Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undset, Sigrid - Undsättningsfonden - Undulantfeber - Undulation - Undulera - Unerade - Unerade armenier - Ungdomens Röda kors - Ungdomsdomstolar - Ungdomsgudinnan - Ungdomsskolor, Praktiska - Unge, Erik Adolf Mauritz - Unge, Vilhelm Teodor - Unger, Carl Richard - Unger, Franz - Unger, Gunnar - Ungern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1065
Undsättningsfonden—Ungern
1066
lism har stärkts av en lidelsefull vilja till
sanning, och den stundom sarkastiska
intensitet, varmed hon skildrar det medelmåttiga,
oäkta el. barnsligt outvecklade, är inspirerad
av en betydande naturs högre fordran på
människolivet. Samtidigt visa hennes ståtliga
naturskildringar, dröjande redogörelser för
vardagslivets interiörer och breda skildringar av
den erotiska passionen hemkänsla i denna
värld och rik erfarenhet av människolivets
sinnliga verklighet. Hon har ett sunt förnuft av
ett stort mått, vari livserfarenhet och
idealitet sammansmält. Den frambrytande religiösa
känslan ökade hennes människoskildrings
säkerhet: den skänkte henne ett fäste av lugn,
varifrån hon med både obeveklighet och
mildhet bedömde sin diktnings karaktärer. Hennes
apologier för katolicismen ge anledning till
invändningar, men hon har tillika visat
religionens betydelse som kulturmakt. Hon har
epikerns lugn och utförlighet: hennes böcker
ge illusion av livets egen än långsamt
flytande, än snabba ström, där dräglig vardag
och olyckor växla, arbete och trofasthet bygga,
lidelser härja och öden mogna. Hon har
utgivit ett par essäböcker: »Et kvindesynpunkt»
(1919) och »Etapper» (1929). Hon fick 1928 det
litterära Nobelpriset. De flesta av hennes verk
finnas i sv. övers. — Se J. Bing, »S. U.»
(1924), F. Böök i »Från fyra sekler» (1928),
och J. Landquist i Biblioteksbladet 1929. J. L-t.
Undsättningsfonden står under
Statskontorets förvaltning. U. har uppkommit genom
att riksdagen ställt medel till K. m:ts
förfogande för att lindra följderna av missväxt
el. andra naturolyckor. Vid slutet av
budgetåret 1931—32 uppgingo u:s tillgångar till i
runt tal 564,000 kr. Under nämnda år hade
den använts bl. a. för att lindra foderbrist i
Norrbottens län och täcka förluster genom
Klarälvens översvämning. J. R. N.
Undula’ntfeber (lat. fe’bris u’ndulans), se
K a s t s j u k a och M al t a f eb e r.
Undulatiön, vågrörelse (se d. o.). — U
n-dulationsteorien, läran om ljuset som
vågrörelse. Se H u y g e n s’ princip och
Ljus, sp. 83.
Undulera, röra sig vågformigt, bölja. Jfr
Ondulering.
Unèrade, se U n i e r a d e.
Unerade armenier, se Mechitarister.
Ungdomens Röda kors, se Röda korset.
Ungdomsdomstolar, stundom förekommande
benämning i st. f. barndomstolar (se d. o.).
Ungdomsgudinnan, se II e b e.
Ungdomsskolor, Praktiska, se
Praktiska ungdomsskolor.
Unge, Erik Adolf Mauritz,
civilingenjör, kapten i Väg- och
vattenbyggnadskåren (1836—1904). Efter praktik i Ryssland
uppsatte U. i Sverige fabrik för impregnering
av tyg i syfte att åstadkomma vattentäthet.
Under sina senaste år sysselsatte sig U. med
luftballongkonstruktioner. Resultatet härav
blev ballongen »Svenske», som hade formen
av en vertikal cylinder, upptill avslutad med
en sfärisk kalott. Den 1903 byggda »Svenske
II» vann på grund av nyheten i
konstruktionen en viss uppmärksamhet; typen kom dock
ej till vidare användning. ö-g.
Unge, Vilhelm Teodor, militär,
uppfinnare (1845—1915). Blev 1868 officer vid
Upplands regite, var generalstabsofficer 1877
—87, fick avsked som kapten 1895 och
befordrades 1907 till överstelöjtnant. U.
konstruerade bl. a. en avståndsmätare, som på 1890-talet
användes vid svenska artilleriet. Mest känd
är hans lufttorped (sed. o.). G. af W-dt.
Unger, Carl Richard, norsk språkforskare
(1817—97), prof, i germansk och romansk
filologi i Oslo 1862. U. var synnerligen verksam
som utgivare av nordiska fornskrifter, bl. a.
av »Fagrskinna» (1847), Olav den heliges
saga (1853), »Flateyjarbök» (3 bd, 1860—68),
»Gammel norsk homiliebog» (1864) och
»Heims-kringla» (1868).
Unger [o’qør], Franz, österrikisk botanist
(1800—70). Prof, i botanik i Graz 1835—49,
i Wien 1849—66. U. var banbrytande både
som växtpaleontolog och som anatom och
fysiolog. Hans viktigaste
paleontologiska
skrifter äro »Synopsis
plantarum fossilium»
(1845), »Genera et
species plantarum
fossilium» (1850),
»Icono-graphia plantarum
fossilium» (1852—65)
och »Sylloge
plantarum fossilium» (1860
—66). Han var en av
de första, som
vetenskapligt bearbetade
tertiärfloran,
begag
nade slipprov och studerade fossilens inre
byggnad. Som växtanatom blev han namnkunnig
för sina undersökningar över fortplantningen
hos mossor och mikroskopiska alger och
utövade genom sina läroböcker stort inflytande; till
de viktigaste höra »Grundzüge der Anatomie
und Physiologie der Pflanzen» (1846; sv.
övers. 1852) och »Anatomie und Physiologie
der Pflanzen» (1855). Han var även
växteko-log och kulturhistoriker. C. S-g.
Unger, Gunnar, konteramiral, sjömilitär
skriftställare (f. 1871 s/5). Blev underlöjtnant
1892, kommendör 1923, konteramiral i
marinen 1931, var marinattaché i Paris 1911—13,
chef för marinens flygväsen 1915—18, för
Sjökrigshögskolan 1925—30 och för
Sjöförsvarets kommandoexpedition 1930—31. Bland U:s
arbeten må nämnas »Illustrerad svensk
sjökrigshistoria» (2 dir, 1909, 1923) och
»Sjömaktens inflytande på Sveriges historia åren
1700—1927» (1929).
Ungern, ung. Magyarorszåg (»magyarernas
land»), ty. Ungarn, lat. Hungaria, monarki
i s. ö. Mellaneuropa, gränsar i n. till
Tjeckoslovakien (gränssträcka omkr. 570 km), i ö.
till Rumäninen (300 km), i s. till Jugoslavien
(500 km), i v. till Österrike (180 km) ; 93,072
kvkm, 8,688,319 inv. (folkräkningen 1930).
Huvudstad: Budapest. Se karta vid Bulgarien.
INNEHÅLL:
sp.
Naturbeskaffenhet och
geologi ......... 1067
Klimat ............ 1067
Växt- och djurvärld .. 1067
Befolkning och bebyg-
gelse ............. 1068
Näringar .......... 1068
Kommunikationer..... 1069
Mynt, mått och vikt 1070
Finanser .......... 1070
sp.
Religion............ 1070
Undervisningsväsen ... 1070
Tidningspress......... 1070
Försvarsväsen......... 1071
Författning ........ 1071
Förvaltning......... 1071
Rättskipning ....... 1072
Flagga ............. 1072
Historia............ 1072
Litteraturanvisningar. 1076
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
