Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Umeå - Umeå domsaga - Ume älv - Umiak - Umptek - Um styrilsi kununga ok höfþinga - Unabåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1045
Umeå domsaga—Unabåt
1046
läroverk för flickor,
lärlings-och yrkesskolor,
lantmäterikon-tor, kronohäkte, tullkammare,
sjömanshus, riksbankskontor,
sparbank och avd.-kontor av
tre affärsbanker, varjämte
staden är säte för Norrbygdens
vattendomstol och har
huvudkontor för statens norrländska
kraftverk (Porjus, Norrfors).
Tidningar: Umebladet,
Västerbottens Folkblad och
Västerbottens- Kuriren, vardera med
6 n:r i veckan. Tax.-värdet å
skattepliktig fastighet i U.
utgjorde 1932 38,763,400 kr., a
skattefri 13,266,500 kr., den
tax. inkomsten s. å. 13,749,360
kr., stadens tillgångar vid
årsskiftet 1931/32 8,055,888 kr.
och skulder 6,358,456 kr.
Staden utgör ett pastorat i Luleå
stift, Västerbottens s.
kontrakt. G. R-ll.
Historia. U. grundades av
Johan III 1588 och låg urspr.
vid Umeå sockenkyrka. Denna
stadsbild-ning tynade emellertid bort i början på
1590-talet. 1621 utstakades platsen för nya U.,
och 22 juni 1622 undertecknade rådet
(Gustav Adolf låg i Polen) interimsprivilegier för
U., vilka 1646 blevo definitiva. Stadens
upp-blomstring hindrades av bottniska
handelstvånget (jfr d. o.); tidvis (t. ex. 1660-talet—
mitten av 1680-talet) drev staden dock handel
på östersjöprovinserna. Under stora nordiska
kriget plundrades U. flera gånger av ryssarna,
som även besatte det 1809 (22—29 mars, 1
juni—23 aug). 1888 ödeläde en eldsvåda
huvuddelen av staden. — Litt.: B. Steckzén, »U.
stads historia 1588—1888» (1922). Å. S-n.
2. Tingslag (även Umeå domsagas tingslag)
i Västerbottens län, omfattar kustlandet kring
Ume älvs, Vindelälvens och Sävaråns nedersta
lopp samt de till Holmö socken hörande öarna
i Kvarken; 2,621,48 kvkm, 29,693 inv. (1933).
Består av Vännäs, Umeå, Holmsunds, Sävars
och Holmöns landskommuner samt Vännäs
köping. Municipalsamhällen: Teg och
Djupviken. Bebyggelsen är huvudsaki. samlad på
sedimentplatåerna i älvdalarna och kring
sjöarna samt vid kusten i dalsänkorna, medan
övriga delar av tingslaget upptagas av
kuperad skogsmark, som i det inre når 300—365
m ö. h. och närmast kusten karakteriseras av
långsträckta drumlinsryggar. 22,572 har åker,
144,896 har skogsmark. Huvudort är Umeå
stad, därinvid förortsbebyggelse och kring
Ume älvs mynning träindustriorter och
hamnar; se kartan vid Västerbotten och
art. om resp, kommuner. Vid Ume älv bl. a.
Norrfors kraftverk (se d. o.). Huvudnäring är
jordbruk. Tillhör Umeå fögderi och domsaga.
3. Landskommun och -församling i
Västerbottens län, Umeå tingslag, kring nedre
loppet av Ume älv och staden Umeå; 1,186,48
kvkm, 13,495 inv. (1933). Kuperade, i det inre
bergiga skogs- och myrområden, med stora
byar i älvdalarna och vid kusten, särskilt
kring staden, där bl. a. municipalsamhället
Teg (se d. o.) ligger. 13,681 har åker, 68,500
har skogsmark (inom 1927 års gränser). Kraft-
verk vid Norrfors, Klabböle och Baggböle.
Pastorat i Luleå stift, Västerbottens s.
kontrakt. Från U. utbröts 1914 delvis Hörnefors
(se d. o.) och 1918 Holmsund. G. R-ll.
Umeå domsaga, i Västerbottens län, under
Svea hovrätt, omfattar Umeå tingslag
(tingsställe: Umeå).
Ume älv, i Västerbottens län (se kartorna
vid Lappland och V ästerbotten),
upprinner ur de sammanhängande fjällsjöarna
Stora Umevatten och överuman (520 m ö. h.)
vid norska gränsen, genombryter i sjörikt lopp
fjällkedjan i Tärna socken, genomflyter inom
moränlidernas region i Lappland den
betydande sjön Storuman (349 m ö. h.), passerar strax
ovan Lycksele (omkr. 220 m ö. h.) övre
marina gränsen, kantas i nedre loppet flerstädes
av nipor och mynnar strax s. om Umeå i
Bottenhavet; flodområde 26,700 kvkm, längd 470
km, disponibel medelvatteneffekt 1,703,000
hkr, utbyggd effekt 47.000 hkr (1932). Mottar
i mellanloppet Juktälven (se d. o.) el. Juktån
och endast 25 km från mynningen, vid
Spöland, den betydande Vindelälven (se d. o.).
Sina största forsar har U. på sträckorna 0—80
och 120—160 km från mynningen. Helt el.
delvis utbyggda äro bl. a. Hällforsen (se d. o.),
Harselsforsen (1,050 hkr), Norrforsen (se
Norrfors kraftverk), Klabböleforsarna
(tills. 4,915 hkr) och Baggböleforsarna (5,130
hkr), outbyggda bl. a. Tuggenforsen (17 m
hög) och Fällforsen (se d. o.). Älven är
fiskrik (se även karta vid art. Laxfiske). I
flottningshänseende är U. Norrbygdens
förnämsta flodområde med en sammanlagd längd
på flottlederna av 2,861 km och 905,510 kbm
tillsläppt flottgods 1931. U. kan ej befaras
med sjögående fartyg på grund av sitt strida
lopp. — Litt.: »Förteckning över Sveriges
vattenfall. 28. U.» (1921—23). G. R-ll.
U’miak, se Eskimåer, sp. 1041 och bild
på pl.
Umptek, se Kolahalvön.
Um styrilsi kununga ok höfpinga, se K
o-n u n g a- och hövdingastyrelse.
Unabåt, segelbåt med en mast för ut, på
UMEÅ
Skala. 1:25000
1 Sundsvalls Ensk.Banlt
2 Västerbottens läns sparb.
3 St hotellet
4 Sv. Handelsbanken.
5 HotellFbrsberg^
6 Centralhotellet =______
7 Skandinaridia Kredit AJ». i–- \
ü Brandstation. 3 Flickskola. 10 Vamtbadhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
