Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungrare - Ungsocialister - Ungtjecker - Ungturkar - Unguentum - Unguis - Ungulata - Unguligrada - Ungvár - Unicafiber - Unicum - Unierade el. Unerade - Uniform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1087
Ungsocialister—Uniform
1088
i n. från Bratislava över Karpaternas s.
ut-löpare till Kosice och Uzhorod, i ö. nära den
gamla gränsen mot Transsylvanien till Arad, i
s. över Osijek och längs Drava. Dessutom bo
de ungerska szeklerna i s. ö. Transsylvanien.
Enl. ungersk beräkning bodde i det ostyckade
Ungern 1910 9,944,627 ungersktalande pers.
(54,5 % av hela befolkningen), i det nuv.
Ungern 1920 7,125,125 (89,7 %), i Rumänien
1,664,000, i Tjeckoslovakien 1,072,000, i
Jugoslavien 459,000. Hela antalet u. är bortåt
11 mill. K. B. W.
Ungsocialister, se Svenska
socialistiska ungdomsförbundet.
Ungtjecker, se B ö h m e n, sp. 422—423.
Ungturkar, se Turkiet, sp. 816 f.
Ungue’ntum, lat., välluktande smörjelse;
salva (se d. o.), mjukt, fetaktigt läkemedel
till utvärtes bruk, mest till ingnidning av
huden el. av diverse instrument el. andra
föremål för att underlätta deras införande t. ex.
i urinröret och i ändtarmen. Somliga salvor
avse blott mekanisk verkan för att skydda,
underlätta massage o. dyl., t. ex. 1 a n o 1
inså 1 v a och coldcream; andra avse
lokalverkan på huden: retande, t. ex.
spansk-f 1 u ge s a 1 v a och basiliksalva, el.
adstringerande, t. ex. blyättiksalva;
andra åter åsyfta upptagande av läkemedel
genom huden, t. ex. grå- el. k v i c k s
ilvers a 1 v a. C. G. S.
U’nguis, lat., klo, nagel.
Unguläta, zool., se Hovdjur.
Unguligräda, de däggdjur, som endast
trampa på tåspetsarna, ss. hovdjuren (jfr T
å-g å n g a r e).
Ungvår [oTigvär], se Uzhorod.
Ünicafiber, se Vulkanfiber.
Ünicum, se U n i k.
Unierade el. U n è r ad e (av lat. unire,
förena) kallas de kristna, som tillhört
ortodoxa kyrkan (unierade ortodoxa) el.
de från denna avsöndrade orientaliska
nationalkyrkorna (unierade schismatici)
men erkänt Roms primat och det rom.-kat.
dogmat under fasthållande av inhemsk kult
och orientaliskt kyrkospråk (grekiska,
arabiska, gammalslaviska o. s. v.). Inom
propa-gandakongregationen i Rom inrättade Pius
IX 1862 en avd. »pro negotiis ritus
orientalis», vilken 1917 förvandlades till en
fristående kongregation för de med Rom unierade
kyrkorna. Genom av ett flertal ordnar
bedriven »Orientmission» samt genom det 1917
i Rom grundade Institutum pontificium
orien-tale (skriftserie: Orientalia Christiana) och
det 1929 därtill anslutna Ryska institutet
söker man vinna ny terräng för unionstanken.
A. Unierade ortodoxa. Hit höra 1) med grekiskt
kyrkospråk: a) »italogrekerna» i s. Italien (omkr.
40,000) och på Sicilien (omkr. 25,000); b) de till
Ungern invandrade greker, rumäner och rutener, för
vilka ett särskilt biskopsstift med säte i Debrecen
grundades 1912 (omkr. 160,000) ; c) den 1861 i
Kon-stantinopel bildade församling av unierade greker, som
1911 fick egen biskop och 1922 genom
»befolknings-ufbytet» med Turkiet tvangs att utvandra til] Grekland
(omkr. 1,800; biskopssäte i Aten). 2) Med arabiskt
(och grekiskt) kyrkospråk: melkiterna (se M e 1 k
i-ter), vilka 1686 av Rom erkändes som en unierad
kyrka och under 1800-talet varit det bästa verktyget
för den romerska framryckningen i Orienten (i Syrien
75,000, i Palestina 16,000, i Transjordanien 3,500, i
Egypten 10,000, i Europa 3,500, i Amerika 15,000).
3) Med gammalslaviskt kyrkospråk: a) rute-
nerna. På synoden i Brest-Litovsk 1596 ingick
flertalet under Polen lydande rutener union med Rom.
Genom Polens delningar gingo de (då omkr. 12 mill.)
växlande öden till mötes. I Ryssland utsattes de,
särskilt under Nikolaus I, för svåra förföljelser, så att
flertalet nödgades bryta med Rom. 1875 upphävdes
det sista unierade biskopsdömet. Efter Nikolaus II :s
toleransedikt 1905 förnyades unionen av flera
hundratusen, vilka dock, om de icke antogo latinsk ritus,
snart utsattes för svåra trakasserier. Under
bolsjevik-väldet har deras ställning ytterligare förvärrats. För
de rutener, som kommo under Österrike, upprättades
1808 ett ärkebiskopsdöme i Lemberg, vars område
efter världskriget åter tillföll Polen (omkr. 3V2 mill.;
med teologisk fakultet i Lemberg och ett av Leo XIII
.1897 i Rom grundat rutenskt kollegium). I det förut
ungerska område, som tillfallit Tjeckoslovakien, bo
omkr. Va mill. rutener (två stift under det latinska
ärkebiskopsdömet Gran), i det nu rumänska Bukovina
omkr. 80,000 (1929 med egen generalvikarie
underställda det unierade rumänska biskopsdömet Baia
mare), i den jugoslaviska diecesen Krizevci omkr.
31,000 (förut under Bosnien), i Amerika nära 1 mill.
(biskopar i New York, Filadelfia och Winnipeg). b)
Till det 1777 grundade, det latinska ärkebiskopssätet
Agram underställda biskopsdömet Krizevci (Kreuz) i
nuv. Jugoslavien höra utom nyssnämnda rutener
10,000 kroater, 500 rumäner och omkr. 2,000 från
Makedonien invandrade bulgarer, c) I Bulgarien
grundades 1860 en liten unionskyrka, sedan 1926 ledd
av en egen biskop (omkr. 6,000). 4) Med rumänskt
kyrkospråk: den 1697 i det till Rumänien nu hörande
Siebenbürgen grundade unierade kyrkan, som 1929
underställdes ärkebiskopen i Blaj (omkr. IV2 mill.).
B. Unierade schismatici. I) Ur monofysitismen
(resp, monoteletismen) ha följ, unierade kyrkor
framgått: 1) den syriska, gr. 1782, erkänd av sultanen
1830. Kyrkochefen bär titeln »patriark av Antiokia»
men residerar i Beirut (omkr. 45,000 i det forna
turkiska riket och Egypten). 2) Den mar onitiska (se
Maroniterna) under en på Libanon residerande
»patriark av Antiokia», vars jurisdiktion har samma
utsträckning som den syriske patriarkens (i Syrien
206,000, i Palestina 2,300, på Cypern 1,000, i
Egypten 15,000, i Amerika 150,000). 3) Den koptiska,
vars patriarkat grundades av Leo XIII 1895 och fick
sitt säte i Kairo (omkr. 30,000, mest i Övre Egypten).
4) Den abessinska med rötter i medeltiden men
återuppväckt först 1838 (omkr. 20,000; egen
hierarki sedan 1930, då den förste abessinske biskopen
invigdes). 5) Den armeniska (se Armeniska
kyrkan), som omorganiserades 1928. Patriarken
residerar åter på Libanon, diecesernas antal har minskats
till 5: Konstantinopel, Bagdad, Aleppo, Alexandria
och Ispahan (inalles omkr. 50,000). Oberoende av
patriarken äro de unierade armenierna i förutvarande
Galizien (omkr. 2,500; med ärkebiskop i Lemberg
sedan 1630) och Transsylvanien (omkr. 10,000;
underställda en apostolisk administratör i Gherla).
Annorstädes i världen torde omkr. 60,000 unierade armenier
leva under latinska ordinarier. Se vidare
Mechi-tarister. II) Ur nestorianismen framgingo två
unierade kyrkor: 1) den kaldeiska i Mesopotamien
och vid Urmiasjön i Persien (se Nestorianer) med
»patriark av Babylon» (residens: Mosul och Bagdad),
4 ärkebiskopsdömen och 9 biskopsstift (omkr. 60,000) ;
2) den tomaskristna i Främre Indien (se T o
mas-kristna) från 1599, som under 1800-talet
hemsöktes av flera schismer men alltjämt utövar livlig
verksamhet (omkr. 440,000; sedan 1923 med en inhemsk
hierarki, som icke är underställd den kaldeiske
patriarken; starkt latinskt inflytande i liturgi och
and-aktsövningar).
Litt.: W. Köhler, »Die katholischen Kirchen
des Morgenlandes» (1896); K. Lübeck, »Die
katholische Orientmission» (1917); Hj.
Holmquist, »Ur kristendomens historia 1814—1914»
(1918); A. Fortescue, »The uniate eastern
chur-ches» (1923); H. Mulert, »Konfessionskunde»
(2 bd. 1926—27). E. Nwn.
Unifo’rm (lat. ttnifo’rmis, enahanda,
likformig), likformig klädedräkt för personal,
särskilt i försvarsväsendet. Till u. el. till
uni-formsliknande klädedräkt hänföras även
dräkter, vilka bäras av vissa föreningar med
socialt, sportsligt, politiskt o. s. v. syfte.
Den militära u. inom armén an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
