Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undervattensbåt, U-båt - Stabilitet - Framdrivningsmedel - Styr- och orienteringsmedel - Signaleringsanordningar - Bestyckning - Säkerhetsanordningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1061
Undervattensbåt
1062
av är u. i u-läge, i motsats till vad
förhållandet är i övervattensläge, ytterst känslig
för viktförändring långskeppsvägen.
Framdrivningsmedel. Skilda maskinerier
användas för över- och undervattensgång, näml,
i förra fallet förbränningsmotorer
(dieselmotorer) och i senare fallet elektromotorer, som
tillföras energi från ett elektriskt
ackumulatorbatteri, vilket kan uppladdas, då båten är
i övervattensläge. Batteriets kapacitet är
tillräcklig för en undervattensfart av 8—10 knop
under en tim. el. omkr. 4—5 knop under 20
tim. I övrigt tages elektrisk energi i anspråk
för drift av luftkompressorer, pumpar, fläktar,
styrmaskiner, gyrokompass, ankarspel,
belysning m. m. I regel förses u. med två
propellrar med tillhörande maskinerier. Dieselmotor,
elektromotor och propeller sitta i nu nämnd
ordning för ifrån räknat på en gemensam axel
med lösbara kopplingar mellan diesel- och
elektromotor och mellan elektromotor och
propeller. Propellern kan drivas antingen av
dieselmotorn eller av elektromotorn.
Ackumulatorbatteriet kan uppladdas med
elektromotorn arbetande som generator, driven av
dieselmotorn, under det att propellern är
till-el. frånkopplad. Nuv. system med olika
propellermaskineri för över- och undervattensfart
är förenat med flera olägenheter.
Maskineriet blir tungt och skrymmande. På grund
härav ha försök gjorts att konstruera ett s. k.
enhetsmaskineri för gång i marsch- och
u-läge, dock utan framgång.
Världens snabbaste u. (1933) är engelska
u. »Thames», vilken i marschläge uppnått en
fart av 22,5 knop; deplacement i marschläge
1,760 ton, 6 torpedtuber. Engelska u. »K 26»,
byggd 1919, var före sin utrangering
snabbaste u. med en fart av 23.5 knop.
Ängturbiner användes på denna båttyp för
framdriv-ning vid högsta fart över vattnet.
Frankrike äger f. n. världens största u.,
»Surcouf», fullbordad 1929. Deplacement i
marschläge 2,880 ton, i u-läge 4,300 ton;
be-styckning: 14 st. 55 cm torpedtuber, 22
torpeder, 2 st. 20,3 cm kanoner; 2 st.
dieselmotorer med sammanlagt 7.600 hkr, 2 st.
elektromotorer med sammanlagt 3,400 hkr; fart i
marschläge 18, i u-läge 10 knop; aktionsradie
i marschläge 10,000 distansmin.; ett mindre
flygplan kan medföras; besättning 150 man.
Styr- och orienteringsmedel. Utom det
vanliga vertikalrodret ha u. horisontalroder.
Dessa användas för dykning och djupreglering
under gång samt utgöras av två par, ett för
ut och ett akter ut. Båtens djupläge
registreras på manometrar. Gyrokompass brukas
för navigeringen. Från u-läge göras
erforderliga observationer ovan vattenytan, t. ex. vid
anfall eller navigering i närheten av land,
genom periskop (se d. o.), varav två—tre
höj- och sänkbara finnas.
Signalering sanordningar. Jämte optiska
signalapparater är u utrustad med
radio-och undervattenssignalapparater. För radion
begagnas i allm. höj- och sänkbara el.
fällbara master, varjämte även stöden för de
s. k. avbärarwirarna mellan tornet och
stävarna kunna anordnas som fästen för
antenner.
Bestyckning. Torpeden (se d. o.) är u:s
förnämsta vapen, användbart i såväl marsch-
Bild 8. U-båt för minutläggning med minbrunnar
inrymda i yttre skrovet.
som u-läge. U. bestyckas jämväl med kanoner
samt stundom även med minor. Torpederna
utskjutas med luft genom tuber, anbragta dels
inombords i för- och akterstäv, kallade
stäv-och häcktuber, dels utombords i
överbyggnaden, såsom fasta el. rörliga däckstuber.
Redan före världskriget utrustades u. med en
mindre kanon till skydd mot smärre
be-vakningsfartyg och flygplan. När de tyska
u. sedermera togos i anspråk för
handelskrig, ökades deras artilleribestyckning till 2
st. 10,5 cm eller 1—2 st. 15 cm kanoner.
Numera utgöres artilleribestyckningen på u.
i allm. av kanoner av 10—12 cm kaliber
Bild 9. Svenska flottans första u-båt, »Hajen», 1905.
jämte ett antal kulsprutor. Genom
Washing-tonkonferensens beslut har u:s kanonkaliber
begränsats till högst 20 cm. U:s lämplighet
för minutläggning framträdde under
världskriget, i det att mineringar kunde
verkställas i största hemlighet. Minorna förvaras
antingen utombords i nästan vertikala, rätt
igenom båten gående brunnar eller inombords.
1 förra fallet släppas de genom lossande av en
spärr, i senare fallet utmatas de genom en
sluss.
Säkerhetsanordningar. U. förses med en del
anordningar för att förebygga
olyckshändelser eller begränsa dessas verkningar. Så
kallade dykvästar (ett slags andningsapparater)
sätta besättningen i stånd att lämna en
sjunken u. och taga sig upp till ytan. Vidare
finnas telefonbojar för anordnande av
förbindelse mellan en sjunken u. och vattenytan,
Bild 10. Schematisk ritning till svenska u-båten
»Hajen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
