Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undertungkörteln - Undertungnerven - Undervattensbåt, U-båt - Tankanordningar - Skrovkonstruktion - Stabilitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1059
Undertungkörteln—Undervattensbåt
1060
Bild 1. Schematisk framställning (längdsektion, horisontalsektion och
tvärsektioner) av en modern u-båt. Tryckskrovet markerat med grövre linjer.
Undertungkörteln, se S pottkörtlar.
Undertungnerven, se H j ä r n n e r v e r.
Undervattensbåt, förk. U-båt, äger, utöver
samma egenskaper som ett
övervattensfar-tyg, förmågan att kunna manövreras under
vattnet. Med ett par undantag — mest
bekant är handels-u-båten »Deutschland» (se d.
o.) — har u. städse varit avsedd för militära
ändamål med uppgift att dold under vattnet
söka komma en fiende tillräckligt nära för
att tillintetgöra honom. U. säges vara i
marsch-el. övervattensläge, då den befinner sig på
vattnet som ett vanligt fartyg, och i u-läge,
då den är nedsänkt under vattenytan.
Tankanordningar. Då u. från marschläge
skall intaga u-läge, insläppes vatten i
särskilda s. k. ballast- och regleringstankar. Intagen
vattenmängd varierar, beroende på
havsvattnets olika spec. v. och vikten av för tillfället
ombord befintliga förråd m. m.
Ballasttankarna äro dimensionerade så, att u. nätt och jämnt
flyter, då de helt fyllts. Den vattenmängd,
som erfordras för upphävande av därefter
återstående flytkraft, intages i
regleringstan-karna. Vanl. har efter beräkning lagom mängd
vatten på förhand insläppts i dessa, så att vid
dykning u., efter ballasttankarnas fyllande,
lätt bringas ned på önskat djup. I
horisontalled regleras u:s läge medelst två trimtankar,
en i vardera stäven. Utom nämnda tankar
finnas även bränn- och smörjoljetankar samt
tankar för kompensering av vikten av
utskjutna torpeder m. m. I brännoljetankarna
insläppes vatten automatiskt, i samma mån som
oljan förbrukas; de äro därför alltid helt fyllda
med olja överst och vatten underst.
Ballasttankarna fyllas genom bottenventiler, varvid
luften avgår genom luftavloppsventiler. På
nutida u. kunna tankarna fyllas på omkr. 30
sek. Tankarna Länsas genom utblåsning med
komprimerad luft el.
genom pumpning. U-läge
kan intagas och
bibehållas såväl under
stillalig-gande som under gång.
Skrovkonstruktion. U: s
vitala delar inneslutas i
ett skrov, nog starkt att
motstå vattentrycket
intill det största dykdjupet,
som numera uppgår till
omkr. 100 m. Detta skrov
kallas tryckskrov. Under
sitt egentliga
utvecklingsskede hade u. ett enda
skrov, i regel spolformigt
med cirkulär
genomskärning, varuti samtliga
ballasttankar inrymdes.
Denna skrovform är
gynnsammast för uppträdande i
u-läge. Av utrymmesskäl
kunde ballasttankarna
härvid endast få en mycket
begränsad storlek, varav
följde ringa flytkraft och
sjövärdighet, då båten,
sedan tankarna tömts,
befann sig i
övervattensläge. En förbättring
inträdde, när u. försågs med två
skrov, näml, ett inre,
tryckskrovet, och ett yttre, med samma
linjer som ett övervattensf artygs. Mellan
skroven anbragtes ballast- och brännoljetankar,
vilka således kunde erhålla betydande
dimensioner. Genom att ballasttankarnas
bottenventiler hållas öppna i u-läge, kommer
vattentrycket att verka lika mycket på båda
sidor av ytterskrovet, varför detta kan göras
relativt svagt. Den första båten, »Narval»,
av denna typ konstruerades av fransmannen
Laubeuf och sjösattes 1899.
U. har midskepps över tryckskrovet ett
tryckfast manövertorn, inrymmande
manövrerings- och navigeringsanordningar för gång i
såväl marsch- som u-läge. över tornet är
anordnad en brygga, varifrån u. manövreras i
marschläge. Medelst tvärskeppsskott indelas
tryckskrovet i ett antal vattentäta rum, vilka
i stort sett äro desamma på flertalet u., näml,
från fören räknat: torpedrum med stävtuber,
ackumulatorrum (i vissa fall två eller flera),
inrymmande det elektriska
ackumulatorbatteriet, manöverrum, där anordningar finnas för
u:s manövrerande i u-läge, dieselmotorrum,
elektromotorrum samt aktra torpedrum med
s. k. häcktuber. Torped- och
ackumulatorrummen inredas till bostäder för besättningen
Uppvärmning av u. sker med ång- eller
elektriska värmeelement, och skrovet isoleras, där
så kräves. Luftreningsapparater finnas för
att avlägsna kolsyra och tillsätta syre.
Stabilitet. För en u. i övervattensläge
gäller beträffande stabilitet samma förhållanden
som för ett vanligt fartyg. När skrovet
kommit h. o. h. under vattenytan, sammanfaller
såväl långskepps- som tvärskeppsmetacentrum
med deplacementstyngdpunkten, och
stabiliteten blir i alla riktningar lika och endast
beroende av avståndet mellan båtens
deplace-ments- och viktstyngdpunkter. På grund här-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
