Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Ulrika Eleonora d. y. (svensk drottning) - Ulrika Eleonora församling - Ulriksdal (Jakobsdal) - Ulriksfors - Ulrik Uhland - Ulsfjord - Ulspegel - Ulstadius, Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1033
Ulrika Eleonora församling—Ulstadius
1034
konflikt med kanslipresidenten
Horn, som fick avsked och
efterträddes av Cronhielm; snart
kom även han i onåd. Genom
partiskt utnyttjande av sin
myndighet i fråga om
ämbetsutnämningar och nobilisering
sökte U. E. vinna anhängare,
och hennes högdragna och
oböjliga väsen gjorde samarbetet
med rådet allt svårare. Hon
hade från början önskat att få
dela tronen med sin gemål;
efter riksdagen återupptogs
denna plan men möttes av bestämt
motstånd. Hon omfattade då i
stället tanken att överlåta
tronen åt Fredrik, och inför 1720
års ständer avsade hon sig
kronan genom skrivelse av 29 febr.,
varefter Fredrik hyllades som
konung och den modifierade
R. F. antogs. Såsom konungagemål förde hon
ett par gånger styrelsen i sin gemåls ställe
men utövade ej längre något politiskt
inflytande. U. E:s enskilda liv förmörkades av
äktenskapets barnlöshet och gemålens otrohet;
på senare år utfylldes det mest av vänskapen
med hennes hovfröken Emerentia v. Düben
och av en varmhjärtad välgörenhet, som
gjorde henne folkkär. — Litt.: C. G.
Malmström, »Sveriges politiska historia från K.
Carl XII:s död till statshvälfningen 1772»
(1855—77; 2:a, omarb. uppl. 1893—1901); E.
Hjärne, »Från Vasatiden till frihetstiden»
(1929); »Sveriges riksdag», I: 4 (S. Grauers,
»Karolinska tiden», 1932); E. Carlsson,
»Freden i Nystad», I (s. å.). T. S-g.
Ulrika Eleonora församling, se
Kungs-h o 1 m s församling.
Ulriksdal (till 1684 kallat Jakobsdal),
kungsgård och kungligt slott i Solna socken,
Stockholms län, vid stranden av Edsviken. I
st. f. en äldre anspråkslös byggnad lät J. De
la Gardie efter ritningar av H. J. Kristler 1639
påbörja uppförandet av det nuv. slottet;
flyglarna äro något senare. Augsburgaren H. G.
Kraus utformade från 1649 v. om
manbyggnaden en rik renässansträdgård. Sedan M. G. De
la Gardie 1654 övertagit U., kompletterade och
utvidgade han anläggningen. Änkedrottning
Hedvig Eleonora, som 1669 inköpt egendomen,
uppdrog åt N. Tessin d. ä. att modernisera
slottet, men projekten realiserades endast
delvis. Ett stort ridhus, under 1700-talet
ombyggt till teater och sedan dess känt under
namn av Confidencen, påbörjades 1671.
Orangeriet uppfördes 1705 av N. Tessin d. y.
Efter riksänkedrottningens död blev U.
statsegendom och överlämnades till Fredrik I:s
enskilda disposition. Under 1720-talet nedtogos
det höga vattentaket, renässansgavlarna och
takryttaren, en halvvåning byggdes på, och
en lägre takresning pryddes med lanternin.
Under Adolf Fredriks och Lovisa Ulrikas tid
förändrades trädgården av Carl Hårleman.
Sedan U. 1822—49 varit invalidinrättning,
övertogs det av Karl XV, som tills, m.
arkitekten F. W. Scholander förändrade
interiörerna enl. tidens romantiska smak, uppförde
ett kapell och en flygel ute i lustträdvården,
där man tog bort det mesta, som tillhörde
Ulriksdals slott.
den äldre anläggningen, och anlade ett parti
som engelsk park. De stora konstsamlingar,
som kungen hopbragt på U., skänktes av
honom i testamente till svenska staten. Efter
att tidvis ha stått obebott och under en
period varit änkesäte för drottning Sofia
genomgick slottet en grundlig reparation under
1920-talet, varefter kronprinsparet tagit det
i besittning. — Monogr. över slottet av N. G.
Wollin i »Svenska slott och herresäten», Ny
följd (1931). N. G. W.
Om konferensen på U sept. 1863 se S.
Cla-son i Hist. Tidskr. 1914. — Vid U:s station
(förr Järva) på statsbanan
Stockholm—Uppsala ligger Stockholms kapplöpningssällskaps
nuv. bana, f. ggn i bruk 1919.
Ulriksfors, stations- och industrisamhälle i
Ströms socken, n. Jämtland, vid
Inlandsbanan; omkr. 660 inv. (1932). Sulfitfabrik,
tillhörande U. sulfit-a.-b. (jfr Håverud),
tullkvarn sedan 1887, egnahemsområde. Från
U. bibana (4 km) till Strömsund.
Ulrik Uhland, pseud., se A 1 v i n g.
Ulsfjord, n.—s. fjord i Troms fylke, n.
Norge, ö. om Tromsö; omkr. 50 km lång. Dess
s. del kallas Sörfjord. Ax. S.
Ulspegel, försvenskning av ty. Eulenspiegel,
en typ för skalkar och upptågsmakare. Den
person, som alla skälmstyckena tillskrivas,
hette Till Eulenspiegel, var född i
Braunschweig och dog 1350. Anekdoterna,
som återgå på äldre historier, trycktes först
på plattyska; den första högtyska uppl.
trycktes 1515. Folkboken om U. finns övers,
på många språk; äldsta kända sv. uppl. 1661.
Ty. monogr. om Eulenspiegel av H. Lemcke
(1908), E. Kadlec (1916) m. fl.
Ulstädius, Lars, pietist (födelseåret okänt,
d. 1732). Efter studier i Uppsala och Åbo
blev U. prästvigd 1680 och kollega vid
trivialskolan i Uleåborg. 1682 avsade han sig
prästämbetet och kollegasysslan och begav
sig året därpå till Åbo. Gripen av den
radikala. mystiskt inriktade och kyrkofientliga
pietismen, blev han 1688 efter ett störande
uppträde i domkyrkan fängslad och 1692 som
avfälling dömd till döden. Då U. visat
tecken till sinnessvaghet, förvandlades domen
dock till livstids straffarbete, som han 1693
ff. avtjänade på Smedjegården i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
