Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Unabåt - Una corda - Unalaska - Unaman - Unam sanctam - Unamuno, Miguel de - Unanimism, Unanimister - Unarigg - Unau - Uncia - Uncialskrift - Uncinula - Uncle Sam - Undanskiftande - Undantag - Undantagslagar - Undecima - Unden - Undén, Bo Östen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1047
Una corda—Undén
1048
vilken hissas ett gaffelsegel med bom. U. har
centerbord (se d. o.), är välseglande i smul sjö
men svårmanövrerad i blåst och sjögång, ö-g.
Una corda [o’na kå’rda], it., mus., »en
sträng», se A una corda och Pedal.
Unalaska, bergig, vulkanisk ö bland
Aleuterna (jfr d. o.), med liknämnd hamn (omkr.
225 inv. 1930); huvudort för säl- och valfångst.
Unaman, se Sigfrid, den helige.
Ünam sa’nctam, se B o n i f a t i u s, sp. 810.
Unamuno [onamo’nå], M i g u e 1 de, spansk
författare och filosof (f. 1864), av baskisk börd,
den moderna spanska intelligensens mest
framstående författarpersonlighet. 1891 prof, i
grekiska vid
Salamanca-univ., blev U. 1904
dess rektor. Under
Primo de Riveras
diktatur blev U. av
politiska skäl
deporterad till en av
Kanarieöarna, varifrån han
dock lyckades fly med
bistånd av en fransk
tidning. U. levde
sedan vid
spansk-fran-ska gränsen, tills han
1930 vid det
republikanska genombrottet
återvände till Madrid, där han nu är
deputerad. U. har skrivit betydande
religionsfilosofiska, språkhistoriska och litterära verk, även
diktsamlingar. Ej främmande för
Skandinaviens språk och litteratur, har U. rönt
inflytande av Kierkegaard. Bland U:s många verk
må nämnas »Paz en la guerra» (1897), »Vida
de Don Quijote y Sancho» (1905), »Del sen ti
-miento trägico de la vida» (1913), »Ensayos»
(4 bd, 1916—18) och »Tres novelas ejemplares»
(1920). På sv. finnas »Moster Tula» (1927;
med inl. av J. Landquist) och »Dimma» (1928).
— Monogr. av R. Navarro (1928). K. A. H.
Unanimfsm, UnanimTster, se Duhamel
och R o m a i n s.
Unarigg, sjöv., se Kattrigg.
Unau, zool., se Sengångar e, med bild.
U’ncia, lat., hos de gamla romarna
tolftedelen av ett helt, särskilt av ett ass (se A s)
som vikt el. mynt. Jfr Uns.
Unciälskrift, se P a 1 e o g r a f i, sp. 521 och
bild 2.
UncTnula, bot., se M j ö 1 d a g g.
Uncle Sam [aqkl säm], eng., se Onkel Sam.
Undanskiftande, jur., ett i lagstadgad
ordning under konkurs hos domstol begärt och
av denna beviljat fritagande av egendom i
makars el. frånskilda makars bo el. i dödsbo
efter gift person från vissa borgenärers krav.
Institutet, en egenhet för den svenska rätten,
har utbildats under 1800-talet med
utgångspunkt i då gällande, ganska invecklade regler
om äkta makars gäldansvar, regler, vilkas
tillämplighet numera är begränsad till vissa
före 1921 ingångna äktenskap. Den
ansvarsfrihet för viss egendom, som berörda regler
medge, kan endast i konkurs genomföras
fullständigt, och medlet för sådant fredande i
konkurs är just u. Detta förutsätter, att den
äktenskapliga egendomsgemenskapen ej
fortbe-står, m. a. o. att antingen boskillnad el.
hemskillnad (se dessa ord) äger rum el.
äktenskapet upplösts (genom döden el.
äktenskaps
skillnad). Ä andra sidan är u. ej av nöden
för att freda ena makens egendom från den
andres borgenärer, om dennes konkurs
inträffar efter det makarnas egendom skiftats.
Om vad som är att iakttaga med avseende på
begäran om u., konkursborgenärernas hörande
däröver samt domstolens beslut i ärendet och
den verkan detta medför äro utförliga
stad-ganden meddelade. C. G. Bj.
Undantag. Vid försäljning av hemman
betingar sig ofta säljaren för sin återstående
livstid vissa förmåner av hemmanet: spisning
vid hemmansägarens bord el. viss myckenhet
spannmål, potatis, bränsle el. andra
natura-produkter, körslor el. andra tjänster el. ock
något penningbelopp, även bostad el. brukande
av jordområde. Dylikt avtal kallas
undan-tagskontrakt och de däri utfästa
förmånerna u., även f ö d o r å d (någon gång
fördel el. förgång a), i Finland s y
t-n i n g (jfr d. o.). Genom inteckning kan för
ifrågavarande rätt till avkomst el. annan
förmån, såsom sv. lag uttrycker sig, säkerhet
vinnas även mot ny ägare. Och liksom fordran
på ogulden köpeskilling (se d. o.) består
rättigheten viss tid efter det att lagfart beviljats
köparen, även utan inteckning, gentemot dem,
vilka av köparen förvärva rätt till
fastigheten. — Att »sitta på undantag» är ett ganska
vanligt bruk bland äldre folk av
bondeklassen. Den, som på ovan nämnda sätt
avstått sin egendom, kallas undantagsman
(-änka) el. f ö d o r å d s- el. s y t n i n g
s-t aga re. (C. G. Bj.)
Undantagslagar, lagar, som innehålla s. k.
undantagsrätt, som strider mot eljest
all-männeligen erkända och tillämpade
rättsgrundsatser (»anomal» lagstiftning). Dylik
lagstiftning, som föranledes av
utomordentliga förhållanden och vanl. gäller, så länge
dessa vara, befanns under världskriget i
åtskilliga fall nödvändig. Typiska ex. voro
lagarna mot oskälig hyresstegring, i vilka
— i strid mot allmänna rättsgrundsatser —
stadgats bl. a. befogenhet för hyresnämnd att
ändra innehållet i hyresavtal (sålunda sänka
hyran, höja ersättningen för uppvärmning,
förlänga giltighetstiden) samt återverkande
kraft (tillämplighet på redan bestående
rättsförhållanden). Vår tids mångfaldiga
reformsträvanden ge alltjämt upphov åt flera lagar
med sådant innehåll, att de till en början
måste te sig som u.; allteftersom däri
uttryckta nya rättsgrundsatser hinna genomtränga
den allmänna rättsuppfattningen el. få mera
utsträckt tillämpning i lagstiftningen, upphör
undantagsställningen, och lagarna bli att
räkna till den vanliga rätten. C. G. Bj.
Unde’cima, lat., »elfte»; mus., elfte tonen
från grundtonen (c1—f2).
Unden, av förkastningsbranter begränsad
sjö i n. Västergötland, i s. utkanten av
Tiveden; 94 kvkm, 117 m ö. h., 86 (enl. äldre
uppgift 89) m djup. Avrinner söderut genom
Lisån till Viken och Vättern.
Undén, Bo östen, rättslärd, politiker (f.
1886 25/8). Blev 1912 jur. dr och docent i Lund,
1917 prof, i civilrätt m. m. i Uppsala och
var univ:s rektor 1929—32. Utrikesdep:s
sakkunnige i folkrätt 1920—24 samt från 1926.
Till sin politiska uppfattning socialdemokrat,
inträdde han 1917 som konsultativt statsråd i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
