Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungern - Naturbeskaffenhet och geologi - Klimat - Växt- och djurvärld - Befolkning och bebyggelse - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1067
Ungern (Naturbeskaffenhet—Näringar)
1068
Bild 1.
Ungerns vapen.
Kluven sköld; högra
fältet sju gånger delat av
rött och silver; vänstra
fältet rött med ett
patri-arkalkors av silver,
uppskjutande från ett med
en gyllene krona krönt
treherg.
Naturbeskaffenhet och geologi. U. saknar
naturliga gränser och är huvudsaki. ett
lågland. Landet intager de centralare delarna av
ungerska el.
pannoni-ska bäckenet, ett stort
sänkningsfält,
omra-mat av bergskedjor
och under tertiärtiden
täckt av inhav el.
insjöar med salt vatten,
som givit upphov till
de nuv. salthaltiga
jordarterna. Ur
morfo-logisk synpunkt kan
U. i stort sett delas
i tre regioner: det av
kullar och
kuperade terrängformer
utmärkta området v. om
Donau
(Transdanubi-en), det n. ö.
höglandet samt den stora
lågslätten el. Alföld
(i vidsträckt
bemärkelse) kring Tisza
(Theiss) ö. och s. ö. om
Donau. Härtill
kom
mer i n. v. Lilla ungerska slätten el.
Sopron-bäckenet kring Donau v. om Budapest. Genom
Transdanubien sträcker sig i s. v.-—n. ö.
riktning den platåartade höjdryggen
Bakonysko-gen, som med en medelhöjd av omkring
200 m höjer sig över omgivningen och i s. ö.
stupar brant ned mot Balatonsjön (se d. o.).
Bakonyskogen bildar en del av
Mellanunger-ska bergen, som mot n. ö. fortsättas av
Vér-tes-, Pilis- och Budabergen till Donaus knä,
n. om Budapest, samt på andra sidan Donau
av det egentliga berglandet med Mätra (där
U:s högsta punkt ligger, 1,010 m ö. h.) och
de vackra Bükkbergens karstplatå (högsta
punkt 957 m ö. h.). I Mellanungerska
bergsstråket framträda teriära lava- och
tuffbergarter, särskilt i Pilisbergen. De stora
slättområdena äro täckta av tertiära och kvartära
lager, ur vilka vid Tokaj Karpaternas sista
utlöpare höja sig. Alföld bildar ett av
Europas största oavbrutna slättland med bördiga
områden av lössjord och flodsediment. På
Alföld ha den ursprungliga skogen och den
ungerska stäppen (puszta) numera nästan h.
o. h fått vika för plogen,’ varjämte Tiszas
och dess bifloders översvämningsområden
ge-ncm dräneringar förvandlats till kulturland
av åker el. äng och sanddynsområdena
skog-planterats el. uppodlats (vin m. m.).
Klimatet är i allm. kontinentalt med stränga
vintrar och varma somrar samt hastiga
temperaturväxlingar. Budapest har en medeltemp.
i jan. av —2,1° C, i juli 21,3°. Debrecen (resp.
—1,8° och 21,6°) har medelextremer om
—15,7° och 34,5°. I ö. och s. ö. är hettan under
sommaren (15 juni—1 sept.) nästan tropisk.
Nederbörden är i medeltal 500—600 mm på
slätterna men avdunstningen mycket stark,
och redan i slutet av juli börjar gräset vissna.
Växt- och djurvärld. Först omkr. 150 m ö. h.
med ökad nederbörd och minskad temp. är
klimatet mer gynnsamt för skogsväxt.
Skogarna i Transdanubien bestå huvudsaki. av
ek, på kalkfattig grund särskilt Quercus
ses-siliflora, på kalkgrund Quercus pubescens och
Cerris. Dessutom förekomma alm, avenbok,
Fraxinus ornus, Tilia parvifolia, Sorbus
tor-minalis, hassel och flera buskväxter. På större
höjd märkes bokskog, t. ex. på
Bakonyskogen, tills, m. lönn och sykomorlönn, alm m. fl.
De vanligaste gräsarterna på pusztan äro
Stipa capillata och S. pennata, på mer
humusrik jord Polinia gr yllus. 1 flygsandsområdena
dominera de ettåriga gräsen, och vanlig är
här även Tribulus terrestris. — U:s djurvärld
överensstämmer i huvudsak med det övriga
Mellaneuropas.
Befolkning och bebyggelse. Huvuddelen av
befolkningen utgöres av magyarer el. ungrare
(se d. o.). Befolkningen har ökats från 7,889,069
inv. 1920 till 8,688,319 1930, delvis beroende
på invandring av ungrare från nuv.
irredenta-områden. Enl. folkräkningen 1930 voro av
U:s befolkning 8,001,112 pers, ungrare, 478,630
tyskar, 104,819 slovaker, 16,221 rumäner, 996
rutener och 27,683 kroater. Judarna, som i
synnerhet äro bosatta i städerna, voro enl.
religionsstatistiken s. å. 444,567. Den största
nationella minoriteten bilda tyskarna, som mest
äro bosatta i Transdanubiens städer, omkring
Pécs, n. om Balatonsjön och i Burgenland.
Dessutom bo i U. zigenare, polacker,
tjecker, bulgarer (särskilt som trädgårdsarbetare)
m. fl. Karakteristiska för Alföld äro de stora
s. k. bystäderna, som blott i centrum ha
stads-prägel men f. ö. ha bykaraktär med en stor
procent jordbrukande stadsbefolkning. De
enstaka, spridda gårdarna (tanya) äro relativt
nya företeelser i den ungerska
lantbebyggel-sen, sammanhängande med jordbrukets
moderna utveckling.
Näringar. Genom Trianonfreden 1919
förlorade U. omkr. 4/5 av sina skogstillgångar;
mer än hälften av det förutv. U:s
mineralproduktion var lokaliserad till de avträdda
områdena. — Jordbruk. U. är numera ett
utpräglat jordbruksland och ett av Europas
viktigaste spannmålsländer. Mer än 4 mill.
människor ha sin utkomst genom denna
näringsgren. Mer än 60 % av arealen bestå av odlad
jord. Det mest odlade sädesslaget är vete
(exportproduktion), som 1932 upptog 1,6 mill.
har; därnäst kom majs (1,1 mill. har), följt
av råg (637,000 har), korn (471,000 har) och
havre (233,000 har). Potatis odlades s. å. på
295,000 har, sockerbetor på 46,000 har. Majsen
brukas företrädesvis som kreatursfoder
(svinavel) men är även viktig som människoföda.
Vinodlingen bedrives som terrasskultur i ett
flertal trakter, ss. på sydsidan av
Bakonyskogen, Mätra- och Bükkbergen; de mest
bekanta vinerna komma från de av bördiga
vulkanbergarter bestående Hegyalja- el. Tokaj
-bergen. Växande betydelse har vinkulturen
på flygsandsområdena. Vinodlingens
exportöverskott går särskilt till Österrike och
Tjeckoslovakien. Värmekrävande växter, ss.
melon. paprika, kurbits och tobak, trivas
förträffligt i U. Grönsaks- och fruktodling
bedrives även för export och är av stor vikt
särskilt i Transdanubien, där jorden brukas
mera intensivt än i östra U. —
Boskapsskötsel. De naturliga betesmarkerna h.a i
hög grad inskränkts genom uppodling av
pusztorna, av vilka numera endast
Horto-bägypusztan (Stora pusztan) v. om Debrecen
och Bugacipüsztan s. v. om Kecskemét kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
