Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Understöd - Understödsförening - Undersvavelsyrligt natron - Undersvik - Undresåker - Undersåkers kontrakt - Undersåkers lappförsamling - Undersåkers och Offerdals tingslag - Undersåte - Undersökningsmetod - Underterm - Undertoner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1057
Understödsförening—Undertoner
1058
statlig och statsunderstödd
hjälpverksamhet vid
arbetslöshet. R. Wkr.
Understödsförening, jur., i
sv. lag (särskilt lagen 29 juni
1912 om u.) sådan förening för
inbördes bistånd, som avser
att utan affärsmässigt
drivande av försäkringsrörelse och
utan att meddela sjukhjälp
bereda medlemmarna pension
(se d. o., sp. 814) för egen del
el. för deras efterlevande,
begravningshjälp el. annat
kapital- el. invaliditetsunderstöd
el. ock idka annan till
personförsäkring hänförlig
verksamhet. Dessa föreningar
(pensionskassor, begravningskassor
m. fl.) registreras hos
Socialstyrelsen och vinna i och med
registreringen rättsförmåga (se
<1. o.). Socialstyrelsen utövar
tillsyn över u. Vissa
tjänstemannakårers pensionskassor
ävensom fackföreningar, som
utdela arbetslöshetsunderstöd,
äro undantagna från nämnda
registreringsskyldighet och
tillsyn. Se Sjukkassa, sp.
953. C. G. Bj.
Undersvavelsyrligt natron,
dets. som natriumhyposulfit el.
natriumtiosulfat.
Undersvik, socken i Gävleborgs län, V.
Hälsinglands domsagas tingslag, kring den av
Ljusnan genomflutna sjön Or; 131,12 kvkm,
1,270 inv. (1933). Storkuperad skogstrakt med
kyrkbygden i Ljusnans dal. 837 har åker,
9,010 har skogsmark. Pastorat i Ärkestiftet,
Voxnans kontrakt.
Undersåker, socken i Jämtlands län, U:s
och Offerdals tingslag; 2,239,80 kvkm, 2,885
inv. (1933), därav 50 tillhörande U:s
lappför-samling (se nedan). Sträcker sig från
Indalsälvens källfloder Järpströmmen och egentliga
Indalsälven, vid vilkas förening
municipalsam-hället Järpen ligger, mot s. till Härjedals- och
mot s. v. till Norgegränsen samt omfattar
Jämtlands av turister mest besökta
fjälltrakter med bl. a. Sylarna, Blåhammarfjället,
Sna-sahögarna och Anarisfjällen. I Indalsälven de
berömda Ristafallen (se d. o.). 1,054 har åker,
47,324 har skogsmark. Turiststationer:
Vålå-dalen, Sylfjället och Blåhammarstugan;
därjämte turiststugor. Kurort: Hålland (se d. o.).
Vid Vallbo ett 1863 uppfört lappkapell. Ingår
i U:s, Mörsils och U:s lappförsamlings
pastorat, Härnösands stift, U:s kontrakt.
Undersåkers kontrakt, i Härnösands stift,
omfattar 7 pastorat: Oviken och Myssjö;
Undersåker och Mörsil med Undersåkers
lappförsamling; Are; Kall; Alsen och Mattmar;
Offerdal; Hallen och Marby.
Undersåkers lappförsamling, i Jämtlands
län, består av 214 pers. (1933), därav 1
mantalsskriven i Lockne, 9 i Are, 50 i
Undersåkers, 47 i Kalls, 17 i Offerdals, 45 i Hallens,
41 i Ovikens och 4 i Tännäs landskommuner.
Undersåkers och Offerdals tingslag, i
Jämtlands län, bildades 1916 genom förening av
Undersåkers tingslag och Offerdals tingsl g
samt omfattar nästan hela den v. om Storsjön
belägna delen av Jämtland (se färgkartan vid
d. o.); 10,142,70 kvkm, 17,109 inv. (1933).
Socknar: Are, Undersåker, Mörsil, Kall,
Offerdal, Alsen och Mattmar. Municipalsamhälle:
Järpen. Inom tingslaget ligga Jämtlands
högsta och mest vidsträckta fjällområden,
mellan vilka bebyggelsen sökt sig upp utmed
Indalsälven och dess bifloder samt Kallsjön
m. fl. stora sjöar. Tingslagets ö. del har inom
det skogtäckta silurområdet i s. även
betydande byar på höjderna. 10,412 har åker,
324,140 har skogsmark, 573,140 har
impedi-ment (fjäll m. m.). Jordbruk, boskapsskötsel,
skogsbruk och träindustri. Betydande
turisttrafik (se kartor vid art. Jämtland, sp.
14, och Sylarna). Genom tingslaget går
statsbanelinjen Östersund—Storlien. Tillhör
Jämtlands v. fögderi och domsaga. G. R-ll.
Undersåte, den som, i egenskap av statens
medlem, är varaktigt förpliktad till
underdånighet under statsmakten i alla hänseenden
(se Medborgarrätt). Principiellt kan man
vara endast e n stats undersåte. Den, som
vill lämna statsborgarskapet i en stat och
upptas till en annan stats u., kan vinna detta
mål genom naturalisation (se d. o.). Rid.*
Undersökningsmetod, jur., se
Förhand-1 i n g s m e t o d.
Underterm, log., se Slutledning.
Undertoner, harmoniska toner, som tänkas
ledsaga en klang nedåt efter samma
principer som övertonerna uppåt. Jfr A. Lindgren,
»Konsonans och dissonans» (i Sv.
Musiktidning 1886; ty. uppl., »Drei harmonische
Studien», 1910). T. N.
XIX. 34
UNDERSÅKERS och
OFFERDALS TS
Skala 1:1500000
n i m w m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
