Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ulricehamns järnväg - Ulricehamns sanatorium och badanstalt - Ulrich, släkt - Ulrich von Lichtenstein - Ulrika - 1. Ulrika Eleonora d. ä. (svensk drottning) - 2. Ulrika Eleonora d. y. (svensk drottning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1031
Ulricehamns sanatorium och badanstalt—Ulrika Eleonora
1032
bindelse (spårvidd 0,891 m, längd 37 km)
mellan Ulricehamn och Vartofta, 1906 ombyggd
till spårvidd 1,435 m. Sträckan Ulricehamn—
Åsarp ingår numera i Halmstad—Nässjö
järnvägar, och bandelen Åsarp—Vartofta har
upp-rivits. F. P.
Ulricehamns sanatorium och badanstalt,
vilo- och kurort inom Ulricehamns stads
område, Älvsborgs län, på Galtåsens skogiga
sluttningar, 330 m ö. h. Består av det 1886
uppförda sommarsanatoriet och det 1910
öppnade slottslika vintersanatoriet. Besökes
särskilt av personer, som lida av blodbrist,
nervösa åkommor, dålig hjärtverksamhet, astma
o. a. invärtes sjukdomar. Dietisk kost och
fullständig badbehandling; reaktionsfri mjölk
från egen lantgård. Lungsjuka och
sinnessjuka mottagas ej. Vintersanatoriet hålles
öppet hela året. Äges av a.-b. Ulricehamns
sanatorium och badanstalt, gr. 1907.
Ulrich [-ik], svensk släkt, inkom från
Mecklenburg 1787. Johan Christian Henrik
U. (1781—1849) var 1811—44 handsekr. hos
Karl XIV Johan och fick 1837
statssekreterares värdighet. Hans söner FredrikCarl
U. (1808—68) och kommendörkaptenen av 1 :a
graden Bror Ludvig U. (1818—87) voro
guvernörer på S:t Barthélemy resp. 1857—68
och 1868—78. Den senares dotter Sigrid
Emilia Charlotta U. (f. 1858 12/n) tog
1896 initiativ till bildande av Svenska
sjuksköterskornas allmänna pensionsförening, var
länge dess sekr. samt 1893—1908 sekr. i
Fred-rika-Bremer-förbundets styrelse. F. C. U:s och
B. L. U:s bror sjukgymnasten Axel Sig
frid U. (1826—89) upprättade 1854 jämte
T. J. Hartelius (se d. o.) en gymnastikanstalt
på Ladugårdsgärde i Stockholm och 1856
Svenska medicalgymnastiska institutet i
Bremen (den första svenska anstalt av detta slag
i Tyskland). Sistnämnda anstalt överlämnade
han 1878 till sin äldste son, Sigfrid U.
(1855—1913). 1882 grundade A. S. U. ett
sjukgymnastiskt institut i Potsdam.
Ulrich von Lichtenstein [o’lril$ fån [-li’^ton-Jtain],-] {+li’^ton-
Jtain],+} tysk medeltidsskald (d. 1275), av en
steiermarkisk ätt. Hans »Frauendienst» (1255)
och »Frauenbuch» (1257) tillhöra
minnesångens sista period; nykter vardaglighet blandas
med känslosamma fantasterier.
Ulrika, socken i s. Östergötlands skogs- och
bergsbygd, Valkebo härad; 129.99 kvkm, 1,335
inv. (1933). 1,149 har åker, 8,882 har
skogsmark. Pastorat i Linköpings stift, Vifolka
och Valkebo kontrakt.
Ulrika Eleonora [-nä’ra], svenska
drottningar.
1. U. E. d. ä., Karl XI :s gemål (1656 u/9—
1693 28/7), dotter till danske konungen Fredrik
III och Sofia Amalia av
Braunschweig-Lüne-burg. Redan 1675 framställde Karl XI anhållan
om U. E:s hand, och hon ansåg sig trolovad,
även då hennes bror Kristian V vid
svenskdanska krigets utbrott 1676 återtog sitt
samtycke. I samband med fredsunderhandlingarna
i Lund 1679 återupptogs frågan om giftermålet,
som ingick i Johan Gyllenstiernas
skandinaviska politik. Vigseln ägde rum på egendomen
Skottorp, tillhörig hovkanslern örnstedt, i
några få personers närvaro 6 maj 1680. 25 nov.
s. å. kröntes U. E. till drottning i Stockholms
storkyrka. U. E. var gudfruktig, tålig, mild
SPA
och välgörande. Hon hade gott huvud samt
var road av läsning och skön konst, särskilt
målarkonst. Klen till hälsan, förde hon ett
tillbakadraget levnadssätt, mest på Kungsör
och Karlberg.
Barnens uppfostran och
välgörenhetsverk togo
största delen av
hennes tid i anspråk. U. E.
hade sju barn, av vilka
prins Karl,
prinsessorna Hedvig Sofia och
Ulrika Eleonora
överlevde henne. Hon
inrättade bl. a. ett
fattighus på
Kungsholmen, det s. k.
drott
ninghuset (se d. o.) vid Johannes kyrka och
ett barnhus vid Karlberg. Hennes äktenskap
var lyckligt, om också ej utan
misshällighe-ter, till vilka hennes svärmoder,
änkedrottning Hedvig Eleonora, ej torde ha varit utan
skuld. Karl XI visade sitt förtroende till U. E.
genom att ge henne plats i den eventuella
förmyndarstyrelsen för sonen. Han sörjde
henne också djupt, då hon, efter en längre
sjukdom, avled. — Jfr O. Malmström,
»Anteckningar rörande drottning Ulrika Eleonora
d. ä. och Karl XI :s hof» (1898), och
Kyrko-historisk Årsskrift 1913. E. Fries.*
2. U. E. d. y., regerande drottning (1688
23/i—1741 24/u), dotter till Karl XI och
Ulrika Eleonora d. ä. Karl Xll hyste 1712—13
planer på att ställa U. E. i spetsen för
rådsregeringen i Stockholm,
och 2 nov. 1713 intog
hon utan konungens
hörande denna
ställning, varefter
riksdagskallelse utgick.
Under de stormiga [-riksdagsförhandlingarna-]
{+riksdagsförhandling-
arna+} spelade hennes
person en stor roll, i
det att ett av
oppositionens strävanden
gick ut på att göra
henne till regentinna;
därvid har hon trol.
gynnat den konstitutionella ständerrörelsen.
U. E., som då ansetts vara närmast till
kronan i fall av tronledighet, äktade 1715
arvprins Fredrik av Hessen, varigenom
hennes arvsrätt blev statsrättsligt tvivelaktig.
Sedermera framträda kring arvprinsparet
konturerna till ett hessiskt parti. U. E:s egen roll
i de dunkla händelserna före Karl XII:s död
känner man knappast, men planer voro upp
gjorda för hennes uppträdande i Stockholm
i händelse av tronledighet. Efter Karls
död utverkade hon 5 dec. 1718 av rådet
erkännande som drottning på grund av
arvsrätt men tog under opinionens tryck i
riksdagskallelsen 15 dec. avstånd från enväldet,
»suveräniteten». Inför 1719 års riksdag
nödgades hon även avsäga sig sitt arvsanspråk
och motta kronan genom ständernas val efter
att på förhand ha godkänt den nya R. F.
Hon underskrev denna 19 febr, och kröntes
i Uppsala 17 mars. U. E. visade föga sinne för
det nya styrelseskickets anda. Hon kom i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
