Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungerska språket, Magyariska språket - Ungerska viner - Ungersk fustik - Ungersk gyllen - Ungersk häst - Ungersk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1081
Ungerska viner—Ungersk konst
1082
grepp (i, ur, in i, på, ned från, upp på, vid,
från, till, med etc.), men de flesta äro av
täml. sent datum och utvecklade ur
postpositioner, vilka än i dag brukas fristående i
förbindelse med possessivsuffix, t. ex. inessiv
a håzban, i huset, jfr bennem, i mig; illativ
plur. håzakba, in i hus, jfr belé, in i det. I st.
f. possessivpronomina nyttjas possessivsuffix,
t. ex. håzamban, i mitt hus. Man skiljer
mellan en subjektiv och en objektiv konjugation
med i stor utsträckning olika ändelser; den
senare nyttjas, om till verbet hör ett (utsatt
el. underförstått) bestämt objekt i 3 :e pers.,
den förra i andra fall, t. ex. subjektiv
konjugation pres. sing.: 1. vårok, 2. vårsz, 3. vår,
jag, du, han väntar, men objektiv
konjugation: 1. vårom, 2. vårod, 3. vår ja, jag, du,
han väntar honom, det, din fader etc.;
dessutom vårlak, jag väntar dig, eder, ett minne
av gamla tiders ännu mera omfattande
objektiva konjugation. Jämte indikativ finnas
kon-ditionalis och imperativ-konjunktiv, jämte
presens (och ett nu föråldrat preteritum) ett
nybildat perfektum; det forna futurum har
ersatts av ett sammansatt tempus. Passivet
är nu nästan obrukligt; nekande konjugation
(som i finskan m. m.) saknas och ersättes med
partikel. Postpositioner finnas i mängd;
pre-positioner saknas. Prefix för olika aspekter
(se d. o.) finnas i mycket stort antal.
Syntaxen är rätt invecklad, särskilt ordföljden.
— Utforskningen av ungerskans förlitterära
historia försvåras ytterligt av den starka
avnötning och omblandning, som dess och de
närmast besläktade språkens former
undergått. I en del fall stå dessa språk dock på
en ålderdomligare ståndpunkt än de mera
genomskinliga västligare språken. En mängd
lånord av olika ålder vittnar om ungrarnas
vandringar och kulturella förbindelser. Äldst
äro de tjuvassiska (framför allt jordbruk och
boskapsskötsel), därnäst de alanska från s. ö.
Ryssland, så de ytterst talrika slaviska (bl. a.
de kristna begreppen), därefter turkiska och
slutligen tyska, italienska och latinska samt
moderna internationella ord, vilka dock
kraftigt motarbetas av puristerna. Om den nära
förbindelsen med de turkiska folken vittna de
märkliga inskrifterna med ett östligt,
run-liknande alfabet från 1500—1700-talet. Man
har förr t. o. m. velat föra u. till de
turko-tatariska språken, men denna teori är helt
fantastisk. Det vetenskapliga utforskandet av
u. börjar med M. Révai (se d. o.) och är en
med största iver bedriven nationalsak;
ledande tidskrifter äro Nyelvtudomänyi,
Közlemé-nyek (från 1862), Magyar Nyelvör (från 1872)
och numera särskilt Magyar Nyelv (från
1905). En stort anlagd etymologisk ordbok
utges av Z. Gombocz och J. Melich (1914 ff.).
Handordböcker av J. Balassa, S. Simonyi och
(störst) B. Kelemen; språklära av J. Szinnyei
i »Sammlung Göschen». n:r 595, läsebok av
V. Tolnai i n:r 694. En förträfflig,
allmän-fattlig översikt är S. Simonyi, »Die
unga-rische Sprache» (1907; med bibliogr.). K. B.W.
Ungerska viner. Den ungerska
vinproduktionen är en av de kvantitativt mest
betydande i Europa. En mängd olika typer
fram-ställes, från röda el. vita bordsviner (lantvin)
till russinsöta, spritstarka dessertviner
(»Aus-bruch») och musserande viner. Berömda mär-
Erik XIV:s ungerska gyllen.
ken äro Tokajvin (se d. o.) samt Ruszter från
komitatet Sopron (Oedenburg). G. H-r.
Ungersk fustlk, se Fisett-trä.
Ungersk gyllen förekom redan under
1400-talet i Sverige. Under Erik XIV och Johan III
präglades i Sverige guldmynt med detta namn.
Eriks u. hade en vikt av 4,21 g, Johans till
en början 4,21—4,12, senare 3,36 g, med en
fin-halt av 231/2 karat, d. v. s. 0,979 fint guld.
Efter det nuv. guldvärdet skulle en u. av 4,21 g
vara värd 10,23 kr., av 3,36 g 8,16 kr. K. A. W.*
Ungersk häst, zool., se Hästen, bild 9 på pl.
Ungersk konst. Prydnadsföremål och
vapen, vilka hittats i ungerska hövdingagravar
från 800- och 900-talet, visa stor likhet i
utförandet med den östasiatiska konsten. —
Sedan Ungerns förste konung, S:t Stefan,
övergått till den romerska kyrkan, började
den kyrkliga konsten blomstra. Av de
tidigaste romanska domkyrkorna finns endast
en kvar, i Pécs, som dock är h. o. h. ombyggd.
Bland smärre kyrkor i romansk stil märkes
kyrkan i Jäk (1257). På 1300-talet kom den
gotiska byggnadsstilen till Ungern. Utom
utländska byggmästare (bl. a. Villard de
Honne-court) funnos redan ungerska mästare, så P
e-t e r och Stefan från Kassa, vilka
uppförde eh del ännu kvarstående kyrkliga o. a.
offentliga byggnader i övre Ungern. Under
denna period uppträdde två berömda
skulptörer, bröderna Georg och Martin från
Koloszvär. Deras S:t Georgsstaty (1373)
står framför S:t Veits katedral i Prag.
En blomstringstid för de sköna konsterna
blev Mattias Corvinus’ regeringstid (1458—90).
Italienska mästare inkallades, kyrkor
smyckades med målningar och skulpturer, flera
kungliga slott (i Buda, Visegräd,
Vajda-Hunyad, Diös-györ etc.) byggdes men
förstördes senare av turkarna. Jämte utländska
konstnärsnamn träffas även ungerska (J
o-hann A q u i 11 a, Mikael P a n n o n i u s),
men först på 1800-talet utvecklas en mera
självständig u.; det sker samtidigt med det
kraftiga nationella uppsvinget inom
litteraturen. Även i utlandet dyka några ungerska
konstnärsnamn upp (målaren Karl Mar kö
i Italien, KarlBrocky i London,
skulptören Stefan Ferenczy, Thorvaldsens
elev, i Rom). Miklös Barnabäs (1810—
98), en ypperlig porträttist, blev lärare i
hemlandet för den yngre generationen. Ungerns
hjältetid förevigas på monumentala fresker i
huvudstadens offentliga byggnader
(akademipalatset, riksdagshuset, kungl. slottet, operan
etc.) av historiska målare, Mor Thän (1828
—99), Karl Lotz (1833—1904), Viktor
Madaräsz (1830—1917) och Bertalan
Székely (1840—1910). I Frankrike
(Bar-bizon) fostrades två betydande konstnärer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
