Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Universitet - Svenskarnas studier vid utländska universitet i äldre tid - De svenska statsuniversitetens nuvarande organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1103
Universitet
1104
-matriklar har tryckts. De för äldre tider
viktigaste äro Parishögskolans »Chartularium
universitatis Parisiensis» (1889—97), utg. av
H. Denifle och E. Chatelain, samt handlingar
rörande u. i Bologna, Erfurt, Greifswald,
Halle, Heidelberg, Köln, Leipzig och Oxford.
— H. Denifle, »Die Universitäten des
Mit-telalters bis 1400» (1885); H. Rashdall,
»Uni-versities of Europé in the middle ages» (1895);
H. Schück, »Universitetens uppkomst» (1912).
För särskilda länder märkas: »Les
univer-sités et les écoles frangaises» (1914); A. P.
Newton, »The universities ... of the british
empire» (1924); F. Paulsen, »Geschichte des
gelehrten Unterrichts auf den deutschen
Schu-len und Universitäten» (3:e uppl., 2 bd, 1921);
Du Moulin Eckart, »Geschichte der deutschen
Universitäten» (1929); W. Erman och E. Horn,
»Bibliographie der deutschen Universitäten»
(1904—05); »Das akademische Deutschland»
(4 bd, 1930—31); M. Caullery, »Universities
and scientific life in America» (1922); E. Sparn,
»Las universidades con mäs de 4,000
estudian-tes» (1925). Jfr art. om de olika univ. samt
årsboken Minerva 1901 ff.
Om nordbornas studier vid främmande u. se
C. Annerstedt, »Upsala universitets historia», I
(1877), H. Schück, »Svenska pariserstudier
under medeltiden» (i Kyrkohist. Ärsskr. 1900—
02), Ellen Jörgensen i dansk Hist. Tidsskr.,
8: 5, 1914—15, 8: 6, 1915—17, och 9: 3, 1925,
samt i dansk Personhist. Tidsskr., 8: 2, 1923,
och 8: 5, 1926, K. G. Leinberg, »Finske
studerande vid utrikes universiteter före 1640» (i
Förhandi. och Uppsatser, utg. af Sv.
Litt.-sällsk. i Finland, X, 1897), C. V. Jacobowsky
i Personhist. Tidskr. 1927 (om Oxford) och
»Svenskar i främmande land under gångna
tider» (1930), Clara Thörnqvist, »Svenska
studenter i Prag» (i Kyrkohist. Ärsskr. 1929 och
1930). Kj. K-n.
De svenska statsuniversitetens nuvarande
organisation. De nu gällande, för båda
statsuniv. i Uppsala och Lund
gemensamma statuterna äro utfärdade 1916. U.
och Karol. inst. stå under gemensam
överstyrelse av en universitetskansler (se
d. o.). Vartdera u:s styrelse och förvaltning
handhas under prokanslerns inseende av
rektor, akademiska församlingen, större och
mindre akademiska konsistoriet samt
drätselnämnden. Rektor, liksom dennes
ställföreträdare, prorektor, väljes för tre
akademiska år av akademiska församlingen, och
valet stadfästes av kanslern. Rektor är ordf, i
nyssnämnda akademiska myndigheter och
utövar närmaste vården och tillsynen över allt,
som rör u. Han åtnjuter, förutom sin lön som
prof., ett särskilt arvode och är, om han så
önskar, frikallad från honom som prof,
åliggande undervisning och examination.
Akademiska församlingen utgöres av
samtliga professorer vid u. samt, i vissa fall,
av överbibliotekarien och räntmästaren. Den
förrättar val av kansler, rektor och prorektor
samt av led. i konsistorierna och
drätselnämnden. Större akademiska
konsistoriet utgöres av rektor och prorektor
samt visst antal professorer med treåriga
mandat, näml, dels 2 från varje fakultet el.
sektion efter fullmaktsålder inträdande led.,
dels, efter förslag av varje fakultet el.
sek
tion för sig, av akademiska församlingen
valda led. till ett antal av 1 för varje fullt
el. påbörjat femtal av de till fakulteten el.
sektionen hörande professurerna. I
konsistoriet äga dessutom säte och stämma: i ärenden,
som angå biblioteket, överbibliotekarien, i
ekonomiska mål räntmästaren, i ärenden, som
röra vetenskaplig institution, dennas prefekt
samt i stipendieärenden vederbörande
stipen-dieinspektor. Större konsistoriet har allmän
tillsyn och vård om u:s såväl vetenskapliga
som ekonomiska angelägenheter; det har att
behandla förslag till nya instr., regi. o. dyl.
rörande u., upprätta förslag till befattningars
tillsättning m. m. Mindre akademiska
konsistoriet utgöres av rektor,
prorektor och 1 från varje fakultet el. sektion av
akademiska församlingen för tre år vald
led. samt dessutom i vissa fall
överbibliotekarien, räntmästaren och vederbörande
sti-pendieinspektor. Det har att vaka över
undervisningens och examinationens
upprätthållande samt över lärarnas och de studerandes
förhållande i fråga om undervisningen och
studierna och avger tjänstgöringsbetyg och
akademiska vittnesbörd ang. flit och uppförande
för studerande. Fakulteterna äro fyra:
den teologiska, den juridiska, den medicinska
och den filosofiska, den sistnämnda uppdelad
i två sektioner: den humanistiska och
den matematisk-naturvetenskapliga. Varje
fakultet el. sektion består såsom beslutande
myndighet av alla till densamma hörande
professorer. Inom varje fakultet el. sektion är
en d e k a n u s ordf. Dekanatet innehas
under ett akademiskt år i tur efter
fullmaktsålder inom varje fakultet el. sektion för sig.
Vid förfall för dekanus är hans närmaste
företrädare hans ställföreträdare, p r o d e k a n u s.
Fakultet handlägger och i vissa fall avgör
ärenden rörande undervisningens anordnande,
examination o. a. prov samt hithörande
frågor; filos, fakulteten har i de flesta fall
överlåtit dessa åligganden åt vederbörande sektion.
Ord. lärare, överbibliotekarie,
akademiränt-mästare, förste bibliotekarie, akademisekr.,
akademikamrerare och i Uppsala
akademifogde utnämnas av K. m:t, fogden medelst
konsti-tutorial samt de övriga medelst fullmakt,
övriga befattningshavare å u:s stat utnämnas,
där ej annorlunda är bestämt, medelst
fullmakt av kanslern. För befordran till
akademisk lärarbefattning må ej andra grunder
avses el. åberopas än graden av ådagalagd
vetenskaplig skicklighet jämte ådagalagd
skicklighet att meddela vetenskaplig undervisning;
endast om sökande prövas härutinnan
likställda, må hänsyn tagas till tjänsteålder.
Åtgärder för professurs besättande med ny
innehavare skola (enl. statutändring 1927)
inledas ett år före innehavares inträde i
pensionsåldern (»förtidsprocedur»).
Professorsbefattning tillsättes antingen genom kallelse
(se d. o.) el. efter ansökan. Led. av
vederbörande fakultet el. sektion äger, efter
ansökningstidens utgång, att väcka fråga om
kallelse av viss uppgiven vetenskapsman; väckt
kallelsefråga skall, efter inhämtat yttrande
av sakkunniga, avgöras av fakulteten el.
sektionen ; förena sig minst två tredjedelar av de
röstande om förslaget och överstiga de för
detsamma avgivna rösterna hälften av antalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
