Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungern - Näringar - Kommunikationer - Mynt, mått och vikt - Finanser - Religion - Undervisningsväsen - Tidningspress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ungern (Kommunikationer—Tidningspress
1069
uppvisa ett äldre stadium i boskapsskötselns
utveckling med stora betande hjordar av
tusentals nötkreatur, får och hästar, de
sistnämnda vaktade av beridna herdar, csikös.
1932 räknades i U. 845,548 hästar, 1,818,834
nötkreatur (även bufflar), 1,210,491 får och
2,361,195 svin. Hästaveln är berömd och
befordras av statliga stuterier.
Nötkreatursra-sen är i allm. den vita, långhorniga. Exporten
av mejeriprodukter är ännu ringa men
utförseln av levande kreatur högst betydande.
Fjäderfäskötseln (gäss, höns) är allmän och
särskilt i Alfölds veteområden högt uppdriven.
—- För livsmedelsförsörjningen spelar även
fisket i Donau, Tisza och Balatonsjön (gös
m. m.) samt i konstgjorda dammar stor roll.
Skogsbruk. U:s skogar omfattade 1930
omkr. 10,900 kvkm. De bestå nästan h. o. h.
av ek, bok o. a. lövträd, huvudsaki. i
Trans-danubiens mer kuperade trakter; trävaror
måste i stor mängd införas. Genom
nyplantering (acacia, Robinia, tall m. m.) i
sandområdena har man sökt utvidga skogsarealen.
Bergsbruk och industri. U. äger
betydande kollager (från juraperioden), bl. a.
i Pécsdistriktet, och i Sajödalen finnas
betydande förekomster av brunkol och järnmalm,
vilken senare bearbetas inom landet.
Bauxit-tillgångarna äro bland de största i världen
(89,556 ton producerades 1931).
Kolproduktionen uppgick 1930 till omkr. 7 mill. ton, därav
brunkol 6 mill. ton, men både stenkol och
järnmalm måste införas. — Industrien är
väsentligen baserad på jordbruke. och
företrädes främst av kvarnindustrien (Budapest,
Gyor, Debrecen, Szeged). Sockerindustrien
lämnar vanl. exportöverskott och producerade
1930 233,800 ton (125,200 ton 1931). Vidare
märkas ölbryggerier, spritfabriker samt
konserv- och charkuteriindustri (Budapest,
Kecs-kemét). Näst viktigaste industrigrenen är
järn- och maskinindustrien med tillv. av
au-tomobiler o. a. fordon, fartyg m. m. (Budapest,
Rima- och Sajödistrikten). Textilindustrien
har gjort stora framsteg (bomullsspindlarnas
antal har stigit från 33,000 1913 till 148,000
1927). Vidare märkas tegel- och
cementfabriker, kemisk och konfektionsindustri (mest i
Budapest) samt läder- och skofabriker
(Mis-kolc). 1931 funnos i U. 3,442 fabriksföretag,
sysselsättande 195,478 arb. och med ett
tillv.-värde av 2,054 mill. pengö.
Handel. Importen värderades 1932 till
335,26 mill. pengö, exporten till 330,42 mill.
pengö (resp. 1,182 mill. och 807,6 mill. 1927). De
förnämsta importartiklarna 1931 voro trävaror,
kol, papper, bomull och bomullsvaror,
maskiner och metallvaror, hudar och skinn, råtobak,
mineraloljor och yllevaror. Bland
exportvarorna kommo i främsta rummet levande
boskap, elektr. apparater och maskiner, vete,
fjäderfä, mjöl, ägg och fjäder, pälsverk, färsk
frukt, halvfabrikat av järn samt tobak. Det
största handelsutbytet försiggår med
Österrike, Tyskland, Rumänien, Tjeckoslovakien,
Jugoslavien, Italien och Polen. U:s utförsel
till Sverige hade 1932 ett värde av 1,5 mill.
kr.; importen från Sverige värderades s. å.
till 583,000 kr.
Kommunikationer. Järnvägsnätet har i U.
utbyggts särskilt med hänsyn till
spannmåls-handelns transportbehov. Det har sin
natur
1070
liga stora knutpunkt i huvudstaden.
Järn-vägslängden var 1931 8,675 km, därav 7,104
km statsbanor. Landsvägsväsendet lider brist
på inhemskt vägbyggnadsmaterial, och
auto-mobilismen är täml. outvecklad.
Vattenvägarna omfatta tills, omkr. 2,130 km (därav omkr.
500 km i Donau och 192 km i Tisza mellan
Szolnok och Szeged) och tjäna huvudsaki.
transporten av spannmål, kol och trä. Post
och telegraf ägas av staten. Postanstalternas
antal 1931: 2,386. Telegraflinjernas längd:
83,461 km; antal telefonapparater: 115,877;
telefonlinjernas längd: 625,416 km. — De fem
flyglinjerna i U. befordrade 1930 7,692
passagerare och 476 ton gods. Internationella
flyglinjer utgå från Budapest över Wien—Prag—
Nürnberg—Strassburg till Paris och över
Belgrad—Bukarest—Sofia till Konstantinopel.
Mynt, mått och vikt. Den i U. brukade
myntenheten är pengö (se d. o.; — 0,652 sv.
guldkronor), delad i 100 fillér. De metriska
mått- och viktsystemen tillämpas. M.
Finanser. De senare årens ekonomiska kris
har även i U. gjort sig märkbar. Aug. 1931
infördes ett s. k. transfarmoratorium för alla
utländska skulder samt förbud för den fria
handeln med utländska valutor.
Utrikeshandeln sattes under sträng kontroll. Härigenom
har den ungerska valutans guldparitet
upprätthållits och landet bevarats från en ny
inflation. Ett befullmäktigat ombud för
Nationernas förbund, Rogall Tyler, övervakar U :s
finanser. Statsbudgetens deficit utgjorde
1931/32 184,8 mill. pengö, vilken summa
1932/33 reducerades till 150 mill. pengö. 1933/34
års budget upptar 1,172,3 mill. pengö utgifter
och 1,097,1 mill. pengö inkomster.
Ungerska nationalbankens (Magyar nemzeti
bank) sedelcirkulation utgjorde i slutet av
1932 353 mill. pengö, en nedgång med 17 %
i förhållande till 1931. Guldtäckningen var
31,8 %, dessutom hade nationalbanken i
utländska valutor 193 mill. pengö, varav 164 mill.
pengö härstammade från exporten. B. L-r.
Religion. Enl. census 1930 voro 5,634,103
pers. (64,9 %) romerska katoliker, 1.813,162
(20,9 %) calvinister, 534,065 (6,1 %) luteraner,
444,567 (5,1 %) av mosaisk trosbekännelse och
201,093 (2,3 %) grekiska katoliker. Full
religionsfrihet råder. Sedan 1916 finnes även
ett muhammedanskt trossamfund.
Calvinis-mens andliga centrum i U. är Debrecen.
Undervisningsväsen. 1920 beräknades 15,2
% av befolkningen över 6 år vara analfabeter,
1930 9,6 %. Skolundervisning är obligatorisk
till 12 års ålder och därefter 3 år i
fortsätt-ningsskola. Utom högre allmänna läroverk
finnas ett stort antal specialskolor och 4
lant-brukshögskolor. För den högre undervisningen
sörja univ. i Budapest, Szeged, Pécs och
Debrecen samt (sedan 1919) en självständig
fakultet för ekonomi i Budapest. Dessutom
finnas 18 prästseminarier (därav 14 rom.-kat., 3
protestantiska och ett judiskt), teknisk
högskola i Budapest, högskola för gruv- och
skogsvetenskap i Sopron samt ett flertal
andra högskolor. M.
Tidningspress. Första tidningen utkom på
latin, Mercurius Veridicus ex Hungaria (1705
—11). Första ungerskspråkiga tidningen var
Magyar Ilirmondö (1780; i Pressburg, nu
Bra-tislava). Efter censurens upphävande (1848)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
