Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ullstein - Ullstorp - Ullswater - Ullsäcken - Ullträd - Ullucus - Ullånger - Ullört - Ullöss, Bomullslöss - Ulm (an der Donau) - Ulmaceae - Ulmanis, Karlis - Ulmerdogg - Ulmgren, Otto - Ulmin - Ulmus - Ulna - Ulothricales, Ulothrix - Ulpianus, Domitius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1025
Ullstein—Ulpianug
1026
Ullstein [oTJtaln], tyskt bokförlag (a.-b.
1921), gr. 1877 av Leopold U. (1826—99),
vilket utvecklats till ett av Tysklands största,
omfattande Vossische Zeitung, B. Z. am
Mittag, Die Grüne Post m. fl. tidningar och
tidskrifter, vitterhet, teknik, musik m. m. —
Se »50 Jahre U.» (1927).
Ullstorp, socken i Kristianstads län,
Ingel-stads härad, på den småkulliga slätten s. ö.
om Tomelilla, kring örups- el.
Ullstorps-ån; 12,15 kvkm, 616 inv. (1933). 930 har
åker, 80 har skogsmark. Ingår i ü:s och
Bol-lerups pastorat, Lunds stift, Ingelstads kontr.
Ullswater [a’lzcoåto], viscount, se Lowther.
Ullsäcken (eng. the woolsack), en med ull
stoppad, med rött kläde överdragen soffa
utan rygg- el. armstöd, som är den engelske
lordkanslerns ämbetsplats i överhuset. U.
omtalas först i början av 1500-talet. Enl.
tradition betraktas u. såsom ej varande inom
överhusets lokaler, varför lordkanslern, om
han önskar deltaga i en debatt, måste lämna
u. och tala från sin plats som pär. V. S-g.*
Ullträd, bot., dets. som kapokträd (se d. o.).
Ullücus, bot., se Basellaeeae.
Ullånger, socken i Västernorrlands län,
Ångermanlands s. domsagas tingslag, i de
sjörika, höglänta kusttrakterna innanför
Nordin grå och Ullångersfjärden; 166.20 kvkm,
1,815 inv. (1933). Är bebyggd i dalarna
närmast kusten. Når 427 m ö. h. 990 har åker,
10,454 har skogsmark. Någon träindustri.
Pastorat i Härnösands stift, Ådalens kontrakt.
Ullört, Filägo, släkte av fam.
korgblommiga. I Sverige finnas fyra arter, upprätta,
ull-håriga, en- el. tvååriga örter med vanl. små
korgar samt trådlika hon- och rörformiga
hanblommor (i samma korg), bl. a. F. montana,
på grusbackar upp till Västerbotten. G. M-e.
UIlöss, Bomullslös s, benämning på ett
par arter sköldlöss (se d. o.), tillhörande
släktet Pseudococcus, vilka till skillnad från
flertalet övriga sköldlöss endast omge sig med
ett ulligt, vitt lager av tunna, hopfiltade
vax-trådar. De äro mycket besvärliga skadedjur
på rums- och drivhusväxter. O. A-g.
Ulm [olm], U. an der Donau, stad i
Württemberg, på vänstra stranden av Donau,
som här upptar Iller och Blau, mittemot det
i Bayern liggande Neu-Ulm, förenat med U.
genom fyra broar; 59.357 inv. (1925). U:s
förnämsta sevärdhet är den protestantiska
Mönster (domen), påbörjad 1377, restaur.
1844—90, näst domen i Köln Tysklands
största gotiska kyrka, rymmande 28.000 pers.
Västfasadens mittorn, 161 m högt, påbörjades
på 1390-talet och fullbordades 1880—90.
Kor-stolen av J. Syrlin d. ä. är ett av Tysklands
vackraste träsniderier; målningar av M.
Schaff-ner m. m. Rådhus (1300—1500-talet) med
år 1900 restaurerade fasadfresker.
Stadsmuseum. I förorten Wiblingen
benediktinklos-ter, gr. 1093, med märklig kyrka (1700-talet).
I U. tillverkas omnibusar, vapen, maskiner
m. m. — Omnämnt 854, var U. 1155—1802
fri riksstad och hade sin glanstid under
1300-och 1400-talet som handels- och
hantverks-stad. 1632 gav sig U. under Gustav II Adolfs
skydd. Om Sverige och fördraget i U. mars
1647, då Bayern utverkade stillestånd åt sig,
se B. Steckzén, »Karl Gustaf Wrangels fält-
Vy av Ulm med domen.
tåg 1646—1647» (1920). 1805 kapitulerade U.
för fransmännen. 1841 blev U.
förbundsfäst-ning och 1871 tysk riksfästning.
Befästningarna ha nu nästan h. o. h. slopats. — Litt.:
J. L. Fischer i »Berühmte Kunststätten», 56
(1912)._ M.
Ulmaceae, bot., se Almväxter.
Ulmanis [o’lmans], Karl is, lettisk agronom
och politiker (f. 1877). Studerade
jordbruksve-tenskap i Schweiz och Tyskland, deltog i
frihetsrörelsen 1905 och vistades 1907—13 i U. S.
A. Återkommen till Lettland 1913, utgav U.
lantbrukstidskrifter och arbeten i
jordbruks-kunskap. Under världskriget verkade han för
Lettlands självständighet, blev 1917 ordf, i
lettiska bondepartiet och var
ministerpresident 1918—21 (jfr Lettland, sp. 1051—52),
1925—26 och mars—nov. 1931. (A. A-t.)
Ulmerdogg, zool., se Hundraser, sp.
133 och bild 15.
Ulmgren, Otto, läkare och tandläkare (1844
—1932). Blev med. dr i Uppsala 1877 och
bedrev tandläkarstudier i Wien 1875—76. Inlade
mycket stora förtjänster om
tandläkarunder-visningens ordnande i slutet av 1800-talet.
Lärare vid Tandlä karinstitutet 1885—1911, flitig
odontologisk författare.
Ulmln, se H u m u s ä m n e n.
U’lmus, bot., se Alm.
UTna, lat., anat., se Arm, Armben och
bild 5 vid art. Människan. — U 1 n ä
r-nerven el. tj_uvsenan, se Arm.
Ulothricäles, Ulothrix, bot., se G r ö n a
1-g e r, sp. 1176.
Ulpiänus, Domitius, romersk rättslärd
från. Tyrus (d. 228), uppträdde först under
Septimius Severus och blev under Alexander
Severus pretorianprefekt. U:s förnämsta arbe-
XIX. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
