Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungern - Tidningspress - Försvarsväsen - Författning - Förvaltning - Rättskipning - Flagga - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1072
Ungern (Försvarsväsen—Historia)
1071
uppstodo många nya tidningar. 1932
ut-kommo i U. 68 dagliga politiska tidningar,
därav 20 i Budapest. Bland dessa märkas
Pesti Hlrlap (se d. o.), de till en koncern
hörande Az Est, Pesti Naplé och Magyarorszäg
samt den tyskspråkiga Pester Lloyd. B. L-r.
Försvarsväsen. Genom Trianonfreden
tvingades U. att inskränka sitt försvarsväsen till
blott armén, »det ungerska lantvärnet»
(hon-védség). Något flygvapen får ej finnas, och
flottan består blott av några monitorer och
vakt-båtar, vilka för polistjänst bilda flottiljer på
Donau och Theiss. — Arméns rekrytering
skall enl. Trianonfreden ske genom frivilligt
åtagande (värvning). Tjänstetiden är för
officerare 20 år. För underofficerare och
manskap är den 12 år; denna personal kan
visserligen hemförlovas efter 6 år men inräknas
dock i den aktiva styrkan intill utgången av
12 tjänsteår. Några reserver till arméns
utökning vid krigstillfälle ingå således icke i
organisationen. Arméns styrka är bestämd
till 35,000 (1,750 officerare och 33,250
underofficerare och manskap). — Högste
befälhavare över armén är riksföreståndaren.
Försvarets angelägenheter handläggas av
hon-védministern. Enl. fredsfördraget får icke
finnas någon generalstab och icke upprättas
några mobiliseringsplaner. Armén består av
7 blandade brigader och trupper utom
brigadförband. Varje blandad brigad består av 2
inf.-reg:ten om 3 bataljoner, 1
cyklistbataljon, 1 skvadron husarer, 1 fältart.-division
om 3 batterier, trängtrupper m. m. Trupperna
utom brigadförband utgöras av 2
kav.-briga-der (4 husarreg:ten), 5 batterier artilleri och
3 ingenjörbataljoner. M. B-dt.
Författning. Efter experiment med repu
blik och sovjetsystem 1918 och 1919
återställdes den tidigare monarkiska författningen av
en folkvald nationalförsamling 1920. Tronen
är dock t. v. obesatt, och i konungens ställe
finnes en riksföreståndare (som sådan
fungerar sedan 1 mars 1920 amiral M. Horthy, se
d. o.). Riksföreståndaren har vid sin sida
en ministär på f. n. 10 pers., vilka äro
ansvariga inför representationen (orszåggyülés).
Denna består av två kamrar. Den övre
kammaren består sedan 1926 av olika kategorier:
dels medl., valda bland den högre adeln (omkr.
40), dels medl., valda av representationerna i
komitaten och municipalstäderna (se nedan;
omkr. 50), dels vissa högre dignitärer inom
de olika kyrkosamfunden (även 2 judiska
överrabbiner; omkr. 30), dels vissa högre
ämbetsmän, dels representanter för univ. o. a.
vetenskapliga inrättningar, handelskamrar o.
dyl. (omkr. 40), dels medl., utnämnda på
livstid av statschefen (högst 40) Den nedre
kammaren utses genom allmänna val; för valrätt
fordras dock enl. lag av 1925 att med
godkända betyg ha gått igenom de fyra första
skolåren (för kvinnor sex skolår el. att i
äktenskap ha fött 3 barn), under minst 10 år varit
ungersk medborgare och 2 år bofast samt 24
års ålder (kvinnor 30 år). Kamrarna ha den
lagstiftande makten, men riksföreståndaren
har veto, som dock brytes av kamrarnas
förnyade beslut med enkel majoritet.
Riksföreståndaren har rätt att upplösa kamrarna.
Förvaltning. U. är uppdelat i 25 komitat
(ung. motsv. svenska län) och 11 med dem
likaberättigade municipalstäder. Varje
komitat och municipalstad har i spetsen en av
regeringen utnämnd ämbetsman, föispän, och
en av komitats-, resp, stadsrepresentationen
vald alispän. Dessa representationer bestå i
komitaten till hälften av de medborgare, som
betala den högsta skatten, och till hälften av
folkvalda; i municipalstäderna är
proportionen 2/s självskrivna och 3/g valda. Komitaten
äro delade i kretsar och dessa i kommuner.
Rättskipningen utövas av kretsdomstolar
med blott en domare och av kollegiala
domstolar, vidare av appellationsdomstolar och
som översta instans i civila och brottmål av
den kungl. kurian i Budapest. Där finnes också
en högsta förvaltningsdomstol. För
tryckfrihetsmål finnas jurydomstolar. G. H-n.
Flagga. Nationalfärgerna äro rött, vitt och
grönt, vilka i horisontala fält täcka flaggan,
som dessutom är försedd med det ungerska
riksvapnet (se flaggkartan vid art. Flagga).
Historia. Omkr. 896 inkommo magyarerna
under Å r p ä d i det nuv. U. och grundade på
spillrorna av Svatopluks rike ett furstendöme.
Den egentliga ungerska statsbildningen
började under storfurst G é z a (reg. 972—997),
som även begynte införa kristendomen. Hans
verk blev fullbordat av sonen Stefan (reg.
997—1038), som år 1000 med en av påven
Sylvester II förlänad krona kröntes till
apostolisk konung av U. Han omgestaltade U. enl.
västerländskt mönster. Efter kung Stefans
död uppflammade ett brödrakrig i U.,
beroende på att enl. gammal sedvänja icke son
utan broder efterträdde den regerande fursten.
Dessa inre stridigheter vilade under L ä s z 1 6
den helige (reg. 1077—95), som blev en
av U:s största konungar. Under hans
regering utvidgades U:s gränser ända ned till
Dal-matien. Hans verk fulländades av brorsonen
K olo man (reg. 1095—1116), som
omorganiserade hela U:s förvaltning. En av hans
efterträdare, B é 1 a 111 (reg. 1173—96),
fördeen framgångsrik utvidgningspolitik, men
denna översteg landets krafter, och erövringarna
gingo snart förlorade. Magnaternas och
lågadelns inflytande växte. Den obeslutsamme
Andreas (reg. 1205—35) tvangs sålunda
1222 att underskriva den s. k. gyllene bullan,
U:s Magna charta, som uppdrager gränserna
för kungamakten. Konungamaktens förfall
hade sorgliga följder, vilket snart kom till
synes under tatarernas inbrott (1241—42), då hela
landet härjades. B é 1 a IV (reg. 1235—70)
sökte återuppbygga landet, inkallade
nybyggare, särskilt från Tyskland, uppförde befästa
städer och stärkte borgerskapet genom
privilegier. Den siste konungen av Ärpäds ätt, A
n-dreas III, dog 1301. Efter ett interregnum,
uppfyllt av svåra inbördeskrig, lyckades
italienske fursten Karl Robert av Anjou
(reg. 1309—42) tillvälla sig konungamakten i
U. Under hans son Ludvig den store (reg.
1342—82), även konung i Polen, omdanades
det ungerska feodalväsendet, kungamakten
befästes, och landets kultur höjdes. Efter
Ludvigs död kröntes hans dotter Maria, g.
m. markgreve Sigmund, till drottning, medan
den yngre systern fick Polens krona. A ter
uppflammade inre strider, mot vilka S i
g-mund (se d. o.), som senare valts till konung
(reg. 1382—1437), icke kunde uppträda med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
