Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ulvöhamn - Ulvön - Ulysses - Umának - Umbellater - Umbelliferae - Umberto, Humbert - Umbo (zoologi) - Umbo (medicin) - Umbra (latin) - Umbra (ockra) - Umbriel - Umbrien - Umebladet - Umeå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1043
UIvön—Umeå
1044
den. På N. Ulvön ligger Ulvö Kasberg, ett
känt sjömärke. Kapell från 1622 med
målningar från 1719. N. och S. Ulvön äro
berömda för sin surströmming.
Ulvön, se N ä t r a och U 1 v ö hamn.
Uly’sses, se Odysseus.
U’mänak, koloni på Nordgrönlands västkust,
på 70° 40’ n. br., pa en ö i den isiyllda
Umå-nakfjorden; 1,466 inv. (1930), därav 18
européer. Stor säl- och valfångst.
Umbelläter, Umbelli/ferae, Umbellätae,
Flockblomstriga (växter),
Flockväxter, Parasollväxter, familj bland
koripetalerna, kännetecknad av i dubbel
flock, sällan i huvud sittande, femtaliga
blommor med undersittande, tvårummigt
fruktämne, svagt utbildat foder,
strålfor-migt byggd el. ensymmetrisk, snart
avfallande krona och fem ståndare. Frukterna
äro klyvfrukter med enfröiga delfrukter. U :s
nära 3,000 arter (omkr. 40 i Sverige) tillhöra
företrädesvis tempererade länder och äro
nästan undantagslöst örter med ihålig, genom
tvärväggar i lederna uppdelad stjälk och
spi-ralställda, ofta sammansatta el. djupt
flikade blad. Delfrukterna äro på ryggsidan
försedda med fem mer el. mindre upphöjda,
längsgående åsar, stundom därjämte med
biåsar mellan dessa. I dälderna mellan
huvudåsarna löpa oljekanaler. På insidan finnas
vanl. två dylika kanaler.
Många u. spela en roll som gagnväxter.
För de flyktiga oljornas (el. för
gummihart-sers) skull användas (el. användes förr) flera
som kryddor el. läkemedel, t. ex. dill och
persilja, anis, fänkål och kummin, angelika,
pimpinella, mästerrot (Imperatoria) och
dy-velsträck. Som födoämne nyttjas rötterna
av morot, palsternacka och selleri m. fl.
Arter av Astrantia, Eryngium och Heracleum
odlas som prydnadsväxter. — Odört,
sprängört och vildpersilja äro giftiga. G. M-e.
Umbelli’ferae, bot., se Umbelläter.
Umberto [ombä’rtå], H u m b e r t, konung
av Italien (1844—1900). U. var äldste son
till Viktor Emanuel, det förenade Italiens
förste konung, förde under kriget 1866
befälet över en division och efterträdde 1878
sin fader. U. hade redan som kronprins
sympatier för Tyskland, förde en strängt
konstitutionell regering och var anhängare av
trippelalliansen. Om hans regeringstid se
Italien, sp. 846—848. U. var förmäld med
Margareta av S av oj en. Redan i nov. 1878
utsattes U. för ett attentat och mördades 29
juli 1900 av en anarkist, G. Bresci. — Monogr.
av E. Pedrotti (1900).
U’mbo, den över låskanten på ett
musselskal framskjutande äldsta delen av skalet,
från vilken tillväxten utgår. T. P.
U’mbo, med., se Koppor, sp. 1203.
U’mbra, lat., skugga.
U’mbra, en s. k. jordfärg el. ockra, i
huvudsak bestående av ferrihydroxid. Den är brun
till färgen med en skiftning åt grönt. Bränd
u. erhålles genom stark upphettning av den
råa u. Härvid bortgår vatten, och den antar
en mer rödaktig färg. Båda slagen u. äro
mycket motståndskraftiga färger. Se även
J ä r n o c k r a. I. B.
IFmbriel. en av Uranus’ månar, se P 1 a n
e-t e r, tab. 4, sp. 1059—60.
Bild 1.
Umeå stads vapen.
I blått fält tre avhuggna
renhuvud av silver,
ordnade två och ett.
UTnbrien, it. Umbria, landskap i Italien,
kring mell. Tibern; motsv. prov. Perugia (i n.)
och Terni (i s.); 8,590 kvkm, 694,074 inv.
(1931). Det fornitaliska U. i den italienska
halvöns n. ö. del innehades tidigt delvis av
etruskerna och erövrades av romarna vid
slutet av 300-talet f. Kr. Genom U. gick Via
Flaminia från Rom till Ariminum. U. var
under senare kejsartiden av militär vikt som
ge-nomgångsland för goterna. Om folket, u m
b-r e r n a, och deras språk, umbriskan, se
Italiska folk och Italiens
forn-språk. E. St.
Umebladet, tidning i Umeå, uppsatt 1847
som veckoblad, utges sedan dec. 1914 sex ggr
i veckan. Dess huvudred, är sedan 1929 G.
Dahlin (f. 1886). Tidningens politiska
hållning är konservativ.
Umeå. 1. Residensstad i Västerbottens län
och huvudort för Umedalen, ligger på den
n., mycket jämna stranden av Ume älv; 3,031
har, därav 2,598 har land, 11,782 inv. (1933).
Själva staden ligger
10 km ovan
älvmynningen, men
älvstranden samt uthamnen
vid Holmsund äro
inkorporerade. Efter
1888 års brand är
staden nästan h. o. h.
nybyggd. Centralt ligger
Rådhustorget med det
1892 uppförda
rådhuset, varifrån
Rådhus-esplanaden utgår mot
n. till
järnvägsstationen. Torget kantas
av Storgatan och
Kungsgatan; av den
första återstår i v. ett
trångt, äldre parti,
Trångsund. Utmed Storgatan ligga på
älvsidan bl. a. kyrkan (uppf. 1894 av rött
tegel) och länsresidenset (färdigt s. å.),
Rådhusparken, Döbelns park (med
Döbelnsmonu-ment) och det av R. Östberg ritade
Unander-Scharinska huset. Från Brogatan i v. leder
en bro över älven till Teg (se d. o.). Inom
stadsgränsen märkas jordbruksbyn Ytterhiske
i v., stadsdelen Haga n. om järnvägsstationen,
Gamlia (med idrottsplats, friluftsmuseum och
friluftsteater) i n. ö. samt förstäderna
Östermalm och öbacka i ö. In. v. utkanten av
staden ligga Norrlands dragonreg:tes (sedan
1900) och Västerbottens reg:tes (sedan 19091
kaserner och övningsfält. Industrien
räknade 1931 47 arbetsställen med tills. 642 arb.
Främst märkes a.-b. Scharins söner, som
förutom träsliperi i U. även omfattar fabriker
vid Sofiehem och Clemensnäs (aktiekap. 2,5
mill. kr., tills. 650 arb., firman bildad 1824);
därjämte sågverk, hyvlerier m. m. På grund
av uppgrundning av älven går sjöfarten
hu-vudsakl. över uthamnen Holmsund (se d. o.),
dit S. J:s linje Vännäs—U. utdragits. 1931
ankommo och avgingo tills. 3,194 fartyg om
843,530 nettoton, därav 280 fartyg om 173,987
ton i utrikes fart, varigenom U. är länets
största hamn. Främst utskeppas trävaror
(huvudparten i timmerflottar) och massa. I U. finnas
länslasarett (Centrallasarettet),
epidemisjukhus, läroverk, folkskoleseminarium, elementar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
