genom
om-dömesskärpa och god framställningskonst.
Hans skrifter ha i stor utsträckning ingått i
lustinianus’ Pandectæ (se Corpus juris
c i v i 1 i s). J- C.*
Ulricehamn, stad i Älvsborgs län, i
Sydsvenska höglandets högsta trakt i
Västergötland. på en naturskön västsluttning mot
Ätra-dalen och sjön Asunden (164 m ö. h.); 1,087
har, därav 905 har
land, 4,258 inv. (1933).
Höjer sig terrassartat
från sjön. Den med
sjöstranden parallella
Storgatan, som är en
del av landsvägen
genom U., kantas av
stadens äldsta
byggnader, Bogesunds-,
Ny-och Stenbocksgatorna
där ovanför av
nybe-byggda trädgårdstomter. Mitt på det
sluttande Stora torget
ligger rådhuset (från
slutet av 1700-talet) och
invid torget den
delvis medeltida kyrkan
med torn från 1758.
U. är känt för sitt
milda klimat och sin rena luft, varför flera
pensionat, sjukhem och ett stort sanatorium (se
sp. 1031) förlagts till de skogiga höjderna
inom och invid U. Staden är gammal vägknut
(se sp. 1028), passeras av en linje av
Halmstad—Nässjö järnvägar och är ändpunkt för
Borås—U:s järnväg, varjämte en järnväg U.—
Jönköping är under anläggning. Provisoriskt
upprätthålles omnibustrafik. Industrien har
under det senaste årtiondet kraftigt utvecklats.
1931 sysselsattes vid 33 arbetsställen tills. 498
arb. De förnämsta företagen äro a.-b. U:s
yllefabrik (aktiekap. 240,000 kr., 80 arb.),
a.-b. Claes Welander (trikåfabrik, aktiekap.
200.000 kr., 60 arb.) och a.-b. Äsundens
trikåfabrik (aktiekap. 125,000 kr., 70 arb.).
Därjämte finnas snickeri- och
konfektionsfabriker. I staden finnas sparbank och
avd.-kontor av tre affärsbanker, tingshus (för
Redvägs härads tingslag), samrealskola,
sjukstuga, sjukhem för obotligt sjuka etc. Ärl.
hållas två större marknader. U:s Tidning
utkommer med tre n:r i veckan. Tax.-värdet å
fastighet uppgick 1932 till 14.629.400 kr.,
därav 1,069,500 kr. å skattefri, den tax.
inkomsten s. å. till 4,631,500 kr., stadens tillgångar
31 dec. 1931 till 1,739.158 kr. och skulder till
1,142,542 kr. U. bildar tills, m. Timmele ett
pastorat i Skara stift, Redvägs kontr. G. R-ll.
Historia. U., som till 1741 hette
Bogesund (jfr d. o. och nedan), var stad på
1400-talet. En av huvudbetingelserna för dess
tillkomst var läget (där huvudvägen frän
Halland till Falbygden korsar landsvägen från
Småland till Kattegatt). Staden, som 1520
och 1566 brändes av danskarna, fick 1604 rätt
till utrikeshandel men hindrades sedermera i
sin utveckling av Borås. För att få hjälp
mot denna stad beslöts att som en artighet
mot drottning Ulrika Eleonora omdöpa
Bogesund till U., och 1743 erhöll staden också
tillåtelse att idka gårdfarihandel (med
undantag för s. k. manufakturvaror, vilken rätt U.
fick först 1803). I början av 1800-talet
uppblomstrade även spannmålshandeln. Bristen
på kommunikationer vållade i slutet av
1850-talet på nytt stagnation till förmån för
grannstäderna, men sedan U. 1874 fått sin första
järnväg, började det åter gå framåt. 1788
ULRICEHAMN
Skala. 1:15000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
