Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Universitet - Historia - Svenskarnas studier vid utländska universitet i äldre tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1101
Universitet
1102
Den filosofiska fakulteten är den främsta;
både medicin och juridik studeras huvudsaki.
vid fackskolor. Vanl. undervisa ej u:s
professorer el. docenter utan tutors och lecturers.
U. styras av kansler och vicekansler.
I Förenta staterna utgöras högskolorna av
colleges och universities. De förra, stiftade
efter engelskt mönster, voro urspr. avsedda
för prästutbildning. Från början av 1800-talet
sökte man bestämdare särskilja college- och
den mer självständiga
universitetsundervisningen; den senare bygger på en förening av
flera fakulteter. Av de amerikanska
högskolorna ha somliga stiftats av sekter, somliga
av enskilda, andra av de olika staterna. Jfr
Amerikas förenta stater, sp. 769 ff.
De nordamerikanska u. styras vanl. av board
of trustees el. board of regents. Högskolans
mäktigaste man är presidenten, oftast vald
på livstid inom board of trustees. Chef för
fakulteterna och själv prof, i en sådan, har
han ekonomiska befogenheter och i flera fall
rätt att anställa nya lärare. Lärarkåren
består av professorer med olika
anställningsvillkor, föreläsare (lecturers), instructors el.
tutors samt readers. Studenterna,
undergra-duates, måste, då de inskrivas vid högskolan,
förete kunskapsprov i bl. a. klassiska språk.
Tekniska skolor och fackskolor äro ofta
anknutna till de amerikanska u. Studenternas
kamratkänsla tar sig ofta uttryck i flerstädes
bildade fraternities. Sporten spelar en ännu
större roll än vid de engelska u.
Sommarkurser ingå numera i flera fall i de amerikanska
u:s ord. arbete. Om svensk-amerikanska
colleges se Augustana-synoden. —
Kanada har 13 u., av vilka 6 kontrolleras av
staten. De förnämsta ligga i Montreal (1821)
och Toronto (1827).
På senaste tiden har universitetslivet i flera
länder ändrat karaktär. De nyaste u. ha ofta
förlagts till storstäder. I någon mån har u:s
tidigare internationalism återupplivats; såväl
professors- som studentutbyten förekomma
nu ofta. Ex. härpå erbjuder samarbetet
mellan u. i länderna kring Östersjön. De
nordamerikanska u. tillgodogöra sig i stor
utsträckning europeiska lärarkrafter. Italiens u.
ha sedan 1917 rätt att utdela diplom i någon
särskild vetenskapsgren åt in- och utländska
studenter, som tryckt och försvarat egen avh.
Se vidare avd. Undervisningsväsen på art.
om resp, länder samt art. om vissa större
universitetsstäder och u.
Svenskarnas studier vid utländska
universitet i äldre tid. 1219 uppmanade påven
Honorius III det svenska prästerskapet att
sända ynglingar att studera teologi i Paris,
men först mot årh:s slut följdes i större
utsträckning denna maning. Tiondet från
vissa områden inom Uppsala stift anvisades
då till underhåll åt fattiga svenska
Parisstudenter. Dessa gynnades ytterligare
genom en donation av domprosten Andreas
And 1291. Något senare tillkommo
förmodligen förordnanden till förmån för studerande
från Skara och Linköpings biskopsdömen.
Dessa stiftelser organiserades i intim anslutning
till domskolorna i resp, hemstäder.
Uppsala-stiftets hus el. kollegium i Paris
(Colle-gium upsalense) stod sålunda under ledning
av rector scholarum i Uppsala, som lät sig
representeras av en prokurator. Kollegiernas
existens berodde på ekonomiska och politiska
förhållanden i Paris och i hemlandet; mot
medeltidens slut råkade de i allm. i fattigdom
och förfall.
1300-talets förra hälft betecknar en kraftig
blomstring för dessa studiestiftelser. De
svenska studenterna i Paris uppgingo under denna
tid till närmare ett hundratal. Danskarnas
kollegium i Paris (Collegium dacicum el.
da-nicum) nådde blott tredjedelen härav.
1350—1500 blev en nedgångsperiod för
Pa-risuniv., som allvarligt skadades av
hundraårskriget. 1350—1400 frekventerades däremot
Prags u. livligt av nordiska studenter. Under
hela 1400-talet drogo sedan de tyska u.
nordborna till sig. 1400— 1526 studerade vid tyska
högskolor ung. 2,000 danskar, 600 svenskar
och 200 norrmän. Rostocks u. besöktes flitigt
av alla skandinaver. I övrigt gingo vägarna
olika: danskarna uppsökte mest Köln, Erfurt,
Greifswald och Wittenberg, svenskarna Prag,
Wien och Leipzig samt, i några enstaka fall,
Krakau. Mot medeltidens slut började
Italiens u. i något högre grad än förut besökas
av nordbor, kanske i samband med Sveriges
och Danmarks konkurrens om kurians gunst.
De flesta av märkesmännen inom Sveriges
medeltida kulturliv erhöllo sin lärda
utbildning vid något eller några utländska u.
Biskop Brynolf I av Skara, Petrus de Dacia,
biskop Tomas Simonsson, Ericus Olai, Peder
Galle, ärkebiskoparna Jakob Ulf sson, Gustav
Trolle och Johannes Magnus erbjuda exempel
härpå. Trol. har flertalet av de svenska
Parisstudenterna under 1300-talet varit av låg
börd, men under följ. årh. börjar frälset i
större utsträckning deltaga i studiefärderna.
I matriklarna från 1400-talet representeras
även mångenstädes borgerskapet i de svenska
städerna, främst Stockholm, Söderköping,
Lödöse, Kalmar och Äbo. Åbo stift och stad
förekomma ofta som ursprungsbeteckning i de
tyska u:s studentlistor från samma årh.;
förtjänsten härav bör kanske tillskrivas den
bildningsälskande, under seklets förra hälft
verksamme Åbobiskopen Magnus Olai Tavast.
Vasakonungarnas epok innebar ännu i stort
sett en fortsättning av traditionerna från
Sveriges medeltida bildningsväsen. Under
1500-talet sökte sig de svenska studenterna i
stigande utsträckning till det protestantiska
Tysklands högskolor, främst Rostock och
Wittenberg. Adelns söner vinnläde sig alltmera
om att genom dylika resor förvärva sig
bildning; lysande representanter för denna
adliga kultur voro, inom 1590-talets
rådsherre-krets, Erik Sparre och Ture Bielke. Även det
svenska prästerskapets bildningsbehov
tillgodosågs genom studier vid Tysklands
protestantiska u. — Uppsala mötes beslut 1693 och
Gustav Adolfs donation av de gustavianska
arvegodsen betydde till en början ingen
nämnvärd nedgång av de utländska studiefärderna.
Bland u. föredrogos de nyss nämnda men även
Leidens 1575 instiftade högskola.
Studieresorna till främmande land utgjorde ännu en
huvudförutsättning för en mera grundlig
boklig bildning. En stor del av 1600-talets
svenska universitetsprofessorer hade fått sin
utbildning vid främmande u.
Litt.: Ett flertal universitetsprotokoll och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
