Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ulvhult, Ulfhult - Ulvhäll - Ulvik - Ulvsbäck - Ulvshyttan, Ulfshyttan, Grängshammar - Ulvsnäs - Ulvsunda - Ulvsundasjön - Ulvsundeidet, Ålvundeid, Aalvundeidet - Ulvåsa - Ulvöhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1041
Ulvhäll—Ulvöhamn
1042
Hjo; 800 har, därav 285 har åker; tax.-värde
447,000 kr. (1931). Huvudbyggnaden
restaurerades 1919—20 efter ritning av R. Östberg. U.
tillhörde på 1600-talet bl. a. Per Brahe d. y.,
senare släkterna Lagerberg, Adelsvärd m. fl.
Nuv. ägare är friherrinnan Signe Koskull.
Ulvhäll, gods i Strängnäs landskommun,
Södermanlands län, vid Mälaren; 428 har,
därav 231 har åker; tax.-värde 307,300 kr. (1931).
Hopbragtes ur smågårdar av biskop
Laurentius Paulinus och kallades efter hans son, J.
Olivekrans, Olivehäll, tillhörde till 1863
släkten Gyllenborg, sedan släkterna Hamilton och
Mannerstråle. Äges sedan 1903 av G.
Phi-lipson och innehas sedan 1930 av A.
Philip-son. Sedan 1912 är en statens lantbruksskola
och kreatursskötarskola förlagd till U.
Ulvik, herred i Hardanger, Hordaland
fyl-ke, v. Norge; 841,42 kvkm, 1,538 inv. (1930).
Ligger kring den leende Ulvikfjord och den
trånga och vilda Osafjord. Från Ulvikfjord
går en berömd turistled till Voss. Monogr. av
O. Olafsen (2 bd, 1925). Ax. S.
Ulvsbäck, prästgård i Markaryds socken,
Kronobergs län, nära den gamla
svensk-danska riksgränsen. I U. fördes nov. 1612—jan.
1613 mellan svenska och danska legater
förhandlingar, som ledde till freden i Knäred (se
d. o.) 1613, och 22—24 febr. 1629 ägde där
ett möte rum mellan Kristian IV av
Danmark och Gustav II Adolf (se Gustav,
sp. 38). B. E-r.
Ulvshyttan, Ulfshyttan, med G r ä n g
s-hammar, bruksegendom i Silvbergs socken,
s. Dalarna, vid utbyggda fall av Dalälvens biå
Tunaån; omkr. 300 inv. (1921). Omfattar
järnverk med masugn, ångsåg, hyvleri, elektriska,
vattenkraftstationer och gruvor; äges av
Ulfs-hytte jernverks-a.-b., gr. 1887. aktiekap. 1.75
mill. kr., 240 arb., årstillv. 6,000—7,000 ton
tackjärn, 1,200—1,500 stds trävaror. —
Grundades som hyttverk före 1550, ägdes av Gustav
Vasa, släkterna Crusebjörn och Silfverstråle,
landshövding J. M. af Nordin och greve A.
Wirsén, övergick 1872 till Grängshammars
a.-b. och 1887 till nuv. ägare.
Ulvsnäs, herrgård i öggestorps socken,
Jönköpings län, vid Stensjön, 8 km s. ö. om
Huskvarna; 827 har, därav 203 har åker;
tax.-värde 301,300 kr. (1931). Tillhörde
Vadstena kloster, donerades 1574 av Johan III
till Peder Svensson Ribbing, vars släkt det
med ett kortare avbrott sedan tillhört, från
1779 som fideikommiss.
Ulvsunda, trädgårdsstad och industriområde
i Bromma församl., Stockholm (se d. o., sp.
521 och kartan vid sp. 536). Har utvecklats
på Ulvsunda egendoms av staden inköpta
område. Trädgårdsstaden har spårvägs-,
industriområdet järnvägsförbindelse med
Stockholm (se Sundbyberg norra —
Ulvsunda järnväg). Bland
industrianläggningar märkas bl. a. Uppsala
gummifabriks-a.-b:s gummifabrik (aktiekap. 915,000 kr., 100
arb.), a.-b. J. Isakssons & k:is
kassaskåps-fabrik (50 arb.) och Elektriska a.-b. Voltas
fabrik (aktiekap. 1,2 mill. kr., 150 arb.).
U. egendom nämnes 1347. tillhörde på
1500-talet ätten Bååt, indrogs till kronan men kom
genom byte till Lennart Torstenson, i vars
släkt gården stannade till 1727. Denne
uppförde den tre våningar höga manbyggnaden,
Ulvåsa slott.
de båda flyglarna mot sjön samt terrassen
däremellan med sin dubbeltrappa. Denna för
sin tid typiska anläggning torde ha varit
färdig på 1640-talet. Huvudbyggnaden
restaurerades 1835—36 av arkitekten A. Nyström,
varvid all yttre dekorering och den höga
takresningen borttogos; huvudvåningen
dekorerades i empirestil. I övriga delar av
byggnaden finnas flera ursprungliga detaljer
bevarade. Under slutet av 1700-talet fingo de
v. flyglarna sin nuv. karaktär. Sedan U.
efter de Torstensonska arvingarna ägts av
medlemmar av ätterna Bielke, Preis och
Ruuth, inköptes det 1843 av frih. G. F.
Åker-hielm. Slottet inköptes 1904 av Stockholms
läns landsting, som där upprättade en
upptagningsanstalt för sinnessjuka. En
lergodsfabrik anlades på 1790-talet vid U., där från
1815 och närmare femton år framåt under
ledning av K. A. Linning tillverkades det
s. k. Ulvsundaporslinet, utfört i
svart, brungul och rödbrun oglaserad lera med
ofta rik dekoration i relief. G. R-ll; N. G. W.
Ulvsundasjön, fjärd av ö. Mälaren, mellan
Kungsholmen och Bromma församl.,
Stockholm, samt Solna socken, Stockholms län. Når
med Bällstaviken i n. v. upp till Sundbyberg.
Ulvundeidet, off. Ålvundeid, förr
Äalv-undeidet, herred i Möre fylke, Norge, ö. om
inre Tingvollfjord; 182,39 kvkm, 387 inv. (1930).
Ulvåsa, gods i Ekebyborna och Asks
socknar, Östergötland, med huvudgården, U. slott,
på sjön Borens s. strand: 673 har. därav 351
har åker; tax.-värde 509,800 kr. (1931).
Slottet. påbörjat av Hogenskild Bielke 1592,
fullbordades av G. Ribbing (d. 1742). — U. är
känt från 1200-talet som Folkungagods. Om
sägnen om Sigrid den fagra och lagman Bengt
se Bengt Magnusson. Den gamla
Folk-ungaborgen låg på Djurgårdsnäset. U.
tillhörde på 1300-talet Ülf Gudmarsson, g. m.
heliga Birgitta, och dennes ätt, kom vid
1400-talets slut till riksföreståndaren Svante Sture
och ärvdes från hans släkt till Hogenskild
Bielke. Efter denne reducerades U., kom vid
1600-talets mitt till ätten Sparre, på
1700-talet till ätten Ribbing, sedan till von Höpken
(som fideikommiss till 1826) m. fl. på
1800-talet och köptes 1878 av frih. S. A. Hermelin.
U. tillhör nu frih. J. Hermelin och hans son
frih. G. Hermelin.
Ulvöhamn, ett av Norrlands största
fisklägen, därjämte turistort och lotsplats i Nätra
(jfr d. o.) socken på Ångermanlandskusten, på
den bergiga N. Ulvön, utanför Ullångerf jär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
